› Tillbaka till den grafiska version

Vanliga frågor

Alkohol |Arbetarskydd | Bostadsaktiebolag | Coronaviruset COVID-19Depositioner | Indrivning | Hälsoinspektörerna i kommun | Livräddningsmedalj | Livsmedelstillsynens Oiva-system | Kreditgivare | Mäklarfirmor | Skyddsrum | Statsunderstöd | Tillsyn över äldreomsorgen | Tobak | Utbildning | Vatten |

Coronaviruset COVID-19

De senaste frågorna

Alla frågor enligt tema

A. Offentliga tillställningar
B. Alkohol och restauranger
C. Utbildning och läroanstalter
D. Småbarnspedagogik
E. Hälso- och sjukvård
F. Socialservice
G. Bibliotek
H. Ungdom och ungdomsarbete
X. Övrigt


A. Offentliga tillställningar

  1. Under vilka villkor kan offentliga tillställningar ordnas i augusti? 
  2. Vad innebär det att verksamheten vid publikevenemang på över 500 personer måste indelas i områden vid behov? 
  3. Vilka offentliga tillställningar och sammankomster gäller regionförvaltningsverkens beslut?
  4. Var hittar evenemangsarrangören anvisningar för att ordna ett tryggt evenemang?
  5. Kan aktören eller evenemangsarrangören sända sin plan till regionförvaltningsverket och få godkännande eller tillstånd för sin verksamhet?
  6. Vilka räknas som deltagare i en tillställning?
  7. Gäller begränsningarna simhallar och andra idrottslokaler?
  8. Är kommunen tvungen att öppna simhallarna?
  9. Gäller regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster privata tillställningar?
  10. Hur ska coronarestriktionerna beaktas på danslavar?
  11. Måste varje deltagare i en offentlig tillställning ha en sittplats?
  12. Kan besluten om samlingsbegränsningarna ännu förändras? 
  13. Vart kan man anmäla om man upptäcker stora publikmassor eller verksamhet som inte tar hänsyn till begränsningarna?
  14. I vilka situationer kan regionförvaltningsverken meddela beslut om begränsningar för offentliga tillställningar som regionalt är olika?

B. Alkohol och restauranger

  1. På vilka grunder har restaurangernas verksamhet begränsats till följd av coronaläget?
  2. Omfattas restaurangerna av någon av begränsningarna från och med den 13 juli 2020?
  3. Gäller begränsningarna också privata tillställningar som ordnas på restauranger eller caféer, t.ex. bröllopsfester?
  4. Måste kunderna fortfarande ha en egen sittplats trots att begränsningarna avvecklas?
  5. Måste kunden ha en sittplats också vid servering på evenemang?
  6. Omfattas uteserveringar av begränsningarna för restaurangverksamhet?
  7. Får det ordnas dans eller annan verksamhet i restaurangerna som innebär att kunderna inte sitter vid ett bord?
  8. Kan restaurangen ha uppträdande artister?
  9. Hur övervakas restaurangernas verksamhet?
  10. Vart kan kunden meddela om han eller hon upptäcker att restaurangen handlar i strid med bestämmelserna?
  11. Vilken roll har regionförvaltningsverket i beslut som gäller restaurangernas verksamhet?
  12. Hur påverkas begränsningarna av offentliga tillställningar och restaurangverksamheten då undantagsförhållandena upphör?

Serveringstillståd

  1. Måste man anmäla om avbrottet i serveringstillståndet till regionförvaltningsverket?
  2. Kan restaurangerna sälja alkohol som kunderna kan ta med sig?
  3. Kan alkoholdrycker levereras med hemtransport?
  4. Hur ansöker man om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen? 
  5. Finns det några begränsningar på försäljningen av alkohol som utlämnas, t.ex. vad gäller klockslag eller veckodagar?
  6. Hur länge tar det att få ett alkoholutlämningstillstånd?
  7. Vad händer med serveringstillstånd för viss tid som redan har beviljats för ett evenemang och kan man få tillbaka avgiften?
  8. Kan man ta tillbaka en ansökan om serveringstillstånd på viss tid som är anhängig?
  9. Kan man ändra tidpunkten som är angiven i tillståndsansökan och hur gör man det?
  10. Får restauranginnehavaren gottgörelse för tillsynsavgiften för servering för den tid som restaurangen har förordnats hålla stängt?

C. Utbildning och läroanstalter

  1. Var hittar jag information om ordnandet av utbildningen höstterminen 2020?
  2. Hur får skolan information om föräldrarnas hälsotillstånd som berättigar till barnets frånvaro utan att föräldrarnas hälsouppgifter lämnas ut till skolan?
  3. Hur kan skoltransporter ordnas på ett säkert sätt?
  4. Vem kan bevilja en elev som hör till en riskgrupp befrielse från att delta i undervisningen?
  5. Hur skyddas personal som hör till en riskgrupp mot coronasmitta när skolor och läroanstalter öppnas?
  6. Har en lärare som hör till en riskgrupp möjlighet att vägra ge närundervisning när skolor och läroanstalter öppnas? 
  7. Hur ordnas måltiderna och lektionerna tryggt? 
  8. Fortsätter skolornas morgon- och eftermiddagsklubbar under höstterminen 2020?
  9. Hur definieras en läroanstalt? Omfattar detta allt från grundskolan till högskolorna?

D. Småbarnspedagogik

  1. Vad innebär regeringens riktlinjer för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen?
  2. Gäller RFV:s beslut att begränsa offentliga sammankomster även den småbarnspedagogiska verksamheten?
  3. Kan man slå ihop daghem under sommarens semestertider?
  4. Ifall ett barn inom småbarnspedagogiken sätts i karantän, påverkar det avgifterna för småbarnspedagogiken?
  5. Hur ska man inom småbarnspedagogiken göra med barn som hör till en riskgrupp?
  6. Kan barnen ta med egna leksaker eller mjukisdjur till dagis?

E. Hälso- och sjukvård

  1. Kan Finlands Röda Kors blodtjänst ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts? 
  2. Vem kan tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster på distans och vad bör beaktas vid mottagningsverksamhet på distans?
  3. Kan privata hälso- och sjukvårdsföretag, såsom massörer och fysioterapeuter, fortsätta sin verksamhet som normalt trots coronasituationen?
  4. Vem är det under coronaepidemin som samordnar ibruktagandet av sådana lokaler till vårdanstalter som vanligen används för annat?
  5. Kan en privat producent av hälso- och sjukvård även inleda hembesök under rådande undantagsförhållanden?

Frågor gällande coronaviruset inom privat hälso- och sjukvård

F. Socialservice

  1. Hur ska kommunernas socialvård göra i coronaläget?
  2. Barnskyddet: Kan placerade barns s.k. hemlov ställas in?
  3. Kan en kommun, serviceproducent eller serviceenhet förbjuda en personlig assistent från att besöka serviceboenden med helomsorg?
  4. Kan man lätta på begränsningsåtgärder enligt specialomsorgslagen av orsaker som beror på coronaviruset?
  5. Hur ska boendeserviceenheter inom socialvården ordna sin läkemedelsförsörjning under coronaepidemin?

Äldreboenden och coronaviruset

  1. Hur brett har coronaviruset spridits till äldreboenden och är problemen större i kommunernas eller privata serviceproducenters vårdhem?
  2. Samlar regionförvaltningsverket in uppgifter om antalet coronasmittade eller dödsfall till följd av coronaviruset i vårdhem? 
  3. Beror dödsfallen där boende i äldreboende har avlidit till följda av sjukdom orsakad av coronaviruset på försummelser i klient- eller patientsäkerheten?
  4. Hur kan man förebygga att coronaviruset sprids i vårdhem?
  5. Vem ansvarar för vårdhemmens beredskap för en coronaepidemi?
  6. Vad är olika aktörers ansvar vid övervakningen av vårdhem? 
  7. Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om försummelser upptäcks i vårdhemmens verksamhet?
  8. Hurdana anvisningar har social- och hälsovårdsministeriet gett gällande tillsynen under coronaläget?
  9. Kan serviceboenden med helomsorg för äldre alltjämt ta äldre för kortvariga perioder exempelvis då närståendevården är ledig?
  10. Kan man enligt lagen förbjuda alla anhörig- och närståendebesök i serviceboenden?

G. Bibliotek

  1. Vad innebär riktlinjerna som regeringen meddelade 4.5.2020 för biblioteken?
  2. Hur kan man låna något att läsa när biblioteken är stängda till och med den 31 maj 2020?
  3. Hur kan jag använda bibliotekens e-böcker?
  4. Hur förnyar man lånen? Hur går det med förseningsavgifterna? Hur går det med reservationerna?
  5. Jag skulle vilja låna filmer från biblioteket. Hur lyckas det nu?
  6. Kan böckerna returneras till biblioteket?
  7. Gäller begränsningarna för offentliga sammankomster också biblioteken?

H. Ungdom och ungdomsarbete

  1. Kan man i kommunen permittera ungdomsarbetare under undantagsförhållanden som beror på coronaviruset? 
  2. Vi ordnar fritidsaktiviteter för barn och unga som en distansklubb. Kan vi göra så? Är kostnaderna som uppstår av sådan klubbverksamhet godtagbara?
  3. Hur inverkar begränsningarna på grund av coronaviruset det uppsökande ungdomsarbetet?
  4. Är det möjligt för unga att fortsätta sitt avtalsmässiga deltagande i ungdomsverkstaden, om man kan erbjuda dem målinriktad distanshandledning eller virtuell handledning?
  5. Hur ska THL:s och UKM:s anvisningar beaktas i lägerverksamheten för barn och unga från och med 1.6?
  6. Kan en ungdomsgård behandla ungas personuppgifter för att eventuellt spåra coronaviruset?

X. Övrigt

  1. Hur inverkar de rådande undantagsförhållandena på de statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverket? 
  2. Var hittar jag besluten som regionförvaltningsverken har meddelat?
  3. Vilken roll har regionförvaltningsverken i hanteringen av coronavirusläget?
  4. Hur är ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller att hantera koronavirussituationen?
  5. Hur påverkar coronavirusepidemin anställdas rättigheter och skyldigheter?
  6. Hur påverkar coronavirusepidemin renoveringsprojekt i bostadsbolag och andra bostadshus?
  7. Kan man under de rådande förhållandena besöka de samservicekontor som är gemensamma för flera olika myndigheter?
  8. Var hittar jag information om coronavirusets verkningar på datasekretessen?
  9. I hurdana situationer kan regionalförvaltningsverken utfärda regionalt olika bestämmelser i anslutning till coronan?

A. Offentliga tillställningar

1. Under vilka villkor kan offentliga tillställningar ordnas i augusti? 

Enligt regionförvaltningsverkens föreskrifter den 1 juli 2020 är det möjligt att arrangera offentliga tillställningar och allmänna sammankomster för över 500 personer inomhus och i avgränsade områden utomhus i augusti, om THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang följs.

Det är viktigt att avståndet mellan personer eller grupper ska hållas mellan 1 och 2 meter, även när man anländer till tillställningen och lämnar den. Trängsel och långa köer ska förebyggas. Arrangören ska bland annat se till att delltagarna informeras om säkerhetsavstånd och om möjlighet att rengöra händerna. 

Det kan även vara nödvändigt att åtskilja verksamheten genom att dela in publiken i separata områden så att THL:s och UKM:s anvisningar för att undvika närkontakt, säkerhetsavstånd och hygienarrangemang kan följas. Den som arrangerar en tillställning måste själv bedöma hur man bäst kan tillämpa anvisningarna i verksamheten. Arrangören är ansvarig att se till att säkerheten för deltagarna kan garanteras.

I augusti är det tillåtet att arrangera tillställningar utan villkor för mindre än 500 personer, men stadsrådet och regionförvaltningsverken rekommenderar att anvisningarna om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang iakttas även i dessa. Om epidemisituationen förvärras i Finland kan regionförvaltningsverkengranska sina gällande beslut på nytt.

OBS. Om tillställningen äger rum på ett serveringsområde ska arrangören även iaktta de skyldigheter som gäller restaurangverksamheten, bl.a. att varje kund har en sittplats vid ett bord eller annan plan yta. 

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

2. Vad innebär det att verksamheten vid publikevenemang på över 500 personer måste indelas i områden vid behov? 

Enligt regionförvaltningsverkens bestämmelser är inomhus- och utomhusevenemang för över 500 personer tillåtna i augusti om arrangören följer THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienpraxis som förhindrar spridningen av coronaviruset. För att de facto kunna följa anvisningarna kan det vara skäl för arrangören att gränsa av deltagarna i separata områden. 

Arrangören av tillställningen ska överväga när det är nödvändigt att avskilja separata områden, hur publikens rörlighet mellan områdena ordnas och hur stor publikvolym som är tillåten för varje område. Arrangören ansvarar för tillställningens säkerhet.  

För varje separat område kan det vara nödvändigt att ordna egna in- och utgångar eller att in- och utgång sker i omgångar, egna tjänster (såsom eventuella serveringstjänster och sanitetsutrymmen) samt egen evenemangspersonal. Arrangören ska till exempel beakta att säkerhetsavståndet hålls även när publiken anländer till tillställningen och lämnar den. Upprätthållandet av säkerhetsavstånden kan säkerställas bland annat med hjälp av avståndsmarkeringar och genom att förhindra att långa köer uppstår med ankomst- och uppdelningsarrangemang. 

Svaret har uppdaterats 3.8.2020.

3. Vilka offentliga tillställningar och sammankomster gäller regionförvaltningsverkens beslut?

Regionförvaltningsverkens beslut om begränsningar av sammankomster gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

En allmän sammankomst är en demonstration eller någon annan tillställning som ordnas för utövande av mötesfriheten och som även andra än de uttryckligen inbjudna kan delta i eller följa.

Med offentliga tillställningar avses nöjestillställningar, tävlingar, föreställningar och andra därmed jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten och som deltagaren deltar i på eget initiativ.

Begreppet offentliga tillställningar omfattar inte fortlöpande, normal serviceverksamhet och annan verksamhet som allmänt bedrivs i lokalerna. Fortlöpande sedvanlig verksamhet är inte en offentlig tillställning. Regionförvaltningsverkens beslut om begränsning av sammankomster gäller inte sådan verksamhet. Inte heller privata tillställningar, så som bröllopsfester och kvällssamvaro som ordnas av privatpersoner är offentliga tillställningar.

Exempel på offentliga tillställningar (besluten gäller dessa):

  • Konserter
  • Festivaler  
  • Marknader
  • Friidrottstävlingar, bobolls- och fotbollsmatcher och -turneringar
  • Midsommarbrasor (inte sådana som ordnas av privatpersoner) 
  • Bolagsstämmor

Regionförvaltningsverkens begränsningar gäller alltså ovan nämnda och motsvarande tillställningar.

Exempel på fortlöpande normal verksamhet som inte är en offentlig tillställning (besluten gäller inte dessa):

  • Nöjesparker och inomhusnöjesparker
  • Djurparker
  • Idrotts- och aktivitetsparker
  • Tivolin
  • Lekparker och lekplatser  
  • Friluftsbad och badstränder  
  • Sommarläger

Sedvanlig, fortlöpande verksamhet hos dessa aktörer eller i dessa lokaler omfattas alltså inte av de begränsningar som regionförvaltningsverken har meddelat beslut om. I lokalerna eller områdena får det dock inte ordnas offentliga tillställningar eller allmänna sammankomster med över 500 personer.

Regionförvaltningsverket betonar att det är viktigt att varje aktör i sin verksamhet beaktar allmänna hygienanvisningar och andra arrangemang genom vilka spridning av virus förhindras, även om verksamheten eller evenemanget inte omfattas av de begränsningar som regionförvaltningsverken har meddelat beslut om.

Mer information:

Uppdaterad 6.8.2020.

4. Var hittar evenemangsarrangören anvisningar för att ordna ett tryggt evenemang?

Regionförvaltningsverken har bestämt att man i augusti vid tillställningar med över 500 personer ska följa Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning om förebyggande av koronavirussmitta.  

Regeringen rekommenderar att dessa säkerhets- och hygienanvisningarna följs även vid sammankomster och tillställningar med färre än 500 personer. 

Kommunens läkare som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar ger vid behov råd om hur de allmänna anvisningarna ska tillämpas lokalt.

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

5. Kan en aktör eller evenemangsarrangör sända sin säkerhets- och hygienplan för bedömning eller godkännande till regionförvaltningsverket?

Regionförvaltningsverken godkänner inte separat enskilda aktörers planer på tillämpandet av THL:s och undervisnings- och kulturministeriets säkerhets- och hygienanvisningar. Aktören måste själv bedöma hur den bäst kan tillämpa anvisningarna i sin verksamhet. Genom att följa anvisningarna kan deltagarnas säkerhet säkerställas och spridning av viruset förhindras.

Observera att det kan krävas myndighetstillstånd för en offentlig tillställning. Dessa ska ombesörjas även under de rådande förhållandena. Ansvaret ligger hos evenemangsarrangören. Regionförvaltningsverken beviljar inte lov för en offentlig tillställning.

Svaret har uppdaterats 17.6.2020.

6. Vilka räknas som deltagare i en tillställning?

När publiken finns separat från artisterna, idrottarna eller andra aktörer räknas till publikantalet förutom publiken även andra personer (såsom försäljningsställenas personal och ordningsvakter) som befinner sig i samma lokaler som eller annars i direkt kontakt med publiken. Idrottare, artister eller funktionärer som är separat från publiken räknas inte med i publikantalet.   

En egen begränsning på 500 personer tillämpas dock på idrottare, servicepersonal, funktionärer och motsvarande personer som befinner sig separat från publiken. Stora idrottsevenemang kan alltså separat från publiken ha högst 500 idrottare, funktionärer eller motsvarande personer. 

Från och med 1.8 är det också möjligt att ordna offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med mer än 500 personer inomhus och i avgränsade områden utomhus om man vid tillställningen följer Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020.  

Regeringen rekommenderar att man även vid sammankomster och publikevenemang med färre än 50personer följer Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning.

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

7. Gäller begränsningarna simhallar och andra idrottslokaler?

Begränsningen av offentliga tillställningar 50 personer gäller inte sedvanlig verksamhet i simhallar och andra idrottslokaler. Begränsningarna gäller dock tillställningar och evenemang som eventuellt ordnas i idrottslokaler. Exempelvis handledd vattengympa och annan gruppträning som ordnas regelbundet betraktas som normal verksamhet i ett idrottsutrymme, och omfattas därmed inte av regionförvaltningsverkets beslut att begränsa offentliga tillställningar.

Vi betonar varje aktörs och vuxens ansvar att följa anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd och andra myndigheter om hygien- och andra arrangemang för att förebygga spridning av viruset. Vuxna bär ansvaret för att också barnen följer anvisningarna. De som driver idrottshallar och idrottsanläggningar måste själva bedöma hur myndigheternas anvisningar bäst kan tillämpas på de lokala förhållandena så att kundernas och personalens säkerhet säkerställs. Enligt anvisningen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har gett ut  14.5.2020 ska anvisningen tillämpas även vid användningen av de offentliga rum.

I synnerhet när det gäller simhallar lönar det sig att gå igenom planen för öppnande av dem tillsammans med stadens miljö- och hälsoskydd (inklusive frågor som gäller egenkontroll och kontroll av bassängvattnets kvalitet) samt beakta risken för legionella som finns i slutna vattensystem (t.ex. oanvända tappställen, tömda simbassänger).

Svaret har uppdaterats 17.6.2020.

8. Är kommunen tvungen att öppna simhallarna?

Kommunerna ständge sina idrottsanläggningar utifrån statsrådets riktlinjer 16.3.2020. Regionförvaltningsverket har inte meddelat några förelägganden om stängning av idrottsanläggningar och bestämmer inte heller om öppnandet av dem.  

Statsrådet fattade 6.5.2020 ett principbeslut enligt vilket de offentliga lokaler som var stängda (statens och kommunernas museer, teatrar, Nationaloperan, kulturhus, bibliotek, bokbussar, Riksarkivets kund- och forskarsalar, hobbylokaler och hobbyplatser, simhallar och andra idrottsanläggningar, ungdomslokaler, klubblokaler, organisationers samlingslokaler, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler) har kunnats öppnas på ett kontrollerat sätt och stegvis fr.o.m. 1.6.2020. När det gäller idrottsanläggningar fastställs i idrottslagen inte närmare kommunens skyldigheter när det gäller tillhandahållande av idrottstjänster.   

Kommunen har alltså enligt prövning kunnat öppna sina simhallar fr.o.m. 1.6.2020. Enligt anvisningen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har gett ut 14.5.2020 ska anvisningen tillämpas även vid användningen av de offentliga rum som öppnas 1.6.2020. 

Om man i simhallen utöver den sedvanlig verksamhet ordnar offentliga tillställningar och allmänna sammankomster måste man vid tillställningar följa regionförvaltningsverkens bestämmelser. För mer information om detta se våra andra svar och frågor.

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

9. Gäller regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster privata tillställningar?

Regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster gäller inte privata tillställningar, såsom bröllopsfester som ordnas av privatpersoner. Privata tillställningar är alla privata evenemang som inte är öppna för allmänheten, såsom bröllop, begravningar, dop, födelsedagsfester, privata kvällstillställningar. Regeringen rekommenderar dock att man även vid dessa tillställningar följer de allmänna anvisningarna om hygien och andra arrangemang som förhindrar coronavirussmitta.   

Om man ordnar en privat tillställning i en restaurang eller i en annan livsmedelslokal ska man dock följa restriktionerna som gäller restaurangverksamheten.  

Restaurangernas verksamhet har begränsats med en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och en förordning som utfärdats med stöd av lagen och som är i kraft ända till 31.8.2020.  

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

10. Hur ska coronarestriktionerna beaktas på danslavar?

Dans som ordnas på danslavar är offentliga tillställningar. Således ska man vid ordnandet av dans iaktta regionförvaltningsverkens förelägganden om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enligt regionförvaltningsverkens beslut kan man

  • inomhus eller utomhus ordna en offentlig tillställning med högst 50 deltagare.  
  • inomhus eller i klart avgränsade område ordna en offentlig tillställning med 51-500 deltagare om arrangören följer Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020. 
  • i klart avgränsade område utomhus ordna en offentlig tillställning med mer än 500 deltagare om arrangören följer villkoren för anordnandet. 

Regeringen rekommenderar att THL:s och UKM:s anvisning följs också vid offentliga tillställningar för färre än 50 personer.  I anvisningen sägs bland annat att avståndet mellan personer ska hållas mellan 1 och 2 meter. Om danslaven finns i anslutning till en restaurang, ska dansarrangören dessutom iaktta de begränsningar som ställts för restaurangernas verksamhet. 

Läs mer:

11. Måste varje deltagare i en offentlig tillställning ha en sittplats? 

Om hela området där den offentliga tillställningen hålls är serveringsområde så måste varje kund ha en sittplats vid ett bord eller motsvarande plan yta. Kravet på sittplatser vid ett bord eller motsvarande plan yta gäller också restaurangverksamhet i samband med olika evenemang och servering på läktare Sätet som är bredvid är inte ett bord eller en plan yta som avses i lagen. Kravet på en sittplats kommer från begränsningarna som gäller restaurangverksamhet.

Om tillställningen inte hålls i ett serveringsområde behöver varje deltagare inte ha en egen sittplats. Bestämmelserna om offentliga tillställningar förpliktar inte till att varje deltagare ska ha egen sittplats. I augusti ska man vid evenemang med över 500 personer ändå följa Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning om iakttagande av säkerhetsavstånd och hygienrutiner. Regeringen rekommenderar att samma anvisningar följs också vid tillställningar med mindre än 500 personer.

Uppdaterad 5.8.2020.

12. Kan besluten om samlingsbegränsningarna ännu förändras? 

Regionförvaltningsverkens beslut om samlingsbegränsningar grundar sig på regeringens riktlinjer och hälsovårdsmyndigheternas bedömning av den rådande coronavirussituationen och dess utveckling. Om läget försämras kan regionförvaltningsverken kan se över sina beslut. Utifrån en epidemiologisk lägesbedömning kan begränsningarna alltså vid behov skärpas. Om sjukdomskluster förekommer lokalt inom en kommun, kan kommunen inom sitt område fatta motsvarande beslut om begränsning av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.  

Enligt regionförvaltningsverkens föreskrifter kan tillställningar på över 500 personer arrangeras i augusti, om  arrangören kan säkerställa deltagarnas säkerhet genom att följa THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020.  Stadsrådet rekommenderar att anvisningarna om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang iakttas även i tillställningar med mindre än 500 personer. 

Svaret har uppdaterats 31.7.2020.

13. Vart kan man anmäla om man upptäcker stora publikmassor eller verksamhet som inte tar hänsyn till begränsningarna?

Regionförvaltningsverkens beslut angående sammankomstbegränsningarna är av allmän natur. En offentlig tillställning eller allmän sammankomst med över 500 personer kan i augusti ordnas inomhus och i avgränsade områden utomhus om man i den följer undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning om förhindrande av coronavirussmitta som utfärdades den 14 maj 2020. 

Regionförvaltningsverken övervakar inte offentliga evenemang, eftersom det i lagen inte har fastställts någon behörighet för regionförvaltningsverket i fråga om detta. Vi betonar varje aktörs ansvar att följa gällande bestämmelser och rekommendationer. Om du upptäcker att bestämmelserna överträds utred i första hand saken med arrangören av tillställningen.  

Regionförvaltningsverkens beslut gäller inte till exempel privata sammankomster (såsom familjefester eller fri kvällssamvaro). De gäller heller inte fortlöpande, normal serviceverksamhet och annan verksamhet som allmänt bedrivs i lokalerna. Våra beslut gäller uttryckligen offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.

I augusti är tillställningar med under 500 personer tillåtna utan särskilda villkor, men regeringen rekommenderar att THL:s och UKM:s anvisning om säkerhetsavstånd och hygienrutiner följs också i dem. Var och en av oss har ansvar att följa anvisningarna och beslutar efter eget övervägande om deltagande i evenemang och sammankomster.

Polisen övervakar den allmänna ordningen och säkerheten. Polisen kan ingripa i tydliga överträdelser av de samlingsbegränsningar som regionförvaltningsverket fattat beslut om och vid behov även i andra sammankomster, om dessa äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten.

Anordnandet av en offentlig tillställning kan dessutom kräva myndighetstillstånd och myndighetsanmälningar som arrangören ansvarar för. 

Restaurangverksamheten

Regionförvaltningsverken övervakar i enlighet med den temporära ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar att restaurangerna i sin verksamhet iakttar de skyldigheter och begränsningar som gäller enligt lagen och förordningen som utfärdats med stöd av lagen. Regionförvaltningsverket kan begära handräckning av polisen för övervakningen. 

I restauranger och på deras uteserveringar, liksom i alla andra serveringsområden, ska alla kunder ha en egen sittplats vid bordet. När det gäller att uppfylla restaurangverksamhetens skyldigheter är restaurangernas ansvar och egenkontroll av central betydelse. Om du upptäcker verksamhet i en restaurang som strider mot gällande skyldigheter lönar det sig att först reda ut saken med personalen. Du kan be restaurangpersonalen om planen där det beskrivs hur man i restaurangen har beaktat begränsningar och skyldigheter i fråga om hygienarrangemang för att förhindra coronavirusinfektioner.  

Vid behov kan du kontakta regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverkets tillsyn baserar sig i huvudsak på anmälningar och koncentrerar sig på de allvarligaste förseelserna.

14. I vilka situationer kan regionförvaltningsverken meddela beslut om begränsningar för offentliga tillställningar som regionalt är olika? 

Se avsnittet Övrigt fråga 9: I hurdana situationer kan regionalförvaltningsverken utfärda regionalt olika bestämmelser i anslutning till coronan?

Tillbaka till början


B. Restauranger och alkohol

1. På vilka grunder har restaurangernas verksamhet begränsats till följd av coronaläget?

Restaurangernas verksamhet har begränsats med en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (en ny paragraf 58 a), som är i kraft under tiden 1.6-31.10.2020 och med en förordning som utfärdats med stöd av lagen och som närmare preciserar begränsningarna och skyldigheterna i praktiken. Statsrådet utfärdade den 18 juni 2020 en ny förordning som är i kraft under tiden 22.6-31.8.2020 i hela Finland. Förordningen ersätter den tidigare förordningen som trädde i kraft den 1 juni.

Syftet med begränsningarna av restaurangernas verksamhet och de krav som föreskrivits i lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen som utfärdats med stöd av den är att förhindra att coronaviruset sprids.

2. Omfattas restaurangerna av någon av begränsningarna från och med den 13 juli 2020?

Från och med den 13 juli gäller inte längre de begränsningar av restaurangernas öppettider, utskänkningstider och antalet kunder som föreskrivits genom lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen som utfärdades med stöd av den. Efter detta bestäms utskänkningstiderna på basis av alkohollagen.

Man bör dock observera att under tiden 13.7-31.8.2020 är restaurangerna ändå skyldiga att följa de bestämmelser som finns fastställda i paragraf 58 a i lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen som utfärdades den 18 juni med stöd av lagen och som syftar till att förhindra att viruset sprids. I praktiken måste restaurangerna alltså fortfarande sörja för en god hygien och tillräckliga avstånd mellan kunderna. Restaurangen måste göra upp en plan med en beskrivning av åtgärderna för att förhindra smittspridning. Nedan finns en sammanfattning av restaurangernas viktigaste skyldigheter under tiden 13.7 - 31.8.2020:

  • Restaurangen ska på ett synligt sätt informera anländande kunder om att personer som har symtom som kan vara ett tecken på coronavirusinfektion inte får besöka restaurangen.
  • Restaurangen ska se till att
    • kunderna på ett synligt sätt ges möjlighet att tvätta eller desinficera händerna vid ankomsten till restaurangen,
    • inredning, kärl, bestick samt andra ytor och lösa föremål som kunderna kommer i kontakt med hålls rena så att de inte medför risk för spridning av en smittsam sjukdom,
    • kunderna får synliga instruktioner om rengöring av händerna, upprätthållande av tillräckliga avstånd och övriga rutiner som ska följas i restaurangen för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom.
  • Alla kunder i restaurangen ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta. Man kan sitta vid bardisken.
  • Restauranginnehavaren måste se till att kunderna har tillräckligt med utrymme och att kundplatserna är tillräckligt långt från varandra. Som utgångspunkt för tillräckligt avstånd kan anses minst 1–2 meter, vilket enligt THL:s anvisningar också bör finnas mellan personer som deltar i offentliga tillställningar. Avstånden mellan olika sällskap granskas.
  • Restaurangen måste göra upp en plan med en beskrivning av åtgärderna för att förhindra smittspridning.
    • Sammandraget av planen ska vara synligt för kunderna när de kommer till restaurangen och hela planen ska läggas fram för kunderna på begäran.
    • Planen får slås ihop med de planer för egenkontroll som avses i alkohollagen, livsmedelslagen och tobakslagen.

3. Gäller begränsningarna också privata tillställningar som ordnas på restauranger eller caféer, t.ex. bröllopsfester?

Ja, de begränsningar som gäller restauranger och kaféer gäller också vid privata tillställningar. Till exempel ska kraven på hygien och säkerhetsavstånd beaktas till och med den 31 augusti 2020.

Begränsningarna gäller inte sådana privata tillställningar som ordnas i andra lokaler än restauranger eller caféer. Regionförvaltningsverket rekommenderar dock att de anvisningar som gäller restauranger iakttas också vid privata tillställningar. 

Uppdaterad 14.7.2020.

4. Måste kunderna fortfarande ha en egen sittplats trots att begränsningarna avvecklas?

Alla kunder i restaurangen ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta. Det är tillåtet att sitta på en egen sittplats vid en bardisk. Restaurangen är dock skyldig att se till att det finns ett tillräckligt avstånd mellan kunderna och mellan kunderna och personalen.

Kravet på sittplatser vid ett bord eller motsvarande plan yta gäller också restaurangverksamheten vid olika evenemang och läktare som är klassificerade som serveringsområden. En sittplats som finns intill, läktarbänkens stödkonstruktioner eller betonggolvet framför läktarbänken kan inte räknas som ett sådant bord eller en sådan yta som avses i lagen. En picknickfilt eller motsvarande tyg som breds ut på marken uppfyller inte heller definitionen på ett bord eller motsvarande plan yta.

Kravet på sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta grundar sig på att det hela tiden måste finnas säkerhetsavstånd mellan kunderna och att avstånden ska kunna övervakas. Säkerhetsavstånden behövs för att förhindra sjukdomsspridning. Bordet eller en motsvarande plan yta ska vara lättillgängligt för kunden och på tillräckligt avstånd från andra kunder så att säkerhetsavståndet bevaras.

Kravet på att alla kunder ska ha en egen sittplats är i kraft till och med den 31 augusti 2020.

5. Måste kunden ha en sittplats också vid servering på evenemang?

Kravet på sittplats vid ett bord eller motsvarande plan yta gäller också serveringsområdena på olika evenemang. Om en läktare är klassificerad som serveringsområde måste kunden förutom en sittplats också ha ett bord eller motsvarande plan yta till sitt förfogande. Detta innebär alltså att en sittplats som finns intill, läktarbänkens stödkonstruktioner eller betonggolvet framför läktarbänken inte uppfyller kraven. En picknickfilt eller ett motsvarande tyg som breds ut på marken uppfyller inte heller definitionen på ett bord eller motsvarande plan yta.

Kraven på sittplats och bord eller motsvarande plan yta grundar sig på den exceptionella situationen och behovet att förhindra sjukdomsspridning. Det måste finnas säkerhetsavstånd mellan kunderna och avstånden ska också kunna övervakas. I serveringsområden finns det risk för att många människor samlas på ett litet område och om man inte begränsar rörligheten i området med krav på sittplatser ökar risken för smitta. Det är också utmanande att hantera stora folkmängder t.ex. efter en periodpaus så att säkerhetsavstånden bevaras. Det är nödvändigt att hålla säkerhetsavstånden för att undvika sjukdomsspridning.

Kravet på sittplats vid ett bord gäller bara på serveringsområden. Detta innebär alltså att bordkravet inte gäller pausservering och take away-portioner som förtärs någon annanstans än på serveringsområdet. Evenemangsarrangören har möjlighet att ändra serveringsområdet t.ex. genom att begränsa det till ett mindre område. Det behöver inte göras några ändringar i serveringstillståndet och därmed kvarstår också möjligheten att för en viss match göra ändringar i restaurangverksamheten enligt behov. Restaurangområdet ska dock tydligt avgränsas från det övriga evenemangsområdet.

6. Omfattas uteserveringar av begränsningarna för restaurangverksamhet?

Restaurangernas utrymmen utomhus, exempelvis terrasserna, omfattas av verksamhetskraven i lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen utfärdad med stöd av den; exempelvis ska varje kund ha en egen sittplats och man måste se till att ytorna hålls rena och att avståndet mellan kunderna är tillräckligt.

7. Får det ordnas dans eller annan verksamhet i restaurangerna som innebär att kunderna inte sitter vid ett bord?

Restaurangerna måste förutom med hjälp av konstruktioner och inredning organisera sin verksamhet på så sätt att kundernas exponering för coronaviruset förhindras. Restaurangen ska särskilt se till att det inte uppstår onödig trängsel i restaurangens lokaler och att det finns tillräckliga avstånd mellan kunderna. Dans eller annan motsvarande verksamhet är inte förbjuden, men vid ordnandet av dans ska ovan nämnda begränsningar beaktas för att förhindra spridning av sjukdomen.

8. Kan restaurangen ha uppträdande artister?

Regionförvaltningsverkens förelägganden om ordnande av offentliga tillställningar gäller restauranger. Enligt dessa förelägganden är det förbjudet att ordna offentliga tillställningar för över 500 personer också i restauranger.  Offentliga tillställningar för 51–500 personer kan ordnas, om undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning om förebyggande av coronavirussmitta beaktas.

Enligt justitieministeriets riktlinjer är exempelvis nöjesevenemang, föreställningar, tävlingar och andra därmed jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten offentliga tillställningar. Om restaurangen t.ex. har tillställningar med gästande artister, ska man vid ordnandet av tillställningen utöver begränsningarna av restaurangverksamheten också beakta regionförvaltningsverkets förelägganden om ordnande av offentliga tillställningar.

Svaret är i kraft till och med 31.7.2020.

9. Hur övervakas restaurangernas verksamhet?

Restaurangernas egenkontroll har en central roll i tillsynen. Regionförvaltningsverket har utarbetat anvisningar för dem som driver restauranger så att de kan planera sin verksamhet så den motsvarar begränsningarna och göra upp en lagenlig plan som kunderna kan se. Utöver egenkontrollen övervakar även regionförvaltningsverket i enlighet med den temporära ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar att restaurangerna iakttar kraven och begränsningarna. Läs mer: Anvisning för restauranger (coronavirus) 

På basis av tillsynen kan regionförvaltningsverket ålägga en restaurang att korrigera sin verksamhet inom en viss tid och vid de mest uppenbara överträdelserna rentav bestämma att restaurangen ska stängas för högst en månad.  Regionförvaltningsverket kan begära handräckning av polisen för tillsynen. 

10. Vart kan kunden meddela om han eller hon upptäcker att restaurangen handlar i strid med bestämmelserna?

Först lönar det sig att be restaurangens personal visa upp den plan där det beskrivs hur restaurangen iakttar begränsningarna i verksamheten och hygienkraven för att förhindra coronavirussmitta.  I planen ska också anges antalet kundplatser eller personer på restaurangen. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar är den som driver restaurangen skyldig att upprätta en sådan plan och på begäran visa den för kunden. Sammanfattningen av planen ska vara synlig på restaurangen när kunden anländer till restaurangen.

Om krögaren inte följer den plan som han eller hon utarbetat eller om planen inte är tillgänglig såsom krävs enligt lag, kan kunden kontakta regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket utövar tillsyn huvudsakligen på basis av anmälningar och koncentrerar sig på de allvarligaste förseelserna. Vänligen kontakta alkoholförvaltningen vid regionförvaltningsverket i den egna regionen:

  • Södra Finland: alkoholihallinto.etela@avi.fi
  • Östra Finland: alkoholihallinto.ita@avi.fi
  • Lappland: kirjaamo.lappi@avi.fi
  • Sydvästra Finland:  kirjaamo.lounais@avi.fi
  • Västra och Inre Finland: kirjaamo.lansi@avi.fi
  • Norra Finland: alkoholihallinto.pohjois@avi.fi

11. Vilken roll har regionförvaltningsverket i beslut som gäller restaurangernas verksamhet?

Regionförvaltningsverket har inte fattat beslut som begränsar restaurangernas verksamhet och kan inte påverka innehållet i eller omfattningen av sådana begränsningar och tillhörande krav. Gällande begränsningar grundar sig på en tidsbegränsad ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (den nya paragrafen 58 a) och den förordning som utfärdats med stöd av lagen. Regeringen bereder lagförslag och riksdagen godkänner dem. Regionförvaltningsverkets behörighet omfattar att övervaka att restaurangerna i sin verksamhet följer begränsningarna i lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen som utfärdats med stöd av den.

Regionförvaltningsverket fattar beslut om förbud mot eller begränsning av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster i enlighet med regeringens riktlinjer med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar. En del av dessa beslut kan också gälla evenemang som ordnas på restauranger.

12. Hur påverkas begränsningarna av offentliga tillställningar och restaurangverksamheten då undantagsförhållandena upphör?

Regeringen konstaterade 15.6.2020 att undantagsförhållandena och tillämpningen av beredskapslagen upphör tisdagen 16.6.2020. Regeringen konstaterade 16.3.2020 att undantagsförhållanden råder på grund av coronapandemin, och vissa paragrafer i beredskapslagen togs samtidigt i bruk.

Regionförvaltningsverkets beslut om begränsningar av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster grundar sig inte på beredskapslagen utan på lagen om smittsamma sjukdomar, som gäller även under normala förhållanden. Regionförvaltningsverkets bestämmelser gäller alltså enligt besluten även efter att undantagsförhållandena upphört.

Även begränsningarna av restaurangernas verksamhet som trädde i kraft 1.6.2020 grundar sig på lagen om smittsamma sjukdomar, närmare bestämt på en tillfällig ändring av lagen (den nya paragrafen 58 a) och den förordning som utfärdats med stöd av lagen. Även dessa begränsningar gäller fastän undantagsförhållandena upphör. Regionförvaltningsverket kan inte påverka innehållet i eller omfattningen av begränsningarna i restaurangverksamheten, utan begränsningarna definieras i lagen om smittsamma sjukdomar och i förordningen.

Att undantagsförhållandena upphör innebär inte att läget och risken för att epidemin tar fart på nytt är över. Utifrån lagen om smittsamma sjukdomar är det under normala förhållanden även i fortsättningen möjligt att fastställa begränsningsåtgärder för att förebygga smittspridning.

Uppdaterad lag om smittsamma sjukdomar (Finlex)
 

Serveringstillståd

1. Måste man anmäla om avbrottet i serveringstillståndet till regionförvaltningsverket?

Tillståndshavarna behöver inte separat anmäla om serveringstillståndsavbrottet eller den tillfälliga stängningen av restaurangverksamheten till regionförvaltningsverket. Alkohollagen känner inte till avbrott i tillståndet och därför påverkar stängningen av serveringsstället inte serveringstillståndets giltighet, utan ur alkohollagens synvinkel är tillståndet fortsättningsvis i kraft. Om tillståndshavaren emellertid på grund av undantagstillståndet beslutar att avsluta serveringstillståndet ska i sinom tid ett nytt tillstånd ansökas av regionförvaltningsverket för att inleda verksamheten på nytt.

2. Kan restaurangerna sälja alkohol som kunderna kan ta med sig?

De restauranger som förutom serveringstillstånd också har detaljhandelstillstånd för alkoholdrycker kan sälja alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol till kunder för avhämtning och med beaktande av bestämmelserna i alkohollagen. Restaurangernas detaljhandel jämställs med alkoholförsäljningen i matbutiker.

Mer information om hur man ansöker om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen: läs frågan 7.

3. Kan alkoholdrycker levereras med hemtransport?

Det är inte möjligt att hemtransportera alkoholdrycker. Tillståndshavaren kan inte leverera alkoholdrycker hem till kunden och inte heller låta dem transporteras av ett bud, exempelvis en taxi. Alkoholdryckerna ska utlämnas till kunden i försäljningsstället.

4. Hur ansöker man om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen? 

Man ansöker om tillståndet från regionförvaltningsverket i den egna regionen. Blanketten finns på webbplatsen rfv.fi. Du hittar ansökningsblanketten, bilageblanketterna och anvisningarna på vår webbplats: Blanketter > Näringar > Alkohol – Detaljhandel. Ansökan kan inte lämnas in elektroniskt. 

Detaljhandelstillstånd kan beviljas för drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 %. Detaljhandelstillståndet kan bara beviljas om det nuvarande serveringstillståndet är i kraft. Förutsättningarna för beviljande kommer från alkohollagen. Detaljhandeln ska beaktas i serveringsställets plan för egenkontroll. Hjälp med ansökan kan fås av chattboten Aldo på vår webbplats.

Lämna in ansökan på blanketten Ansökan om att få utöva detaljhandel med alkoholdrycker

Skicka ansökan till registratorskontoret vid regionförvaltningsverket i din region.

5. Finns det några begränsningar på försäljningen av alkohol som utlämnas, t.ex. vad gäller klockslag eller veckodagar?

Serveringsställenas försäljning för utlämning omfattas av samma begränsningar enligt alkohollagen som den övriga detaljhandeln. Detaljhandelstiden är 9–21 och detaljhandel får bedrivas bara under den tiden.

6. Hur länge tar det att få ett alkoholutlämningstillstånd?

I vanliga omständigheter är målsättningen att behandlingen tar en månad men för ansökningar som är utarbetade enligt anvisningarna är tiden ofta kortare. Regionförvaltningsverken strävar naturligtvis efter att behandla ansökningarna så fort som möjligt.

7. Vad händer med serveringstillstånd för viss tid som redan har beviljats för ett evenemang och kan man få tillbaka avgiften?

Annulleringen av ett redan fattat tillståndsbeslut avlägsnar inte betalningsskyldigheten. Det är möjligt att begära omprövning av tillståndsavgiften. Tillståndsavgiften ska betalas trots att man gör en begäran om omprövning och om omprövningsbegäran godkänns så betalas avgiften tillbaka.

8. Kan man ta tillbaka en ansökan om serveringstillstånd på viss tid som är anhängig?

Ansökan om serveringstillstånd kan tas tillbaka och då upphör behandlingen av ärendet i regionförvaltningsverken. Om ansökan tas tillbaka innan tillståndsbeslutet är fattat debiteras halva tillståndsavgiften.

9. Kan man ändra tidpunkten som är angiven i tillståndsansökan och hur gör man det?

Ansökan om serveringstillstånd kan ändras så länge som den är anhängig genom att anmäla det till regionförvaltningsverket. Det tas inte ut en särskild avgift för ändringen av ansökan.

10. Får restauranginnehavaren gottgörelse för tillsynsavgiften för servering för den tid som restaurangen har förordnats hålla stängt?

Tillsynsavgifterna är avgifter av skattenatur och det är bestämt i lagen att myndigheten inte har möjlighet att avvika från dem.

Tillsynsavgiften tas ut om man inte senast den 31 mars har anmält att serveringstillståndet avslutas. Om tillståndet avslutas ska man på nytt ansöka om tillstånd innan man inleder serveringsverksamheten. I så fall tas en handläggningsavgift ut för tillståndsansökan.

Man behöver inte anmäla till myndigheten ifall man avbryter verksamheten så att tillståndet förblir i kraft och man kan inte undvika tillsynsavgiften genom att avbryta verksamheten. Man bör dock beakta att tillsynsavgiften för servering bestäms enligt hur mycket alkohol som man har serverat och därför kan det hända att en tillfällig minskning av serveringen medan restaurangen håller stängt kan minska tillsynsavgiftens storlek.

Man kan ansöka om omprövning av tillsynsavgiften hos regionförvaltningsverket enligt anvisningen om hur man begär omprövning som skickas i samband med fakturan.

Skulle det på grund av undantagstillståndet göras undantag i hur tillsynsavgifterna tas ut så fattas de besluten av statsrådet eller Statskontoret. För tillfället känner vi inte till sådana undantag.

Tillbaka till början


C. Utbildning och läroansalter

1. Var hittar jag information om ordnandet av utbildningen höstterminen 2020? 

Utbildningsstyrelsen har i juni 2020 publicerat nya anvisningar om ordnandet av småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Undervisningen ordnas i regel som närundervisning. Om undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt kan utbildningsanordnaren besluta att man övergår till undantagsarrangemang i undervisningen. 

Läs mer:

Dessutom har Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet den 4 augusti 2020 uppdaterat rekommendationerna för dem som ordnar utbildning och småbarnspedagogik. Genom att följa rekommendationerna minskas risken för att coronaviruset smittar och sprids i närundervisningen och småbarnspedagogiken. 

Mer information och anvisningar finns samlade också på utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets webbsidor med vanliga frågor: 

2. Hur får skolan information om föräldrarnas hälsotillstånd som berättigar till barnets frånvaro utan att föräldrarnas hälsouppgifter lämnas ut till skolan?

Enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning kan skolan av särskilda skäl bevilja eleven tillstånd till tillfällig frånvaro från undervisningen. För att bedöma grunderna för beviljande av tillstånd kan skolan kräva att vårdnadshavaren lämnar in en utredning, bl.a. ett läkarintyg.

Läkaren kan skriva ett läkarintyg som inte innehåller närmare uppgifter om vårdnadshavarens hälsotillstånd, men av vilket det framgår att vårdnadshavaren hör till en riskgrupp. Den behandlande läkaren bedömer ifall ett barn, eller barn vars familjemedlem har en allvarlig underliggande sjukdom eller som behöver regelbunden immunhämmande medicinering, kan återvända till skolan eller till småbarnspedagogiken.

3. Hur kan skoltransporter ordnas på ett säkert sätt?

Utbildningsanordnaren ska sköta om att skolskjutsarna körs och att eleverna kan komma till skolan. Alternativt kan utbildningsanordnaren bevilja tillräckligt understöd för elevtransporten så att vårdnadshavaren kan sköta om transporten. Utbildningsanordnaren ansvarar för att se till att skolskjutsarna genomförs på ett tryggt sätt och för att söka lösningar som är bäst lämpade för de lokala förhållandena.  

Institutet för hälsa och välfärd har gett följande anvisningar:  

  1. Man ska säkerställa att eleverna inte åker med om de är sjuka och att chauffören inte kommer på jobb om hen är sjuk eller har symtom.  
  2. Man ska hålla avstånd och undvika fysisk kontakt (till exempel att skaka hand).  
  3. Man ska poängtera god host- och nyshygien 
  4. Man ska sköta om handhygienen. 
  5. Man ska se till att färdmedlet är städat och ytorna rena. 

THL:s anvisningar i sin helhet: Anvisningar för skolskjutsar för att förebygga COVID-19-smitta (pdf, thl.fi)

Uppdaterad 15.5.2020.

4. Vem kan bevilja en elev som hör till en riskgrupp befrielse från att delta i undervisningen?

En elev som hör till en riskgrupp beviljas befrielse från undervisningen av utbildningsanordnaren, i praktiken av skolans rektor eller lärare. Regionförvaltningsverket är inte behörigt i ärendet.

5. Hur skyddas personal som hör till en riskgrupp mot coronasmitta när skolor och läroanstalter öppnas?

Anvisningar och webbsidor med information om detta:

6. Har en lärare som hör till en riskgrupp möjlighet att vägra ge närundervisning när skolor och läroanstalter öppnas?  

Eventuella specialarrangemang för lärare eller övrig skolpersonal som hör till riskgruppen för coronaviruset sköts genom samarbete mellan arbetsgivaren och företagshälsovården. Försiktighetsåtgärderna baserar sig på en riskbedömning som arbetsgivaren gjort. Företagshälsovården stöder arbetsgivaren i riskbedömningen.

Arbetsgivaren kan med stöd av direktionsrätten ålägga en lärare att arbeta i skolan. Arbetsgivaren måste dock sörja för arbetarskyddet bl.a. genom lokal- och verksamhetsarrangemang. Arbetsgivaren bör även beakta arbetshälsoinstitutets anvisningar vid bekämpningen av viruset på arbetsplatserna.

Mer information:

7. Hur ordnas måltiderna och lektionerna tryggt? 

Undervisnings- och kulturministeriet har gett anvisningar om saken: Vanliga frågor om coronaviruset inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (minedu.fi) > "Hur garanterar man att eleverna håller tillräckligt avstånd från varandra t.ex. vid bespisning och under rasterna?"

8. Fortsätter skolornas morgon- och eftermiddagsklubbar under höstterminen 2020

Ja, morgon- och eftermiddagsklubbarna fortsätter under höstterminen 2020 när skolorna börjar. 

Mer information: 

9. Hur definieras en läroanstalt? Omfattar detta allt från grundskolan till högskolorna?

Till läroanstalterna hör läroanstalter som ger grundläggande utbildning, läroanstalter på andra stadiet (gymnasier och yrkesläroanstalter), universitet och yrkeshögskolor samt läroanstalter för fritt bildningsarbete. Enligt Statistikcentralens definition är en läroanstalt en sådan administrativ enhet

  • som har en rektor eller någon annan föreståndare
  • som har lärare och annan personal i sin tjänst
  • som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar
  • där de studerande registreras som studerande
  • vars verksamhet regleras av lag eller förordning
  • som följer den riksomfattande läroplanen
  • som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet.

Tillbaka till början


D. Småbarnspedagogik

1. Vad innebär regeringens riktlinjer för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen?

Småbarnspedagogikens tjänster kan användas av alla barn och familjer som behöver detta.

Mer information:

Uppdaterad 8.5.2020.

2. Gäller RFV:s beslut att begränsa offentliga sammankomster även den småbarnspedagogiska verksamheten?

Nej, begränsningarna av offentliga sammankomster gäller inte småbarnspedagogiken. Barngrupperna ska bildas i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. Lagen reglerar även personaldimensioneringen. Med tanke på smittrisken kan det ändå vara skäl att arbeta i mindre grupper och vara extra noggrann med handhygien och städning.

Mer information: Utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi)

Uppdaterad 8.5.2020

3. Kan man slå ihop daghem under sommarens semestertider? 

Se svaret under frågor och svar om småbarnspedagogik som undervisnings- och kulturministeriet har publicerat

4. Ifall ett barn inom småbarnspedagogiken sätts i karantän, påverkar det avgifterna för småbarnspedagogiken?

Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken känner inte till begreppet karantän. Kommunerna kan fatta egna beslut i huruvida de tar ut avgift eller besluta att sänka avgiften.

Uppdaterad 8.5.2020.

5. Hur ska man inom småbarnspedagogiken göra med barn som hör till en riskgrupp?

Se svaret under frågor och svar som undervisnings- och kulturministeriet har publicerat: "Hur gör man om eleven eller läraren tillhör riskgruppen eller om det i deras familjer finns personer som hör till riskgruppen?" (minedu.fi)

Mer information finns även i utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi), Barn och personal som hör till en särskild riskgrupp (oph.fi).

Uppdaterad 8.5.2020.

6. Kan barnen ta med egna leksaker eller mjukisdjur till dagis?

För att förhindra spridningen av coronaviruset rekommenderas det inte att barnen tar med egna leksaker till daghemmet eller familjedagvården. 

För mer information se utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi)

Tillbaka till början


E. Hälso- och sjukvård

1. Kan Finlands Röda Kors blodtjänst ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts? 

Ja, Finlands Röda Kors blodtjänst kan ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts i och med regionförvaltningsverkets beslut. Blodgivningstillfällen räknas inte till förbjudna allmänna tillställningar. Det är nödvändigt att trygga en fungerande blodförsörjning i alla situationer. För detta krävs en ambulerande blodtjänst och organisering av blodgivningstillfällen. Det är ytterst viktigt att blodgivningstillfällen ordnas och att FRK:s blodtjänst får använda lämpliga lokaler för detta ändamål.

2. Vem kan tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster på distans och vad bör beaktas vid mottagningsverksamhet på distans?  

En producent av hälso- och sjukvårdstjänster eller en självständig yrkesutövare (firma) kan tillhandahålla tjänster på distans, om han eller hon har gjort en anmälan om sin verksamhet till regionförvaltningsverket.  Distansservice ska tillhandahållas i enlighet med Valviras anvisningar. 

Med distansservice avses inom hälso- och sjukvården att undersökning av patienten, diagnostik, observation, vård och behandling samt vårdbeslut eller vårdrekommendationer baserar sig på uppgifter och dokument som förmedlas via video på webben eller med smarttelefon. Exempelvis talterapeuter, psykoterapeuter, psykologer, läkare och sjukskötare kan erbjuda distansservice.  

Den som tillhandahåller distansservice ska ha lämpliga lokaler, utrustning (inklusive nätförbindelser) och personal med lämplig utbildning. Distansverksamheten ska i medicinskt avseende bedrivas på behörigt sätt och med hänsyn till patientsäkerheten.  

De informationssystem som används vid distansservice för förmedling och lagring av patientuppgifter ska uppfylla kraven på sekretess, dataskydd och informationssäkerhet. Den som tillhandahåller servicen ansvarar för dataskyddet och informationssäkerheten, den nätförbindelse som används vid distansservicen och behandlingen av de personuppgifter som uppstår.  

Ovannämnda kriterier gäller såväl den offentliga som den privata hälso- och sjukvården.

Mer information: Tjänster inom hälso- och sjukvården som ges på distans (https://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/privata_halso-_och_sjukvardtjanster/tjanster-inom-halso-och-sjukvarden-som-ges-pa-distans)

3. Kan privata hälso- och sjukvårdsföretag, såsom massörer och fysioterapeuter, fortsätta sin verksamhet som normalt trots coronasituationen?

Det rekommenderas att fysiska besök begränsas tillfälligt, om det bara är möjligt. Om en persons hälsotillstånd kräver ett fysiskt besök är det viktigt att se till att man vidtar lämpliga skyddsåtgärder. Man bör iaktta särskild försiktighet vid kundmöten med personer som hör till riskgrupperna.  Man bör även vara medveten om att man kan ha en coronainfektion utan att veta om det.

4. Vem är det under coronaepidemin som samordnar ibruktagandet av sådana lokaler till vårdanstalter som vanligen används för annat?

I flera kommuner kartlägger man för tillfället vilka lokaler (t.ex. skolor) som kan användas som tillfälliga vårdinrättningar. Det kan dessutom på många orter finnas tidigare vårdinrättningar, åldringshem eller andra för inkvarteringsverksamhet godkända lokaler som står tomma. 
 
Samordningen av lokalerna sköts genom Landskapens lokalcentral. Ärendet förbereds av social- och hälsovårdsministeriet. De som erbjuder lokaler kan kontakta lokalcentralen. Mer information  https://www.maakuntientilakeskus.fi/sv/

Tillbaka till början

Information om privat hälso- och sjukvård: Frågor gällande coronaviruset 


F. Socialservice

1. Hur ska kommunernas socialvård göra i coronaläget?

Det är synnerligen viktigt att man inom socialvården i kommunerna följer med social- och hälsovårdsministeriets uppdaterade anvisningar och dessutom kommunicerar dem vidare till producenterna av privat socialservice i sitt område.

Mer information:

2. Barnskyddet: Kan placerade barns s.k. hemlov ställas in?

Gällande barnens hemlov följer man barnskyddslagen också under undantagstillståndet. Det är emellertid möjligt att lagen om smittsamma sjukdomar kommer att tillämpas. I så fall tillämpas båda lagarna.

De socialarbetare som svarar för barnets ärenden avgör i samarbete med barnet, vårdnadshavarna och enheten hur man gör med hemlovet och vid en eventuell misstanke om smittsam sjukdom tillsammans med hälso- och sjukvårdsmyndigheterna individuellt för varje barn. Avgörandena angående barnet görs alltså på individuella grunder enligt gällande lagstiftning.

Vid eventuella frågor om smitta och karantän ska situationen utredas tillsammans med den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten. Om barnet är på hemlov ska frågan utredas under ledning av den socialarbetare som svarar för barnets ärenden tillsammans med den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten.

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) vägleder i frågor som gäller beredskapslagen och tillämpningsförordningen medan regionförvaltningsverken ger råd och handledning vid enskilda ärenden. I dagens läge är det viktigt att följa social- och hälsovårdsministeriets och THL:s anvisningar och dessutom att beakta den gemensamma skyldigheten att dämpa spridningen av coronaepidemin. 

https://stm.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/stm-kuntien-turvattava-perustason-sosiaali-ja-terveyspalvelut-ja-tuettava-heikoim-massa-asemassa-olevia-poikkeusoloissa

3. Kan en kommun, serviceproducent eller serviceenhet förbjuda en personlig assistent från att besöka serviceboenden med helomsorg?  

Det är skäl att bedöma frågan om personlig assistans främst med hänsyn till klientens behov och hur man ordnar servicen. Verksamhetsenheter ska följa bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar och agera enligt dem. Användningen av en service som kunden har beviljats bör emellertid inte kategoriskt förbjudas.

Bedömningen gällande användningen av en enskild klients personliga assistens bör göras utgående från en helhetsbedömning av situationen i enheten. Personliga assistenter enligt handikappservicelagen kan inte jämställas med sådana personer som besöker enheten, vilkas besök man genom besöksförbudet vill förbjuda (t.ex. anhöriga och vänner.) En personlig assistent kan jämställas med dem som arbetar i enheten eller rehabiliterande arbetare som besöker en enskild klient, exempelvis en fysioterapeut.

För att minimera smittorisken ska också den personliga assistentens arbetsgivare och assistenten själv naturligtvis under dessa förhållanden vidta tillbörliga säkerhetsåtgärder och skydda sig på behövligt sätt. Social- och hälsovårdsministeriet håller på att utarbeta en anvisning för service som ges i hemmet. Där har man också beaktat användningen av personlig assistent och faktorer som både den som använder servicen och assistenten ska följa. Den kan tillämpas också på de aktuella situationerna.

4. Kan man lätta på begränsningsåtgärder enligt specialomsorgslagen av orsaker som beror på coronaviruset?

De avvikelser i lagstiftningen som föranleds av coronaviruset gäller inte begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av specialomsorgslagen (519/1977), såsom kortvarig avskildhet, rörelsefrihet under övervakning eller kvarhållande. Verksamhetsenheterna ska också ha tillgång till ett sakkunnigteam på det sätt som specialomsorgslagen förutsätter. Begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av specialomsorgslagen kan inte motiveras med behovet att förhindra att en smittsam sjukdom sprids, utan specialomsorgslagen måste följas. Orsaken till detta är att undantagsförhållanden inte har beaktats i specialomsorgslagen.

Paragraferna 60, 63 och 67 i smittskyddslagen innehåller bestämmelser om isolering eller karantän av en person. Isolering och karantän kan också tillämpas på personer med funktionsnedsättning som bor vid en verksamhetsenhet inom socialvården.

5. Hur ska boendeserviceenheter inom socialvården ordna sin läkemedelsförsörjning under coronaepidemin?

I enheter med boendeservice är det viktigt att sörja för en trygg läkemedelsbehandling även under epidemin. Social- och hälsovårdsministeriets anvisning är att läkemedelsbehandling i boendeserviceenheter i första hand bör ges med varje boendes personliga läkemedel. Enheterna kan dock ta i bruk ett begränsat läkemedelslager för akuta situationer.

Mer information:

Tillbaka till början 

Äldreboenden och coronaviruset

1. Hur brett har coronaviruset spridits till äldreboenden och är problemen större i kommunernas eller privata serviceproducenters vårdhem?

Institutet för hälsa och välfärd har samlat in uppgifter som visar att coronaviruset har spridits till en del äldreboenden såväl på den offentliga som den privata sidan. Smittspridningen och dödsfallen orsakade av coronaviruset beror inte nödvändigtvis på försummelser i vårdhemmets verksamhet.

2. Samlar regionförvaltningsverket in statistik över antalet smittade eller dödsfall på grund av coronaviruset på äldreboenden?

Regionförvaltningsverken samlar inte in uppgifter om antalet smittade eller dödsfall på grund av coronaviruset på olika typer av boendeenheter. De läkare som har konstaterat coronasmittan meddelar den till Institutet för hälsa och välfärds register över smittsamma sjukdomar och till den infektionsläkare inom sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

3. Beror dödsfallen där boende i äldreboende har avlidit till följda av sjukdom orsakad av coronaviruset på försummelser i klient- eller patientsäkerheten?

De som bor i äldreboenden hör i regel till riskgruppen för vilka viruset är särskilt farligt. Det att det i vårdhemmet finns dödsfall orsakade av coronavirusinfektion betyder inte nödvändigtvis att det har skett försummelser i verksamheten. Vi utreder de fall som vi har fått kännedom om och vid behov vidtar vi tillsynsåtgärder med anledning av dem. Vi kan inte ge ut information om eventuella tillsynsärenden som ännu inte är slutbehandlade.

Mer information om vilka åtgärder vi kan vidta finns i svaret på frågan "Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om det upptäcks försummelser i boendenas verksamhet?

4. Hur kan man förebygga att coronaviruset sprids i vårdhem?

Alla de metoder med vilka man förebygger spridningen av coronaviruset är till nytta också då man förebygger virusspridning i äldreboenden. Serviceproducenternas och verksamhetsenheternas ansvariga personer ska sörja för att äldreboendenas verksamhet är lagenlig och följder myndigheternas anvisningar. Dessutom får serviceproducenterna vid behov anvisningar av kommunens smittskyddsläkare i enskilda fall.

Kommunerna får dessutom anvisningar av sjukvårdsdistrikten om hur man ska förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar och hur man ska agera om det är skäl att misstänka smitta. Också sjukvårdsdistrikten ska följa social- och hälsovårdsministeriets anvisningar men sjukvårdsdistrikten kan styra kommunen i den mån som ministeriets anvisningar kräver mer detaljerad eller situationsbunden tolkning.

5. Vem ansvarar för vårdhemmens beredskap för en coronaepidemi?

Kommunen har till uppgift att övervaka att privata serviceproducenter följer lagen och myndigheternas anvisningar. Kommunen är skyldig att säkerställa att det i de egna äldreboendena och i privata äldreboenden i dess område finns tillbörlig och tillräcklig skyddsutrustning och anvisningar för att förebygga smittspridning.

Det är i första hand arbetsgivarens skyldighet att sörja för att arbetstagarna har tillbörlig och tillräcklig skyddsutrustning med hjälp av vilken man tryggar både klientens och arbetstagarens hälsa.

Beredskapen, så som inköp av skyddsutrustning, ankommer i regel på respektive serviceproducent. Genom avtal kan kommunen och serviceproducenten emellertid komma överens om också annat förfarande. I en situation där en privat serviceproducents normala (eller avtalsenliga) beredskapslager tar slut ska kommunen och serviceproducenten förhandla om hur man säkerställer att det finns tillräcklig skyddsutrustning. Kommunen ska beakta att om en privat serviceproducents personal inte kan skydda sig på tillbörligt sätt och serviceproducenten därmed inte kan fortsätta verksamheten ska kommunen i sista hand ta över ansvaret för verksamheten.

Kommunen är skyldig att ordna tillräcklig hälso- och sjukvård, inklusive läkartjänster för dem som bor i äldreboendet. Det är inte möjligt att begränsa tillgången till läkartjänster genom avtal.

För att trygga både klientsäkerheten och kontinuiteten i verksamheten i krissituationer är det därför ändamålsenligt att kommunen och privata serviceproducenter har ett tätt samarbete.

6. Vad är olika aktörers ansvar vid övervakningen av vårdhem? 

Tillsynsansvaren är samma i det här läget som normalt. Tillsynen består av producentens egenkontroll, tillsynen som görs av kommunen som ansvarar för att tillhandahålla tjänsterna och regionförvaltningsverkets och Valviras tillsyn liksom under normala förhållanden.

Varje serviceproducent ansvarar för att man i vårdhemmet iakttar lagen och följer myndigheternas anvisningar. Kommunerna har det primära styrnings- och tillsynsansvaret för både egna äldreboenden och privata serviceproducenters enheter i kommunens område.

Om läget ger anledning till regionförvaltningsverkets tillsyn undersöker regionförvaltningsverket situationen i första hand genom begärda utredningar och handlingar samt gemensamma samtal med kommunen och serviceproducenten. Under coronaläget överväger man inspektionsbesök noga på grund av smittorisken.

Regionförvaltningsverket och Valvira samarbetar tätt i planeringen och genomförandet av tillsynen. För att upprätthålla lägesbilden och styra åtgärderna utbyter regionförvaltningsverket fortgående information också med andra myndigheter, till exempel ministerier och Institutet för hälsa och välfärd THL.

I speciellt omfattande eller principiellt betydande fall kan Valvira ta över tillsynen av fallet. Valviras behörighet omfattar också sådana fall som sträcker sig över flera regionförvaltningsverks område.

7. Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om försummelser upptäcks i vårdhemmens verksamhet?

För att trygga personernas hälsa och välbefinnande är det väldigt viktigt att man i äldreboenden och andra boendeserviceenheter vidtar åtgärder enligt myndighetsanvisningarna för att bekämpa coronaviruset. Om regionförvaltningsverket skulle få veta att det i vårdhemmets verksamhet i det hänseendet finns brister kan det vidta många olika åtgärder.

Regionförvaltningsverkets främsta uppgift är att vägleda och råda producenter av vårdtjänster. Om det är fråga om en allvarlig brist kan regionförvaltningsverket snabbt ta i bruk också starkare tillsynsmetoder, så som inspektionsbesök i vårdhemmet. Under coronaläget överväger man inspektionsbesök noga på grund av smittorisken. I synnerligen allvarliga fall kan regionförvaltningsverket meddela vårdhemmet ett föreläggande att vidta åtgärder så att verksamhetens nivå blir tillbörlig eller till och med bli tvungen att avbryta verksamheten.

8. Hurdana anvisningar har social- och hälsovårdsministeriet gett gällande tillsynen under coronaläget?

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar i samband med coronaviruset finns samlade på webbsidorna: https://stm.fi/sv/shm-anvisningar-coronaviruslaget

9. Kan serviceboenden med helomsorg för äldre alltjämt ta äldre för kortvariga perioder exempelvis då närståendevården är ledig?

Intervallvård är en service som en äldre person har beviljats och som personen har rätt till. Rekommendationen att undvika besök gäller inte dessa situationer. Det kan ändå vara ändamålsenligt att först ta reda på om personen som kommer på en intervallperiod och dennes närståendevårdare är symtomfria. Det är emellertid inte möjligt att kategoriskt förvägra servicen. Det är viktigt att se till att närståendevårdaren orkar i hemmet med den som vårdas.

Svaret har uppdaterats 8.7.2020.

10. Kan man enligt lagen förbjuda alla anhörig- och närståendebesök i serviceboenden?

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt avgörande 18.6.2020 slagit fast att bindande besöksförbud inte kan meddelas i boendeenheter, såsom äldreboenden, med stöd av 17 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Regionförvaltningsverket hänvisar till biträdande justitieombudsmannens avgörande och konstaterar att möten och besök på vårdhem och andra boendeenheter inom socialvården inte kategoriskt kan förbjudas och att klienten inte kan förhindras att lämna enheten utan laglig grund. Besök och hjälp av närstående för utomhusvistelse ska i princip tillåtas, om en individuell bedömning av klientens situation inte ger rätt att använda isolerings- eller karantänåtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar.  Dock ska man sörja för tillräckligt skydd och säkerhetsavstånd.

Svaret har publicerats 8.7.2020.

Tillbaka till början


G. Bibliotek

1. Vad innebär riktlinjerna som regeringen meddelade 4.5.2020 för biblioteken?

Regeringen fattade den 4 maj 2020 beslut om att stegvis avveckla restriktionerna gällande biblioteken. Bibliotekens utlåning av böcker och annat material tillåts genast.  Offentliga lokaler så som biblioteken öppnar gradvis och på ett kontrollerat sätt från och med den 1 juni. Läs statsrådets meddelande (4.5.2020).

Biblioteken kan efter egen tidtabell genast börja låna ut material som en avhämtningstjänst (utlåning enligt s.k. take away-princip). De biblioteksutrymmen som inte är nödvändiga för utlåningsverksamheten ska hållas stängda till och med den 31 maj. Före den 1 juni 2020 ska inte heller vistelse eller annan verksamhet i bibliotekets lokaler tillåtas.

Läs exaktare anvisningar om förhindrande av coronavirussmitta vid användningen av bibliotekstjänster från och med 1.6. på sidan Bibliotek / Aktuellt (avi.fi).

2. Hur kan man låna något att läsa när biblioteken är stängda till och med den 31 maj 2020?

Biblioteken kan genast börja låna ut material som en avhämtningstjänst (utlåning enligt s.k. take away-princip). Kommunerna kan börja utlåningen av material efter egen tidtabell. Säkerhets- och hygienanvisningarna ska följas.

De biblioteksutrymmen som inte är nödvändiga för utlåningsverksamheten ska emellertid hållas stängda till och med den 31 maj. Före den 1 juni 2020 ska inte heller vistelse eller annan verksamhet i bibliotekets lokaler tillåtas.

Se information om biblioteket i din kommun i biblioteksregistret. På webbplatsen finns också information om webbiblioteken och e-material.

Uppdaterad 6.5.2020.

3. Hur kan jag använda bibliotekens e-böcker?

För att kunna låna e-böcker behövs ett bibliotekskort för det egna lokala biblioteket, nätförbindelse och en enhet som man kan läsa från. Det riksomfattande eBibliotekets anvisningar: http://ekirjasto.kirjastot.fi/sv/ohjeet

4. Hur förnyar man lånen? Hur går det med förseningsavgifterna? Hur går det med reservationerna? 

Biblioteken har förlängt lånetiderna på grund av undantagsförhållandena. Kontrollera ditt biblioteks eller din kommuns situation på webbsidorna eller genom att kontakta ditt bibliotek på något annat sätt.

Uppdaterad 6.5.2020.

5. Jag skulle vilja låna filmer från biblioteket. Hur lyckas det nu?

Med bibliotekskortet och pin-koden kan du logga in i ditt eget biblioteks tjänster, t.ex. https://www.kirjastokino.fi/sv/

Viddla-filmtjänsten finns tillgänglig i Heili- och Helle-biblioteken, biblioteken i Kajanaland och Norra Österbotten, Kuopio, Lumme-biblioteken, Rautalampi och Rutakko-biblioteken. Du kan logga in i tjänsten på Viddla-tjänstens presentationssida

Långfilmer som ägs av Nationella audiovisuella institutet (KAVI) har öppnats så att de fritt kan ses på nätet. Skattkammaren med hundratals filmer hittas i KAVIs ELONET-databas. ELONETs samling omfattar mer än 200 långfilmer där man inte har sparat på bildkvaliteten. Största delen av filmerna finns i upp till 4K Ultra HD-format. Detta är exceptionellt både nationellt och internationellt. Titta på utbudet i Elonet-tjänsten. Utöver filmerna kan man se ett par tusen reklam-, dokumentär- och kortfilmer samt andra filmsnuttar från över hundra år tillbaka. 

Andra tjänster

6. Kan böckerna returneras till biblioteket?

Biblioteken kan ta emot returneringar som vanligt.

Uppdaterad 7.5.2020.

7. Gäller begränsningarna för offentliga sammankomster också biblioteken?

Begränsningarna för offentliga tillställningar på 10 personer (t.o.m. 31.5) och 50 personer (fr.o.m. 1.6) gäller inte biblioteksverksamhet. Begränsningarna för offentliga tillställningar gäller däremot tillställningar och evenemang som biblioteken ordnar efter den 1 juni.

Uppdaterad 7.5.2020.

Tillbaka till början


H. Ungdom och ungdomsarbete

1. Kan man i kommunen permittera ungdomsarbetare under undantagsförhållanden som beror på coronaviruset? 

Regionförvaltningsverken rekommenderar att ungdomsarbetarna under undantagsförhållanden fortsätter sitt viktiga arbete med de unga. Unga har just nu många frågor och behov av personlig handledning, vilket kräver personal och nya verktyg. Det är viktigt att skapa en känsla av trygghet och svara på de frågor som ungdomar ställs inför på grund av denna exceptionella situation.  Till ungdomsarbetets uppgifter hör att ge korrekt information och vid behov personlig handledning och rådgivning. 

I stället för arbete ansikte mot ansikte uppmuntras ungdomsarbetarna att övergå till webbaserade plattformar och utnyttja sociala medier i arbetet med de unga.  Också olika gruppfunktioner kan ordnas på webben. Goda tips om digitalt arbete med unga finns på kompetenscentret VERKE:s webbplats (på finska). 

Uppdaterad 8.6.2020

2. Vi ordnar fritidsaktiviteter för barn och unga som en distansklubb. Kan vi göra så? Är kostnaderna som uppstår av sådan klubbverksamhet godtagbara?

Regionförvaltningsverket förhåller sig positivt till utveckling av nya modeller och att fritidsaktiviteter för barn och unga ordnas som distansklubbar. Gruppsammankomster är förbjudna och därför är nya modeller välkomna. Berätta om era erfarenheter av distansklubbarna i slutrapporten. Handledarkostnaderna som distansklubbarna orsakar är godtagbara kostnader.

3. Hur inverkar begränsningarna på grund av coronaviruset det uppsökande ungdomsarbetet? 

Regionförvaltningsverken rekommenderar att man fortsätter med det uppsökande ungdomsarbetet med beaktande av statsrådets föreskrifter och anvisningar. Den uppsökande ungdomsarbetaren kan fortfarande träffa unga, men man bör använda elektroniska kommunikationskanaler. Fysiska möten är fortfarande möjliga om man beaktar THL:s anvisningar.  Statsunderstöd befrämjar det uppsökande ungdomsarbete enligt ungdomslagen (1285/2016) och är avsett för lönekostnaderna för uppsökande ungdomsarbete. Om det uppsökande ungdomsarbetet avbryts eller ändras väsentligt, ska regionförvaltningsverket i det egna området underrättas om detta i enlighet med beslutet om statsunderstöd. Ändringarna kan leda till att understöd måste betalas tillbaka.

4. Är det möjligt för unga att fortsätta sitt avtalsmässiga deltagande i ungdomsverkstaden, om man kan erbjuda dem målinriktad distanshandledning eller virtuell handledning?

Avtalet om verkstadsverksamhet för unga har ingåtts av verkstaden och den aktör som hänvisat den unga till verkstaden. Regionförvaltningsverket kan alltså inte ta ställning till själva avtalet. Verkstäderna bör granska avtalen för unga i handledning och kontakta de instanser som hänvisat de unga till verkstaden samt avtala om möjligheten att fortsätta handledningen på nya sätt. Vi rekommenderar att verkstäderna i denna exceptionella situation utvecklar nya webbaserade metoder och tar i bruk webbplattformar som möjliggör individuell handledning och fortsatt arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) rekommenderar också att man under de rådande förhållandena fortsätter med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte exempelvis genom webbhandledning eller distansuppgifter. Verksamheten kan också ordnas på arbetsplatser där det inte finns någon smittrisk. Ministeriet påminner också om att man alltid bör komma överens om de nya tillvägagångssätten med klienten som deltar i arbetsverksamheten.

Mer information – SHM:   

Tips för webbhandledning (på finska):

5. Hur ska THL:s och UKM:s anvisningar beaktas i lägerverksamheten för barn och unga från och med 1.6?

I den anvisning som Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet gav 14.5.2020 rekommenderas bland annat att man i lägren arbetar i begränsade grupper på högst 50 personer. När antalet nära kontakter begränsas i lägret underlättas spårningen av exponerade om koronavirussmitta konstateras i lägret.  Anvisningen innehåller också rekommendationer om god hand- och hosthygien, städning och undvikande av onödig fysisk kontakt. 

6. Kan en ungdomsgård behandla ungas personuppgifter för att eventuellt spåra coronaviruset?

Om coronavirusmitta förekommer på en ungdomsgård är det viktigt att de som eventuellt exponerats kan spåras så bra som möjligt. Dataskyddsförordningen ger möjlighet att behandla personuppgifter bl.a. när man vill följa hur en epidemi sprids.

Mer information:

Tillbaka till början


X. Övrigt

1. Hur inverkar de rådande undantagsförhållandena på de statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverket? 

Regeringen fattade 16.3.2020 beslut som har betydande följder för undervisnings- och kulturverksamhet som har fått statsunderstöd. I och med besluten har man stängt bl.a. skolor, bibliotek, bokbussar, hobbylokaler och hobbyplatser, simhallar och andra idrottslokaler, ungdomslokaler, klubblokaler och organisationers samlingslokaler och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Dessutom har offentliga sammankomster begränsats till tio personer och det rekommenderas att man undviker onödig vistelse på allmänna platser. I det första skedet sträcker sig regeringens beslut till och med 13.4.2020.  
Regionförvaltningsverken som beviljar statsunderstöd förhåller sig förstående till denna exceptionella situation. Vi ber dem som har fått statsunderstöd att bedöma huruvida de ska genomföra den statsunderstödda verksamheten fram till 13.4.2020 och eventuellt även efter detta.

  • Om den statsunderstödda verksamheten inte har gett upphov till så mycket godtagbara kostnader som fastställts i beslutet har mottagaren av statsunderstöd möjlighet att ansöka om förlängning av användningstiden för statsunderstödet. Detta ska göras minst en månad innan användningstiden går ut eller så fort som möjligt efter att följderna av coronaviruset har klarnat.  
  • Om statsunderstödstagaren inte ansöker om förlängd användningstid och det inte har uppstått så mycket godtagbara kostnader som fastställts i beslutet bör understödstagaren förbereda sig på att betala tillbaka statsunderstöd.   
  • Om projektet eller verksamheten redan har gett upphov till så mycket godtagbara kostnader som fastställdes i beslutet och också i övrigt till största delen har genomförts enligt plan kan understödstagaren lämna in slutredovisningen som normalt när användningen av statsunderstöd har upphört.   

Instruktionsvideor

Förfrågningar: simo.luukkainen@rfv.fi

2. Var hittar jag besluten som regionförvaltningsverken har meddelat?

Regionförvaltningsverkens beslut finns på vår webbplats: Offentliga delgivningar (rfv.fi). De äldre bestämmelserna får du genom att skicka en begäran om uppgifter till regionförvaltningsverkets registratorskontor.

3. Vilken roll har regionförvaltningsverken i hanteringen av coronavirusläget?

I lagen om smittsamma sjukdomar anges att regionförvaltningsverket styr och samordnar beredskapen och bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt område.

Regionförvaltningsverken övervakar att kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten har regional beredskap för störningar inom hälso- och sjukvården och att socialservicen och klientsäkerheten kan tryggas på ett ändamålsenligt sätt även vid störningar i vardagen.

Regionförvaltningsverket samlar in information om beredskapen, ger handledning och vidtar vid behov de tillsynsåtgärder som situationen kräver. Regionförvaltningsverken har en gemensam representation i social- och hälsovårdsministeriets samordningsgrupp för beredskapen inom social- och hälsovården och i den operativa grupp som lyder under gruppen. Regionförvaltningsverken sammanställer på uppdrag av ministerierna också en enhetlig lägesbild av sina områden.

Det är i första hand det kommunala organet som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar som ansvarar för att lokaler stängs och att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar förbjuds. Regionförvaltningsverken kan fatta motsvarande beslut inom sina regioner när besluten behövs inom flera kommuners områden.

Om du har lindriga symtom på luftvägsinfektion, så som snuva, hosta, ont i halsen, muskelvärk eller feber, då ska du vila och lugnt stanna hemma tills du blir frisk. Stanna hemma tills symtomen har gått över. Kontakta hälso- och sjukvården bara om du får allvarliga symtom som andnöd eller om ditt allmäntillstånd försämras. Ta kontakt per telefon så att sjukdomen inte smittar andra. Ytterligare information om coronaviruset fås via det riksomfattande rådgivningsnumret, tfn. 0295 535 535 Läs mer om regionförvaltningsverkets uppgifter vid smittsamma sjukdomar

4. Hur är ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller att hantera koronavirussituationen?

Bekämpningen av smittsamma sjukdomar är en del av social- och hälsovården. Myndigheternas ansvar och inbördes samarbete fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Lagen kompletteras av statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar.

  • Kommunerna ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvården och bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt område. Rådgivning och anvisningar om smittsamma sjukdomar fås från hälsovårdscentralerna. Vid frågor som rör coronasmitta ska man alltså i första hand kontakta den egna hälsocentralen. Också den riksomfattande jourhjälpen ger råd på tfn 116 117.
     
  • Sjukvårdsdistrikten är experter på bekämpning av smittsamma sjukdomar inom sina egna områden.
     
  • Regionförvaltningsverken samordnar och övervakar bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sina respektive regioner. Regionförvaltningsverket övervakar också att samkommunerna för sjukvårdsdistrikten har regional beredskap för störningar inom hälso- och sjukvården.
     
  • Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Delegationen för smittsamma sjukdomar, som tillsatts av statsrådet, leds av ministeriet. Den följer den allmänna utvecklingen av läget i fråga om smittsamma sjukdomar och stöder ministeriets arbete för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriet leder, övervakar och samordnar beredskapen för störningar och undantagsförhållanden inom social- och hälsovården i samarbete med andra aktörer. Vid ministeriet ansvarar beredskapsenheten för beredskapsärenden.
     
  • Institutet för hälsa och välfärd är ett riksomfattande sakkunniginstitut som bl.a. styr och stöder kommunernas, sjukvårdsdistriktens och regionförvaltningsverkens arbete för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Den undersöker smittsamma sjukdomar och deras sjukdomsalstrare samt följer upp och utvärderar hoten för smittsamma sjukdomar i Finland och i resten av världen. Dessutom utvecklar institutet diagnostiseringen, uppföljningen och bekämpningen av smittsamma sjukdomar samt informerar befolkningen om dem för att förhindra smitta och smittspridning. Institutet för hälsa och välfärd är ett självständigt forskningsinstitut som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. Arbetshälsoinstitutet är en sakkunniginrättning vid riskbedömningen av arbetsrelaterade infektioner samt vid planeringen och genomförandet av bekämpningsåtgärder, särskilt när det gäller företagshälsovården.

5. Hur påverkar coronavirusepidemin de anställdas rättigheter och skyldigheter?

På ansvarsområdets för arbetarskyddet webbadress työsuojelu.fi finns vanliga frågor om hur coronaepidemin påverkar arbetsförhållandet och arbetssäkerheten. Arbetarskyddsmyndigheten har dessutom en riksomfattande telefonrådgivning.

Bekanta dig även med arbets- och näringsministeriet vanliga frågor.

6. Hur påverkar coronavirusepidemin renoveringsprojekt i bostadsbolag och andra bostadshus?

Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har utarbetat anvisningar som beskriver vilka saker som ska beaktas i reparationsprojekt under coronaepidemin.

Obs. Anvisnigar har uppdaterats 25.6.2020, se anvisningar på finska (pdf, stm.fi)

7. Kan man under de rådande förhållandena besöka de samservicekontor som är gemensamma för flera olika myndigheter?

Samservicekontoren tillhandahåller centraliserat tjänster från myndigheter inom den offentliga förvaltningen på en och samma plats. Där kan man utöver kommunens tjänster få service från t.ex. FPA, polisens tillståndsförvaltning, Skatteförvaltningen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och arbets- och näringsbyrån.

På grund av coronaläget har de ovan nämnda myndigheterna i fråga om sina egna tjänster rekommenderat kunderna att i första hand ta kontakt per telefon eller via nättjänster. Om det är nödvändigt att besöka myndighetens serviceställe bör kunderna iaktta god handhygien och hålla avstånd till andra människor. Dessutom rekommenderas att man bokar tid i förväg. Myndigheterna rekommenderar också att man undviker fysiska besök om man har förkylningssymtom, är i karantän eller har rest utomlands under de senaste två veckorna eller eventuellt har utsatts för coronaviruset.

Med iakttagande av dessa samma principer kan samservicekontor hållas öppna enligt prövning. Man bör i mån av möjlighet undvika att uträtta ärenden ansikte mot ansikte och istället utnyttja andra servicesätt. Den aktör som ansvarar för verksamheten vid servicepunkten ansvarar för hur servicen ordnas vid undantagsförhållanden och för anvisningarna till kommuninvånarna om hur man uträttar ärenden vid servicepunkten. Serviceanordnaren ska beakta hur man kan minimera risken för smittsam sjukdom vid användningen av lokalerna."

8. Var hittar jag information om coronavirusets verkningar på datasekretessen?

På dataombudsmannens webbsidor finns vanliga frågor om coronaviruset och dataskydd. Läs mer: https://tietosuoja.fi/sv/coronavirus

9. I hurdana situationer kan regionalförvaltningsverken utfärda regionalt olika bestämmelser i anslutning till coronan?

Om en smittsam sjukdom hotar ett större område än en enskild kommun kan regionalförvaltningsverken utfärda bestämmelser som gäller sitt verksamhetsområde. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska regionförvaltningsverken i sina bestämmelser använda sjukvårdsdistriktets och Institutet för hälsa och välfärds sakkunskap. 

  • Regionförvaltningsverken kan regionalt besluta om att förbjuda offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.
  • Regionförvaltningsverken kan regionalt fatta beslut om att stänga läroanstalter, daghem, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, bostäder och motsvarande lokaler.

Förutsättningen är att åtgärden är nödvändig för att förhindra spridningen av coronaviruset.  Besluten gör för högst en månads tid i taget. Åtgärderna måste avbrytas genast om det inte längre finns fara för infektion.

Till följd av situationen med smittsamma sjukdomar som beror på coronaviruset har regionförvaltningsverken utfärdat bestämmelser som är i kraft i högst en månad och som gäller begränsning av sammankomster och användning av läroanstalternas lokaler.

Dessa bestämmelser har varit likadana inom alla regionförvaltningsverks områden, eftersom det har bedömts att det i detta skede av coronasituationen har varit nödvändigt med nationellt enhetliga begränsningar. Bestämmelserna har grundat sig på de åtgärdsuppmaningar som regionförvaltningsverken fått från social- och hälsovårdsministeriet och på Institutet för hälsa och välfärds bedömning av hur spridningen av smittsamma sjukdomar effektivt kan förhindras i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

Läs mer:

Regionalförvaltningsverken kan utfärda regionalt avvikande begränsningar, om det är välgrundat för att förhindra spridningen av coronaviruset. Kommunerna kan inom sina egna områden fastställa lokala begränsningar med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Kommunens organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar ansvarar för att stänga lokaler eller förbjuda offentliga tillställningar.

Uppdaterad 5.8.2020.

Tillbaka till början


Tillsyn över äldreomsorgen

1. Vem övervakar äldreomsorgen i Finland?
2. Vilka lagar reglerar tillsynen av äldreomsorgen?
3. Vilket ansvar har kommunen för övervakningen av äldreomsorgen?
4. Vilket ansvar har Valvira för övervakningen av äldreomsorgen?
5. Vilket ansvar har regionförvaltningsverken för övervakningen av äldreomsorgen?
6. Hur övervakar regionförvaltningsverken äldreomsorgen?
7. Övervakar regionförvaltningsverket privata och kommunala vårdinrättningar på samma sätt?
8. Vad handlar klagomålen på äldreomsorgen oftast om?
9. Hur många klagomål på äldreomsorgen fick regionförvaltningsverken under 2018?
10. Hur många klagomål på äldreomsorgen inkom under de första sex veckorna av 2019?
11. Vad gör regionförvaltningsverken om de exempelvis via klagomål från anhöriga eller anställda får kännedom om brister i ett vårdhems verksamhet?
12. Vad gör regionförvaltningsverken om de i sin tillsyn upptäcker brister vid ett vårdhem?
13. I vilka situationer kan ett äldreboende stängas och vilken myndighet fattar beslut om detta?
14. Var hittar jag beslut som fattats om äldreomsorgen?
15. Varför får man inte svar direkt på frågor och begäran om uppgifter?
16. Vem deltar i inspektionerna av äldreomsorgen? 
17. Vilket av regionförvaltningsverkens ansvarsområden har hand om klagomål och tillsyn som rör äldreomsorgen?
18. Varför har flera äldreboenden stängts under början av året, har det inte funnits övervakning tidigare?

 

1. Vem övervakar äldreomsorgen i Finland?

Serviceproducenten ansvarar för att servicen uppfyller de krav som ställs på den. Serviceproducenterna för vårdhemmen förväntas ha en fungerande egenkontroll, vilket är den primära formen av tillsyn. Serviceproducenten ska hålla planen för egenkontroll offentligt framlagd och följa upp hur den förverkligas. Äldreomsorgen övervakas också av kommunerna, regionförvaltningsverken och Valvira.

Kommunen ansvarar för att tillhandahålla servicen och är skyldig att övervaka både sin egen verksamhet och de tjänster som den köper.

Regionförvaltningsverken övervakar hur kommunerna i respektive region tillhandahåller servicen. Verken övervakar också andra offentliga och privata serviceproducenters verksamhet.

Valvira övervakar betydande, principiellt viktiga eller vittomfattande ärenden. Vid behov kan regionförvaltningsverket överföra ett ärende till Valvira enligt överenskommen arbetsfördelning.

De högsta laglighetsövervakarna är riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. När alla finländska rättsmedel har använts kan myndighetsbeslut överklagas till EU:s människorättsdomstol.

Tillbaka till början

2. Vilka lagar reglerar tillsynen av äldreomsorgen?

Socialvårdslagen 1301/2014 (den gamla lagen 710/1982 innehåller bestämmelser om tillsyn och tillsynssätten)

Socialvårdsförordningen 607/1983

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)

Lag om privat socialservice (922/2011)

Förordning om privat socialservice (1053/2011)

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012 (äldreomsorgslagen)

Tillbaka till början

3. Vilket ansvar har kommunen för övervakningen av äldreomsorgen?

Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla äldreomsorgstjänster. De ska också övervaka de tjänster de själva producerar och tjänster som de genom avtal köper av andra producenter.

Kommunen ska alltid underrätta regionförvaltningsverket i sin region om uppdagade brister och missförhållanden. Kommunen är också skyldig att styra och vägleda serviceproducenterna och på så sätt få eventuella brister korrigerade. Vissa tillsynsåtgärder enligt lagen, såsom att avbryta verksamheten, kan endast regionförvaltningsverken eller Valvira vidta. Bestämmelser om dessa åtgärder finns i lagen om privat socialservice.

När kommunen köper tjänster av en privat aktör måste kommunen eller samkommunen försäkra sig om att tjänsterna håller samma nivå som den som krävs av en motsvarande kommunal aktör.

Kommunens tillsynsansvar gäller också privata vårdenheter som finns i kommunen oberoende av om kommunen själv köper tjänster av enheten eller inte. Enligt lagen om privat socialservice ska det kommunala organet (exempelvis omsorgsnämnden) styra och övervaka privat socialservice som produceras inom kommunen. Kommunen är därmed tillsynsmyndighet och kan kontrollera serviceproducentens verksamhetsenhet om det finns en grundad anledning, exempelvis om kommunen skriftligen eller muntligen fått en anmälan om missförhållanden. Kommunen kan också göra oanmälda inspektioner.

Tillbaka till början

4. Vilket ansvar har Valvira för övervakningen av äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverken övervakar socialvården i sina regioner. Valvira styr regionförvaltningsverken i de uppgifter som hör till dem. Syftet med styrningen är att samordna regionförvaltningsverkens verksamhetsprinciper, praxis och beslutsprocesser.

Valvira är behörig tillsynsmyndighet i enskilda tillsynsärenden om de är principiellt viktiga eller vittomfattande eller om de berör flera regionförvaltningsverks verksamhetsområden eller hela landet.

När det gäller tillsynen över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har Valvira hand om de fall där man är tvungen att ingripa i en persons rätt att utöva sitt yrke. Valvira undersöker också fall där man misstänker att vården eller försummelse av vården har lett till dödsfall eller allvarliga skador. I vissa fall kan ett ärende överföras till Valvira också på grund av att regionförvaltningsverket är jävigt att utreda ett tillsynsärende som skett i dess region.

Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan Valvira och regionförvaltningsverken finns bland annat i 3 § i socialvårdslagen (1301/2014).

Tillbaka till början

5. Vilket ansvar har regionförvaltningsverken för övervakningen av    äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverket övervakar de aktörer som tillhandahåller äldreomsorg inom respektive region. Om regionförvaltningsverket anser att det är nödvändigt eller om det är ett fall som gäller hela landet kan det överföras till Valvira.

Kommunen ansvarar för att tillhandahålla äldreomsorgstjänster. Den kan producera tjänsterna själv eller genom avtal låta ett privat företag eller en aktör inom tredje sektorn producera tjänsterna. I båda fallen övervakar regionförvaltningsverket kommunens verksamhet.

Tillbaka till början

6. Hur övervakar regionförvaltningsverken äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverkens tillsyn är planmässig och baserar sig på regionförvaltningsverkens och Valviras gemensamt utformade tillsynsprogram för social- och hälsovården och på regionala åtgärdsplaner som ingår i programmet.

Tillsynen baserar sig på information som samlats in från kommuner och socialvårdsenheter. Också utredningar som exempelvis Valvira och Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort tillsammans kan utnyttjas. Planerna beaktar också regionala särdrag, såsom enskilda vårdinrättningar.

Regionförvaltningsverken vägleder kommunerna i deras tillsynsansvar genom bland annat styrningsbrev, diskussioner, styrnings- och utvärderingsbesök och överenskomna inspektioner i vårdhemmen. Regionförvaltningsverken gör också oanmälda inspektioner. Bland annat anmälningar om missförhållanden leder till inspektioner.

Tillbaka till början

7. Övervakar regionförvaltningsverket privata och kommunala vårdinrättningar på samma sätt?

Ja. Tillståndspraxis skiljer sig dock åt mellan privata och kommunala vårdinrättningar. Regionförvaltningsverket är tillståndsmyndighet för privat serviceverksamhet. Kommunala enheter behöver inte tillstånd för att inleda verksamhet.

Tillbaka till början

8. Vad handlar klagomålen på äldreomsorgen oftast om?

Vanliga orsaker till klagomål på äldreomsorgen som regionförvaltningsverken fick under 2018 var följande:

  • otillräcklig personaldimensionering
  • bristande yrkeskompetens hos personalen
  • konstant stor omsättning på personal och de kvalitets- och säkerhetsproblem detta orsakar, såsom brister i den grundläggande vården, dålig kvalitet på maten, medicineringsfel och andra brister i läkemedelsförsörjningen
  • alltför lite stimulerande verksamhet och utomhusvistelse
  • vård- och serviceplaner som är bristfälliga och/eller inte uppdateras
  • brister i egenkontrollen.

Tillbaka till början

9. Hur många klagomål på äldreomsorgen fick regionförvaltningsverken under 2018?

Under 2018 fick vi 138 klagomål som gällde äldreomsorgen. Påföljden i sex klagomålsbeslut var ett uppmärksamgörande och i tre beslut uttryckte regionförvaltningsverket sin uppfattning.

Under 2018 inleddes också 152 tillsynsärenden som rörde äldreomsorgen. I 20 fall bad regionförvaltningsverket aktören fästa uppmärksamhet vid saken, i åtta fall meddelade vi vår uppfattning om saken, i fem fall fick aktören en anmärkning och i 12 fall en uppmaning. I nio fall beslutade vi att tillsynen skulle fortsätta.

Under 2018 anhängiggjordes vid regionförvaltningsverken sammanlagt 2846 klagomål på social- och hälsovården. Av dessa gällde 1031 klagomål socialvården och 1815 klagomål hälso- och sjukvården. Klagomål på socialvården kan förutom äldreomsorgen gälla också bl.a. stöd för närståendevård, boendeservice, rehabilitering, barn- och familjetjänster och handikappservice.

Tillbaka till början

10. Hur många klagomål på äldreomsorgen inkom under de första sex veckorna av 2019?

Under de sex första veckorna år 2019 tog regionförvaltningsverken emot 110 anmälningar om missförhållanden och 75 klagomål som rörde äldreomsorgen.

Tillbaka till början

11. Vad gör regionförvaltningsverken om de exempelvis via klagomål från anhöriga eller anställda får kännedom om brister i ett vårdhems verksamhet?

Klagomålsärenden

Alla klagomålsärenden är olika till innehåll och situation. Regionförvaltningsverken bedömer alltid från fall till fall vilka åtgärder som krävs. Regionförvaltningsverket kan också besluta att inte pröva ett klagomål eller att klagomålet inte föranleder åtgärder.

Om regionförvaltningsverket upptäcker lagstridigheter eller något att anmärka på i ett klagomålsärende kan vi ge aktören administrativ styrning och rådgivning. Den administrativa styrningen kan vara att göra aktören uppmärksam på något, att uppmana aktören att rätta till en brist eller att ge aktören en anmärkning. Regionförvaltningsverket följer upp att serviceproducenten vidtar åtgärderna.

Regionförvaltningsverken kan inte med anledning av ett klagomål

  • upphäva eller ändra beslut som en myndighet fattat
  • ålägga någon att betala ersättning
  • ålägga den som klagomålet gäller att bevilja en viss förmån
  • påföra en tjänsteinnehavare ett straff
  • meddela förelägganden om tjänste- eller arbetsförhållanden

Tillsynsärenden

Ett klagomål kan också leda till att en separat tillsynsprocess inleds. Efter att situationen först granskats utifrån handlingarna fattar regionförvaltningsverket beslut om fortsatta åtgärder, såsom inspektioner.

I tillsynsärenden ger vi den som tillhandahåller omsorgstjänsterna i första hand information och vägledning. Om ärendet ger anledning till det kan regionförvaltningsverket vidta följande åtgärder (från lindrigast till strängast):

  • meddela ett föreläggande
  • utsätta vite
  • avbryta verksamheten
  • meddela användningsförbud
  • återkalla tillståndet
  • göra en polisanmälan. 

Tillbaka till början

12. Vad gör regionförvaltningsverken om de i sin tillsyn upptäcker brister vid ett vårdhem?

Om vi upptäcker brister agerar vi på det sätt som lagen föreskriver.

Regionförvaltningsverken har många verktyg till förfogande, exempelvis inspektion på basis av handlingar, anmärkning, att göra aktören uppmärksam på en upptäckt brist, avbryta verksamheten, användningsförbud eller att återkalla ett tillstånd.

Regionförvaltningsverken kan också göra en polisanmälan och då avbryts vanligtvis de andra tillsynsåtgärderna som rör föremålet för tillsynen. Brottmål behandlas av polisen.

Regionförvaltningsverket underrättar Valvira om upptäckta brister och överför vid behov ärendena till Valvira enligt arbetsfördelningen.

Tillbaka till början

13. I vilka situationer kan ett äldreboende stängas och vilken myndighet fattar beslut om detta?

Om klientsäkerheten har äventyrats kan beslutet fattas av antingen regionförvaltningsverket eller Valvira.

Tillbaka till början

14. Var hittar jag beslut som fattats om äldreomsorgen?

Tillsynsbesluten om social- och hälsovården är i regel offentliga, men kan innehålla känsliga personuppgifter eller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen.

Regionförvaltningsverken kan söka fram olika statistikuppgifter om tillsynsbesluten i sina datasystem. Vi lämnar ut statistikuppgifter utifrån en begäran om uppgifter. Begäran skickas till regionförvaltningsverkets registratorskontor i den egna regionen. Information om Begäran om uppgifter på regionförvaltningsverkets webbplats.

Vi tar ut en avgift för att täcka över sekretessbelagda uppgifter i dokumenten och på basis av 34 § 2 mom. i offentlighetslagen om vi är tvungna att söka fram handlingar ur arkiven eller använda oskäligt mycket tid till att utreda saken. Vi ger en uppskattning av kostnaden innan vi inleder arbetet.

Från och med juli 2017 finns regionförvaltningsverkens tillsynsbeslut i ett elektroniskt arkiv.

Beslut på klagomål över hälso- och sjukvården och själva klagomålen är sekretessbelagda.

Tillbaka till början

15. Varför får man inte svar direkt på frågor och begäran om uppgifter?

Regionförvaltningsverkens informationstjänst kan tidvis vara överbelastad på grund av många begäran om uppgifter, på grund av omfattningen på dem eller av någon motsvarande anledning. Vi försöker tillhandahålla handlingar eller uppgifter så fort som möjligt, i fråga om offentliga uppgifter senast inom två veckor från det att begäran gjordes. Om behandlingen av ärendet kräver specialåtgärder eller en större arbetsmängd än vanligt på grund av att de begärda handlingarna är många, handlingarna innehåller sekretessbelagda uppgifter som måste täckas över eller av någon annan jämförbar anledning lämnas uppgifter ur en offentlig handling ut senast inom en månad efter att vi mottagit begäran.

Regionförvaltningsverket har i vissa separat föreskrivna fall rätt att ta ut en avgift för den arbetstid som går åt till att söka fram uppgifterna och täcka över sekretessbelagda uppgifter innan handlingarna överlåts. Om en avgift kan tas ut ger vi kunden en kostnadsuppskattning i förväg.

Frågor från media besvaras i första hand av de tjänstemän som känner till ämnet bäst. Fall som orsakat uppståndelse i media belastar ofta de ansvariga tjänstemännen. De är då tvungna att prioritera sina tillsynsuppgifter framom sin informationsskyldighet.

Tillbaka till början

16. Vem deltar i inspektionerna av äldreomsorgen?

I inspektionerna deltar förutom den statliga tillsynsmyndigheten i allmänhet också kommunens personal som övervakar socialvården.

Tillbaka till början

17. Vilket av regionförvaltningsverkens ansvarsområden har hand om klagomål och tillsyn som rör äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverkens ansvarsområde för basservice, rättsskydd och tillstånd övervakar att den offentliga och privata social- och hälsovården är lagenlig. Ansvarsområdet beviljar också tillstånd för privata social- och hälsovårdsproducenter, inbegripet producenter av äldreomsorgstjänster. Ansvarsområdets tjänstemän behandlar alla de klagomål och besvär som hör till ansvarsområdet.

Ansvarsområdet styrs av fem ministerier och har i samarbete med Valvira hand om uppgifter som rör social- och hälsovård, miljö- och hälsoskydd, alkoholförvaltning, konsument- och konkurrensärenden och utvärdering av basservicen.

Socialservice är: socialarbete, socialjour, hemservice, stöd för närståendevård, boendeservice, institutionsvård, familjevård, rehabilitering, service för barn och familjer, service till äldre, handikappservice, rusmedelsarbete och missbrukarvård.

Tillbaka till början

18. Varför har flera äldreboenden stängts under början av året, har det inte funnits övervakning tidigare?

Under senare år har den privata serviceproduktionen inom äldreomsorgen ökat kraftigt. Från och med hösten 2018 har det också skett en markant ökning av anmälningar om missförhållanden och klagomål till regionförvaltningsverket. Detta har lett till fler inspektioner, vilket gör att fler missförhållanden än tidigare uppdagas. 

Regionförvaltningsverket styr och övervakar den kommunala och privata socialvården. Tillsynen är kontinuerlig och inspektioner görs både planmässigt och oanmält. Under 2018 gjorde regionförvaltningsverken sammanlagt 17 styrnings- och utvärderingsbesök som baserade sig på tillsynsprogrammet för social- och hälsovården samt 40 oanmälda inspektioner av socialvården.

Tillsynen utgår från serviceproducentens egenkontroll. Kommunen är den primära tillsynsmyndigheten. Regionförvaltningsverken gör oanmälda inspektioner endast om det finns en grundad anledning. Detta regleras i lagstiftningen. En grundad anledning kan vara att klientsäkerheten är äventyrad eller misstanke om att enheten försöker dölja missförhållanden om man kommer överens om inspektionen i förväg. Oanmälda inspektioner görs antingen utifrån en anmälan om missförhållanden eller utifrån myndigheternas egna observationer.

Tillbaka till början


Alkohol

Var hittar jag blanketterna för alkoholärenden?

Blanketter: E-tjänst > Sidan Blanketter > Näringar > Alkoholförvaltningen: Servering och Detaljhandel

Chattboten Aldo:  Hjälper vid ansökan om alkoholtillstånd och ger kundservice dygnet runt.

Video 1 och 2 / Servering på ett i förväg godkänt serveringsområde:

Video 1: Godkännande av ett serveringsområde. Hur gör jag och vad måste jag känna till?
Video 2: Anmälan om servering på ett i förväg godkänt serveringsområde

Videor 1−5 / Egenkontroll av alkoholservering:

Video 1: Varför och för vem utarbetar man en plan för egenkontroll?
Video 2: Vad skriver man om verksamhetsstället i planen för egenkontroll?
Video 3: Verksamhetens verkningar, risker och hur man förbereder sig för dem
Video 4: Personalen som en del av planen för egenkontroll
Video 5: Ansvarsfull servering

Vilka krav gällande personalen innehåller alkohollagen?

Serveringsstället måste ha en så stor personal som det med beaktande av verksamhetens omfattning och art behövs för övervakningen och för att upprätthålla ordningen. Personalen ska övervaka att förbuden och skyldigheterna enligt alkohollagen iakttas och svara för att ordningen upprätthålls på serveringsstället.

Den som säljer alkoholdrycker och deltar i övervakningen av detaljhandel eller servering får i sitt uppdrag inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel.

På ett serveringsställe som är öppet för kunder ska det finnas en ansvarig föreståndare som tillståndshavaren har utsett eller en annan person som tillståndshavaren har utsett för denna uppgift. En person under 18 får inte vara ansvarig föreståndare eller utses för detta uppdrag och får inte heller sälja eller servera alkoholdrycker. En person som har fyllt 16 år får servera alkoholdrycker endast under direkt övervakning av den ansvariga föreståndaren eller någon annan som har utsetts för uppgiften.

Egenkontrollplanen för serveringsstället ska beskriva vad som ingår i den ansvariga föreståndarens eller den för detta uppdrag utsedda personens uppgifter. Planen för egenkontroll måste även innehålla en plan för antalet anställda och deras uppgifter och hur övervakningen på serveringsområdet ordnas under serveringstiden.

Tillståndsmyndigheten får meddela villkor och begränsningar gällande antal anställda om villkoren och begränsningarna är nödvändiga för att trygga övervakningen på serveringsstället och i dess omgivning, förebygga ordningsstörningar och bullerolägenheter i boendemiljön eller för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten.

Den ansvariga föreståndaren eller den person som har utsetts för uppgiften måste ha ett intyg över kunskaper om alkohollagen (serveringspass). Intyget ska vara upprättat enligt den modell som godkänts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira). Intyget beviljas av läroinrättningar som ger utbildning i restaurangservice. Det beviljas personer som med godkänt resultat har avlagt ett prov som bedömer deras kunskaper om alkohollagen och kännedom om övervakningsrutinerna eller som har genomgått utbildning eller avlagt examen som omfattar motsvarande kunskaper. I social- och hälsovårdsministeriets förordning finns närmare bestämmelser om provets innehåll och bedömningen och om motsvarande utbildningar och examina.

Om en person är behörig för uppgiften som ansvarig föreståndare för serveringsstället enligt den gamla alkohollagen (1143/1994) anses personen även uppfylla behörighetskraven enligt den nya lagen. Även ett serveringspass som beviljats under den gamla alkohollagens giltighetstid är ett tillräckligt intyg över kunskaper om alkohollagen.

Mer information hittar man på sidan Alkoholförvaltningen > Serveringstillstånd > Serveringsställets personal.

Vilka avgifter uppbärs för serveringstillstånd och hur höga är årsavgifterna för tillsynen?

På sidan Tjänter > Avgifter informeras om avgifter som regionförvaltningsverket tar ut för offentligrättsliga prestationer.

Vilka krav ställs på serveringsområdet?

Alkoholdrycker får endast serveras på ett serveringsområde som tillståndsmyndigheten har godkänt. Serveringsområdet ska avgränsas och märkas ut på ett tydligt sätt om områdets gränser inte annars kan uppfattas på ett entydigt sätt.

Två eller flera sökande kan beviljas serveringstillstånd på ett serveringsområde samtidigt om den ena av sökandena ansvarar för övervakningen av serveringsområdet. På ett gemensamt serveringsområde kan man dock inte förlänga serveringen till efter klockan 1:30.

På serveringsområdet får endast de alkoholdrycker drickas som tillståndshavaren har sålt i serveringssyfte. Alkoholdrycker som tillståndshavaren har sålt inom sin detaljhandel med alkoholdrycker får inte drickas på serveringsstället. Serverade alkoholdrycker får inte föras ut eller drickas utanför serveringsområdet. Då tillståndsmyndigheten godkänner serveringsområdet kan den ge tillåtelse till att kunderna tar med sig alkoholdrycker från ett serveringsområde till ett annat på ett och samma serveringsställe. Det är också möjligt att till ett redan befintligt serveringstillstånd ansöka om tillstånd av tillståndsmyndigheten till att kunderna får ta med sig alkoholdrycker från ett serveringsområde till ett annat.

Alkoholdrycker som är avsedda att serveras får inte säljas så att kunden tar med sig alkoholdrycken från serveringsstället. Om innehavaren av serveringstillståndet eller någon som arbetar på serveringsstället säljer alkoholdrycker som kunden tar med sig hem och detaljhandelstillstånd saknas kan tillståndshavaren eller arbetstagaren dömas för alkoholbrott.

Serveringsställets egenkontrollplan måste innehålla en beskrivning av de rutiner serveringsstället har för att säkerställa att de ovan nämnda förbuden och skyldigheterna iakttas.

Tillståndsmyndigheten får meddela villkor och begränsningar för serveringsområdet och antalet kundplatser om villkoren och begränsningarna är nödvändiga för att trygga övervakningen på serveringsstället och i dess omgivning, förebygga ordningsstörningar och bullerolägenheter i boendemiljön eller för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten.

Hur lång är den genomsnittliga handläggningstiden för ansökan?

Ansökan ska lämnas in i god tid eftersom handläggningen och de olika utlåtanden som ska inhämtas av olika instanser kräver tid. 

I och med reformen av alkohollagen har utlåtandepraxis förändrats och hörandet av näromgivningen ökat, vilket gör det svårt att uppskatta handläggningstidens längd.

I genomsnitt är handläggningstiden för tillståndsärenden ungefär en månad.

Tillbaka till början


Utbildning

Var hittar jag program och anmälan till utbildningstillfällen för bibliotekssektorn som RFV ordnar?

Regionförvaltningsverket informerar biblioteken om utbildningar per e-post och i evenemangskalendern på regionförvaltningsverkens och Kirjastot.fi-webbsidor. Yrkeskalender på webbsidan www.kirjastot.fi  (på finska)

Var hittar jag inbjudan, program och utbildningsmaterial för utbildningstillfällen ordnade av RFV?

Gå till www.rfv.fi sidan Aktuellt > Evenemang och utbildning. Kom ihåg att välja region uppe på högra sidan så att du får fram utbildningsutbudet i din egen region. Efter utbildningen läggs utbildningsmaterialet till informationen för respektive utbildningstillfälle.

 

Tillbaka till början


Statsunderstöd

Var hittar jag ansökningsanvisningar, ansökningsblanketter, utbetalningsblanketter och rapporteringsblanketter för statsunderstöd till ungdomsväsendet?

Gå till www.rfv.fi sidan E-tjänst > Blanketter > Ungdom. Den vägen hittar du allt material om hur man ansöker och använder understöd och redovisningen av användningen.

Var hittar jag information om RFVs finansiering av bibliotekens utvecklingsprojekt?

Information om utvecklingsunderstöden finns på vpr webbsida Bildning och kultur > Biblioteks > Understöd för att utväckla biblioteksverksamheten och på sajten aviavustukset.fi.

Biblioteken kommer att få ett brev om ansökan om understöden i oktober. Ansökan om statsunderstöd som regionförvaltningsverken beviljar lämnas in i regionförvaltningens e-tjänst. Man loggar in i e-tjänsten via Suomi.fi-identifieringen med bankkoder, mobilcertifikat eller chipförsett id-kort.

Tillbaka till början


Livräddningsmedalj

Kan man föreslå en livräddningsmedalj fast det gått över fem år sedan den räddande gärningen?

Vanligen inte. Av särskilda skäl kan också ett senare inlämnat förslag om förlänande av livräddningsmedalj tas under behandling. Ett särskilt skäl kan vara till exempel att den räddade, om personen är den som föreslår medaljen, på grund av sjukdom varit oförmögen att lämna in förslaget inom de fem åren som gått.

Kan en polis eller brandman få en livräddningsmedalj?

Det kan de inte, eftersom man anser att poliser och brandmän i och med sitt yrke innehar särskild kompetens som de kan utnyttja i räddningsuppdrag.

Tillbaka till början


Skyddsrum

På vilka grunder kan man bli befriad från skyldigheten att bygga skyddsrum?

Man kan bli befriad bara på grund av att de kostnader för skyddsrummet som regionförvaltningsverket uppskattat är väsentligt högre (över 4 %) än vanligt i relation till bevisade totalkostnader för byggnaden (kostnadsberäkning enligt byggnadsdelar eller gällande offert) inklusive kostnaderna för skyddsrummet. Den sökandes ekonomiska situation beaktas inte

Kan en skola eller ett daghem bli helt befriat från skyldigheten att bygga skyddsrum?

Regionförvaltningsverket ger enligt den aktuella linjedragningen inte befrielse även om kostnaderna skulle överstiga 4 % av totalkostnaderna.

Kan man bli befriad även om tidsfristen för skyldigheten att bygga skyddsrum redan har löpt ut?

Regionförvaltningsverket tar inte upp ärendet till behandling. Den lokala bygglovsmyndigheten ska tillsammans med räddningsmyndigheten besluta om eventuella fortsatta åtgärder.

Tillbaka till början


Livsmedelstillsynens Oiva-system

Vad är livsmedelstillsynens Oiva-system och var hittar jag en restaurangs eller affärs Oiva-rapporter?

Oiva är ett system för offentliggörande av tillsynsuppgifterna för livsmedelstillsynen och koordineras av Livsmedelsverket. Inspektionsresultaten för företag inom livsmedelssektorn publiceras, allteftersom livsmedelstillsynsmyndigheterna gör inspektionerna, med smileys på webbsidorna nedan. Du kan söka Oiva-inspektionsrapporter exempelvis med företagets namn, adress eller kommun på webbsidan: https://www.oivahymy.fi/sv/sok-foretag/

Tillbaka till början


Hälsoinspektörerna i kommun

Var hittar jag kontaktuppgifterna till hälsoinspektörerna i min egen kommun?

Kommunernas hälsoinspektörer hittar du via Livsmedelsverket söktjänst i länken nedan. Välj din egen kommun eller samkommun från listan. Du får adress och e-postadress till miljö- och hälsoskyddets webbsidor. Kommunerna underhåller själv de här adresserna via det elektroniska myndighetsregistret (VTO).  Livsmedelsverket.fi
 

Tillbaka till början


Tobak

Hur och varifrån ansöker man om detaljhandelstillstånd för tobaksprodukter?

Försäljningstillstånd för tobaksprodukter ansöks hos den kommun där försäljningsstället ligger eller när det gäller försäljning i trafikmedel från den sökandes hemkommun. Gällande behandlingen av försäljningstillstånd bör man därför kontakta den kommun som beviljar tillståndet. Ansökan om försäljningstillstånd kan göras antingen med en elektronisk eller skriftlig ansökan. Ansökan och ifyllnadsanvisningar hittar du på Valviras webbsidan: Tobak > Försäljning 

Tillbaka till början


Vatten

Vad betyder tillandning?

Tillandning är tidigare vattenområde som varaktigt blivit mark genom att vattenytan sjunkit, området har slammats till, vuxit igen eller att markytan stigit. Därmed bildas ett tillandningsområde framför fastigheten som vanligen inte hör till fastigheten utan den som äger vattenområdet invid. Vattenområdet tillhör oftast delägarlaget för byns samfällda vattenområden. Om tillandningen stör ändamålsenlig användning av strandområdet eller tillandningen är ringa kan den som äger den avgränsande fastigheten oftast lösa in den till sig själv genom att ansöka om fastighetsförrättning hos Lantmäteriverket – inlösning av tillandning. I förrättningen bestäms förutsättningarna för inlösen, området som ska lösas in och de ersättningar som innehavaren av tillandningen ska betalas vid inlösningen.

Vad innebär en fastighets andel i samfällt område?

En fastighet kan ha andelar i samfällda områden, så kallade andelar i samfälligheter. Fastigheten är alltså delägare i samfälligheter som är bildade för en eller flera fastigheters behov. Fastigheterna kan ha olika stora andelar i samfällda områden. Samfällda områden kan vara exempelvis samfällda vattenområden eller samfälld mark, så som en båthamn eller grustäkt. Fastighetens andelar i samfällda områden framgår av fastighetsregisterutdraget.

Tillbaka till början


Deposition

Jag håller på att göra en deposition hos regionförvaltningsverket och har redan deponerat kapitalet på regionförvaltningsverkets konto. Är det ännu något annat som jag behöver göra?

Depositionen är tudelad. Utöver att kapitalet deponeras på regionförvaltningsverkets konto bör deponenten dessutom göra en depositionsansökan till regionförvaltningsverket. Vi rekommenderar att man gör depositionsansökan med deponeringsblanketten. Man kan göra en fritt formulerad ansökan men uppgifterna som efterfrågas i blanketten bör emellertid framgå av ansökan. Ytterligare information om deponering och deponeringsblanketten hittas på webbsidan: Rättsydd > Deponering med stöd av deponeringslagen

Tillbaka till början


Bostadsaktiebolag

Enligt bolagsordningen för vårt bostadsaktiebolag ordnas den ordinarie bolagsstämman i april på ett datum som fastställs av styrelsen. Bolagsstämman är emellertid inte sammankallad i april. Enligt styrelsen kommer stämman att hållas i juni. Är det lagenligt?

Enligt bostadsaktiebolagslagen ska ordinarie bolagsstämman sammankallas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om räkenskapsperioden i bostadsaktiebolaget är kalenderåret (vilket det vanligen är) ska den egentliga bolagsstämman sammankallas senast 30.6. Det är inte möjligt att bestämma annorlunda i bolagsordningen. Bestämmelser som i bolagsordningen för bostadsaktiebolag avviker från den aktuella lagen om bostadsaktiebolag har förlorat sin betydelse.

Obs! År 2020 kan bolagsstämman på grund av undantagsförhållandena skjutas fram och hållas senast 30.9.2020.

  • Mer information: justitieministeriets Frågor och svar om corona, fråga "När senast bör aktiebolag eller bostadsaktiebolag orda de bolagsstämmor, andelstämmor eller föreningsmöten som har uteblivit på grund av begränsningarna av mötesfriheten?" (oikeusministerio.fi)

Tillbaka till början


Kreditgivare

Jag har lyft lån hos en kreditgivare som är registrerad i Regionförvaltningsverket i Södra Finlands kreditgivarregister. Räntorna och kostnaderna för krediten är otroligt höga – i mitt tycke till och med lagstridiga! Vad ska jag göra?

Kontakta först konsumentrådgivningen, närmare uppgifter hittar du på adressen https://www.kkv.fi/sv/konsumentradgivning /eller per telefon 0295 536 901 (vardagar 9–15). Regionförvaltningsverket har i regel hand om ärenden i anknytning till registreringen av kreditföretagen men är inte behörigt att blanda sig i oenigheter gällande avtalet mellan konsument och kreditgivare. Regionförvaltningsverket kan däremot blanda sig i lagstridig marknadsföring av krediter och om man observerar sådan kan man anmäla saken till Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Tillbaka till början


Mäklarfirmor

Vad kan RFV göra om en förmedlingsrörelse inte följer lagen? Hur kan jag ansöka om skadestånd om förmedlingsrörelsen begått ett fel?

Regionförvaltningsverket kan ge förmedlingsrörelsen en varning. Om försummelserna är grava eller om de trots uppmaningar eller varningar upprepar sig kan RFV till del eller helt förbjuda förmedlingsrörelsens verksamhet på en viss tid på högst 6 månader. Skadestånd eller sänkning av förmedlingsarvodet kan ansökas hos konsumenttvistenämnden eller tingsrätten. Konsumenttvistenämnden ger en beslutsrekommendation men den kan låta bli att behandla ett ärende om konsumenten inte först varit i kontakt med konsumentrådgivningen för att reda ut frågan.

Förutsätts det att min verksamhet registreras i registret över förmedlingsrörelser om jag bara sköter några uppdrag per år?

Det föreligger ingen registreringsskyldighet om verksamheten utövas sporadiskt och man inte marknadsför förmedlingsverksamheten. Man får däremot marknadsföra objekten som förmedlas.

Tillbaka till början


Indrivningsföretag

                Frågor och svar

Tillbaka till början

Uppdaterad