Tillgänglighetskrav och WCAG

Lagen kräver att kriterierna på nivå A och AA i WCAG-riktlinjerna ska uppfyllas

Tillgänglighetskraven i lagen baserar sig i praktiken på de internationella riktlinjerna WCAG 2.1 och närmare bestämt på framgångskriterierna på nivå A och AA. Endast kriteriet 1.2.4 på AA-nivå som anger att direktsändningar ska textas ingår inte i de krav som finns i lagen.

WCAG är en förkortning av orden Web Content Accessibility Guidelines, som på svenska heter Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll. Det är en omfattande anvisning som utvecklats och som upprätthålls av organisationen World Wide Web Consortium (W3C). Anvisningen innehåller särskilt riktlinjer för hur den tekniska tillgängligheten kan förbättras.

Syftet med WCAG-kriterierna är att säkerställa en miniminivå på tillgänglighet

Syftet med WCAG är att säkerställa att

  • webbinnehåll kan användas med hjälp av olika tekniska hjälpmedel (exempelvis skärmläsare för användare med synnedsättning),
  • olika användare får tillgång till innehållet och kan använda olika funktioner trots eventuella begränsningar och
  • innehållet återges korrekt på olika enheter.

Genom att uppfylla WCAG-kriterierna garanterar man en miniminivå på tillgänglighet, det vill säga att så många som möjligt överhuvudtaget kan använda den digitala tjänsten.

A- och AA-kriterierna i WCAG fokuserar inte särskilt mycket på begripligt webbinnehåll eller digitala tjänsters användbarhet. Ur ett helhetsperspektiv utgör dessa ändå viktiga aspekter av tillgänglighet. Att WCAG-riktlinjerna följs garanterar alltså inte att den digitala tjänsten som helhet är särskilt tillgänglig eller lätt att använda.

WCAG-riktlinjernas uppbyggnad

WCAG-riktlinjerna är uppbyggda i flera olika nivåer. Kriterierna är sorterade under fyra grundprinciper som är 1. Möjlig att uppfatta, 2. Hanterbar, 3. Begriplig och 4. Robust. På nivåerna A och AA i WCAG-kriterierna innebär begriplighet ändå främst bara det att innehållets språk ska vara rätt angivet i sidans källkod.

Under de fyra grundprinciperna finns 13 allmänna riktlinjer och under dessa de egentliga kriterierna, som är 78 till antalet.

WCAG-kriterierna är indelade i tre kravnivåer:

  • Nivå A är den s.k. basnivån som förbättrar tillgängligheten för en del användare som har särskilda utmaningar med att använda digitala tjänster. Exempelvis kravet på att videor ska vara textade är ett nivå A-kriterium. 
  • Kriterierna på AA-nivån förbättrar tillgängligheten för en större grupp användare. Exempelvis syntolkning (ljudbeskrivning) av videoinspelningar är ett AA-kriterium.
  • Kriterierna på AAA-nivån förbättrar tillgängligheten för ännu fler: exempelvis att tillhandahålla innehåll i form av videor med teckenspråkstolkning och förbättra den kognitiva begripligheten av texten är AAA-kriterier.

Den senaste versionen WCAG 2.1 med 12 nya kriterier på nivå A och AA

WCAG-riktlinjerna har uppdaterats till version 2.1 sommaren 2018. Den senaste versionen innehåller sammanlagt 78 kriterier, och av dessa ska i praktiken 49 A- och AA-kriterier uppfyllas enligt lagen. 

Den senaste versionen består av kriterierna i WCAG 2.0 och av 17 nya kompletterande kriterier, av vilka 12 är sådana A- och AA-kriterier som ska uppfyllas enligt lagen. De nya kriterierna beaktar bättre bland annat tillgängligheten till webbinnehåll på mobila enheter.

Översättningarna till svenska av WCAG-riktlinjerna

Den officiella svenska översättningen av WCAG 2.0-kriterierna finns på W3C:s webbplats.

Det finns ännu ingen officiell översättning till svenska av de nya kriterierna.  Man kan använda WCAG-kriterierna på engelska eller läsa mer på webbplatsen webbriktlinjer.se, där det finns en mer utförlig beskrivning av kriterierna.

Svenska översättningen av de nya kriterierna är under arbete

Arbetet med den officiella svenska översättningen av de nya kriterierna i WCAG 2.1 pågår och kommer att bli klart under våren 2019. Översättningen följer W3C:s översättningsprocess (sidan är på engelska). 

Det kan bara finnas en officiell översättning av WCAG-kriterierna på varje språk. Översättningen till svenska av de nya kriterierna görs i Sverige och blir troligtvis färdig våren 2019. Den organisation som ansvarar för översättningen är Funka i Sverige tillsammans med flera andra centrala aktörer inom webbtillgänglighet.

Anvisningar om WCAG-kriterierna på kommande 

WCAG innehåller mycket teknisk specialterminologi och är rätt svårbegriplig, trots att det inte är särskilt svårt att tillämpa innehållet i kriterierna i praktiken. Innehållet i WCAG är mest begripligt för dem som planerar och utvecklar webbinnehåll och är insatta i tekniken.

Dessutom är det flera WCAG-kriterier som snarare beskriver ett måltillstånd istället för att ge konkreta anvisningar. I praktiken krävs det alltså viss tolkning för att kunna tillämpa kriterierna. Också den situation där kriteriet ska tillämpas spelar in. Största delen av kriterierna kan uppfyllas på många olika sätt.

På regionförvaltningsverkets webbplats www.tillgänglighetskrav.fi som öppnas i maj 2019 kommer det att finnas anvisningar som ska underlätta den praktiska förståelsen av kriterierna. En mer praktisk beskrivning av kriterierna finns också exempelvis på den svenska webbplatsen webbriktlinjer.se. 

WCAG:s egna anvisningar på engelska

WCAG-riktlinjerna innehåller också texterna "Understanding", "How to meet" och "Techniques", som konkretiserar kriterierna och förklarar vad de innebär och hur de kan tillämpas i praktiken. Dessa texter har inte översatts till svenska. Texterna är ett bra hjälpmedel vid den praktiska tillämpningen av kriterierna.

WCAG påverkar hela planeringen och underhållet av digitala tjänster

WCAG påverkar många processer hos dem som tillhandhåller digitala tjänster. Största delen av WCAG-kriterierna gäller främst dem som planerar användargränssnitt samt tekniska planerare och utvecklare. Kriterierna behöver beaktas redan i början av planeringen av webbplatsen eller appen. 

En del av kriterierna, bl.a. kontrastkraven är också av betydelse för den visuella planeringen och uppbyggnaden av webbplatsen eller appen.

Några WCAG-kriterier är dessutom sådana att det i praktiken är den som uppdaterar innehållet på webbsidan som ansvarar för att kriterierna uppfylls. Hit hör exempelvis att skapa korrekta rubriker och länkar och skriva textalternativ till bilder.

Den europeiska standarden EN 301 549 och WCAG-kriterierna

I lagen hänvisar man de facto inte direkt till WCAG-kriterierna när det gäller tillgänglighetskraven. I lagen konstateras att tillgänglighetskraven anges i Europeiska unionens officiella tidning i de hänvisningar som Europeiska kommissionen har offentliggjort.

Hänvisningarna har offentliggjorts i EU:s officiella tidning i december 2018. Detta innebär att den europeiska standarden EN 301 549 (Tillgänglighetskrav vid offentlig upphandling av IKT-produkter och IKT-tjänster) ska iakttas. Kraven som rör webbinnehåll finns beskrivna i kapitel 9–11 i standarden och dessa är nästan en direkt hänvisning till kriterierna på nivå A och AA i WCAG 2.1. Kraven är alltså i praktiken de samma som A- och AA-kriterierna.

Hänvisningssättet möjliggör att tillgänglighetskraven i framtiden också kan vara något annat än de nuvarande WCAG-kriterierna utan att lagtexten behöver ändras.

Standarden EN 301 549 är ännu inte översatt till svenska, men översättningsarbetet har inletts. Standarden översätts till svenska i Sverige.

Begripligt och lättläst innehåll

Enligt lagen måste innehållet på webbplatser och i mobila applikationer vara möjligt att förstå, vilket sätter krav på att också textinnehållet är tydligt. För närvarande finns det dock inte något verktyg eller någon objektiv mätare som skulle göra det möjligt att i praktiken kunna övervaka att innehållet är begripligt. Regionförvaltningsverket kan alltså egentligen inte övervaka begripligheten på samma sätt som den tekniska tillgängligheten.

Om innehållet är svårbegripligt kan användaren ge tjänsteleverantören respons om detta. Om användaren inte lyckas uträtta ett ärende på grund av att texten är svårbegriplig och tjänsteleverantören inte rättar till problemet kan användaren lämna in ett klagomål till regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket kan efter detta vägleda tjänsteleverantören i hur innehållet kan göras mer begripligt.

Begriplighet i praktiken

Begriplighet innebär i praktiken att man ska använda ett gott och tydligt allmänspråk. Det kan också innebära att man förutom text i vissa fall använder även bilder, grafik och video- eller ljudmaterial. Exempelvis många personer med invandrarbakgrund, utvecklingsstörning eller särskilda språkliga svårigheter kanske inte förstår textinnehåll utan har lättare att ta till sig innehåll i form av bilder.

Man bör också komma ihåg att enligt 9 § i förvaltningslagen måste myndigheterna använda ett sakligt, klart och begripligt språk.

Lättläst och kraven i lagen

Kravet på begriplighet innehåller en tanke om att innehåll också bör tillhandahållas i lättläst form. Särskilt det centrala innehållet som rör de grundläggande rättigheterna bör finnas som lättläst. Grundläggande rättigheter är exempelvis rätt till socialskydd och rättsskydd.

Tietoa alueelta

Det finns ingen ytterligare regional information om detta
Uppdaterad

Alueelliset linkit

Det finns ingen ytterligare regional information om detta