Rättsskyddsärenden

Rättsskyddsärenden som berör det svenskspråkiga undervisningsväsendet (besvär, klagomål, rättelseyrkanden och övriga rättsskyddsfrågor gällande förskola, grundläggande utbildning, gymnasium, yrkesutbildning och fri folkbildning) handhas av

Sundell Thomas, jurist

Vanne Ira, överinspektör för bildningsväsendet

Syftet med dessa sidor om rättsskydd i utbildningsförvaltningen är att ge råd och anvisningar i ärenden gällande utbildningsförvaltning. De personer som behandlar rättsskyddsärenden ger även råd och anvisningar per telefon och e-post i frågor som hänför sig till undervisningsväsendet.

Ärenden kan också anhängiggöras per e-post, men förutsätter då elektronisk signatur. Regionförvaltningsverkets officiella e-postadress i ärenden som gäller svenskspråkig utbildning är registratur.vastra (at) rfv.fi

Målgruppen för sidorna är främst utbildningsanordnare, tjänstemän, befattningshavare, vårdnadshavare och studerande. Målet är att utbildningsförvaltningen skall kunna skötas så lagenligt, ändamålsenligt och smidigt som möjligt.

Personer såsom studerande och vårdnadshavare som upplever att de blivit felaktigt behandlade har möjlighet att begära att beslut eller det sätt på vilket ärendet har skötts korrigeras. Lättast kan en korrigering ske genom att man kontaktar den myndighetsperson (lärare, rektor, utbildningsdirektör) som ansvarar för att saken sköts på ett korrekt sätt. I samarbete med denna person söker man finna en lösning. Om man inte kan finna en lösning som bägge parter accepterar kan man vända sig till följande högre instans.
Över de särskilt uppräknade beslut som anges i utbildningslagstiftningen kan till regionförvaltningsverket inlämnas besvär eller rättelseyrkande. I sådana ärenden kan regionförvaltningsverket fatta beslut som kan vara annorlunda än de beslut som fattats av utbildningsanordnaren. Över regionförvaltningsverkets beslut liksom över vissa andra i utbildningslagstiftningen särskilt nämnda ärenden kan besvär riktas till den regionala förvaltningsdomstolen.

I övriga ärenden kan klagomål riktas till regionförvaltningsverket. I beslut gällande klagomål tar regionförvaltningsverket i första hand ställning till om ärendet av utbildningsanordnaren skötts i enlighet med gällande lag. Därvid kan regionförvaltningsverket inte ändra utbildningsanordnarens beslut, men nog kräva att utbildningsanordnaren följer gällande lagar. Över beslut gällande klagomål kan man inte besvära sig, eftersom ett sådant beslut inte direkt inverkar på någons rätt, fördel eller skyldighet. Därtill finns det ärenden som behandlas av arbetarskyddet, social- och hälsovårdsmyndigheterna eller som bör föras till tingsrätt.

Länkar:
Författningsdatabanken Finlex
Rättsväsendets webbplats
Undervisnings- och kulturministeriet
Utbildningsstyrelsen

Administrativ handledning för kommunerna

Motivering av beslut

Beslut skall motiveras enligt 7 kap. förvaltningslagen, som trädde i kraft 1.1.2004. Kapitlet innehåller bestämmelser om avgörande av ärenden. Enligt 43 § förvaltningslagen skall förvaltningsbeslut i regel ges skriftligen och i 44 § bestäms om beslutets innehåll. Av ett skriftligt beslut skall tydligt framgå

1. den myndighet som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet
2. de parter som beslutet direkt gäller
3. motiveringen för beslutet (45 §) och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts
4. namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet.

Enligt 45 § skall ett beslut motiveras. I motiveringen skall det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Vid framläggande av motivering och beslut överhuvudtaget skall beaktas bl.a. 9 §, som ställer krav på ett gott språkbruk.

Även enligt 21 § Finlands grundlag hör rätten att få motiverade beslut till en god förvaltning.

Som motivering bör framläggas omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet av ärendet, dvs. faktamotivering. Dessutom skall av beslutet framgå alla de författningar, bestämmelser eller andra beslut som beslutet grundar sig på.

Vid antagning av en elev/studerande skall av motiveringen framgå till exempel vem som har befogenhet att fatta beslut, de författningar som gäller antagning, kommunens egna principer som har följts vid anvisning av utbildningsplatser och orsakerna till att just ifrågavarande elev/studerande inte har blivit antagen och grunderna för varför han eller hon har blivit förbigången av de antagna.

Genom att granska motiveringen borde en part kunna bedöma beslutets riktighet och behovet att söka ändring. Avsikten med motiveringsförpliktelsen är dessutom att hjälpa myndigheterna att kontrollera sin verksamhet, lägga märke till inkonsekvenser och noggrant bedöma faktauppgifter. Myndighetens utlåtande i en eventuell besvärssituation är endast avsedd att förtydliga motiveringen, inte ersätta den. Fakta skall redan i motiveringsskedet särskiljas från rättsreglerna. En motivering som enbart baserar sig på rättsregler är alltför allmän, eftersom faktabasen för det ärende som för tillfället behandlas inte preciseras i en sådan motivering. Alltför allmänt är också konstaterandet att det inte finns plats i skolan. Av motiveringen framgår då inte varför de elever som har antagits har varit berättigade att få elevplatser.

Enligt 45 § förvaltningslagen kan motiveringen för ett beslut utelämnas, om
1. ett viktigt allmänt eller enskilt intresse förutsätter att beslutet meddelas omedelbart,
2. beslutet gäller val som förrättas av ett kommunalt kollegialt organ,
3. beslutet gäller antagande till frivillig utbildning eller beviljande av en sådan förmån som grundar sig på en bedömning av sökandens egenskaper,
4. ett yrkande som inte gäller någon annan part godkänns genom beslutet och ingen annan har rätt att söka ändring i beslutet, eller
5. motivering av någon annan särskild orsak är uppenbart onödig.
I de situationer som här avses skall motivering dock ges, om beslutet innebär en väsentlig ändring av vedertagen praxis.

Då man överväger om ett beslut skall motiveras eller inte, skall en snäv tolkning tillämpas.

Besvärsanvisning

I många beslut har som besvärsanvisning konstaterats att beslutet kan överklagas genom besvär hos regionförvaltningsverket inom en bestämd tid (t.ex. 14 dagar) från delfåendet. En sådan besvärsanvisning uppfyller inte förvaltningsprocesslagens krav på en besvärsanvisning. För att försäkra sig om att beslutet har vunnit laga kraft lönar det sig för beslutsfattaren att studera modellformuläret för en besvärsanvisning på våra webbsidor.

Har besvärsanvisning inte getts eller har det i ett beslut felaktigt angetts att det inte får överklagas genom besvär, skall myndigheten enligt 49 § förvaltningslagen ge en ny lagenlig besvärsanvisning. Besvärstiden räknas från den tidpunkt då den nya besvärsanvisningen har delgetts.

Är en besvärsanvisning felaktig skall myndigheten enligt 49 § samma lag ge en ny besvärsanvisning, om detta begärs inom den i besvärsanvisningen nämnda eller den föreskrivna besvärstiden. Besvärstiden börjar också i ett sådant fall löpa från den tidpunkt då den nya besvärsanvisningen delgetts.

Om beslutet helt och hållet saknar den besvärsanvisning, som borde ha fogats till det, börjar enligt i rättspraxis etablerad tolkning (bl.a. HFD 11.5.1979 och HFD 1960 II 430) ingen besvärstid löpa. Ur rättspraxis kan även härledas hur besvär som inkommer avsevärt försenade skall kunna prövas, då besvärsanvisning saknas.

Besvär

Enligt lagen skall besvären behandlas i brådskande ordning. När regionförvaltningsverket har mottagit besvärsskriften granskas att det lämnats till rätt instans. Om regionförvaltningsverket har behörighet att behandla ärendet granskas därefter om besvären har anlänt inom en tidsfrist på 14 dagar. Då tidsfristen räknas ut anses, om inte annat kan visas, att ändringssökanden har fått del av beslutet den sjunde dagen efter postningen av beslutet. Det är därför bra om den som utfärdar ett beslut försäkrar sig om att postningsdagen kan påvisas. Dagen för delfåendet inräknas inte i tidsfristen på 14 dagar.

Exempel på uträkning av tidsfrist:
Beslutet utfärdades 30.3.2010 och postades 31.3.2010. Ändringssökanden anses då ha fått del av beslutet 7.4.2005, eftersom delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter postningen, varvid postningsdagen inte medräknas. Då dagen för delfående inte räknas med har 14 dagar förflutit från delfåendet 21.4.2010, och då skall besvären vara regionförvaltningsverket tillhanda senast klockan 16.15. Även besvär som skickas elektroniskt måste vara framme före tjänstetidens utgång.

Regionförvaltningsverkets första åtgärd är alltid att till utbildningsanordnaren sända en begäran om utredning över de missförhållanden som har anförts. Till begäran bifogas besvärsskriften inklusive bilagorna i kopia eller original. För utredningen ges en svarstid på cirka en månad. Efter att utredningarna har inkommit till regionförvaltningsverket tar regionförvaltningsverket ställning till om det är nödvändigt att ändringssökanden ges möjlighet att ytterligare kommentera de inkomna utredningarna. Efter att alla utredningar och kommentarer inkommit till regionförvaltningsverket tar det vanligtvis några veckor innan det slutliga beslutet kan ges. Regionförvaltningsverket strävar efter att fatta beslut i besvärsärenden inom ett två till tre månader från det besvären inlämnats.

Beslutet postas avgiftsfritt till ändringssökanden och den som har gett utredning.

Besvär kan anföras hos regionförvaltningsverket i följande fall:
Den grundläggande utbildningen (grundskolan)

Enligt 42 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning (628/1998) söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller:

1. antagning av elev,

2. anordnande av särskilt stöd enligt 17 §,

3. särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 §, samt

4. inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt enligt 27 §..

Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat i ett sådant ärende som avses i punkterna 1-3 får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från delfåendet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte längre sökas genom besvär. Förvaltningsdomstolens beslut är avgiftsbelagt.

I beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär enligt punkt 4 får ändring inte sökas genom besvär.

Gymnasium

Enligt 34 § 2 mom. gymnasielagen (629/1998) söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller:

1. antagning av studerande,

2. särskilda undervisningsarrangemang enligt 13 § gymnasielagen,

3. tillgodoräknande av studier som fullgjorts i ett annat sammanhang,

4. förlängning av den tid under vilken gymnasiets lärokurs får slutföras och när en studerande skall anses ha avgått från gymnasiet.

Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat i ett sådant ärende som avses i punkterna 1-4 kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från delfåendet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte längre sökas genom besvär. Förvaltningsdomstolens beslut är avgiftsbelagt.

Dessutom får enligt 25 § 3 mom. studentexamensförordningen ändring sökas genom besvär hos regionförvaltningsverket i ett beslut av rektor, genom vilket examinanden förvägras rätten att delta i de prov som hör till studentexamen. Besvären skall anföras inom 14 dagar från det att sökanden har tagit del av beslutet. Regionförvaltningsverket skall underrätta nämnden om sitt beslut. Regionförvaltningsverkets beslut får inte överklagas.

Yrkesutbildningen på andra stadiet

Enligt 44 § 3 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) får man hos regionförvaltningsverket begära omprövning av ett beslut så som bestäms i förvaltningslagen, om beslutet gäller:

1. antagning av studerande,

2. individuell plan för hur undervisningen skall ordnas enligt

20 § lagen om yrkesutbildning,

3. särskilda undervisningsarrangemang enligt 21 § lagen om yrkesutbildning,

4 . den studietid som bestäms i 31 § lagen om yrkesutbildning eller när en studerande skall anses ha avgått,

5. skyldigheten att visa upp ett intyg över natkotikatest enligt 34 a §.

Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat i ett sådant ärende som avses i punkterna 1-5 kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från delfåendet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte längre sökas. Förvaltningsdomstolens beslut är avgiftsbelagt.

Yrkesinriktad vuxenutbildning

Enligt 16 § 6 punkten lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) tillämpas bestämmelserna om ändringssökande i 44 § lagen om yrkesutbildning (630/1998).

Allmänt om besvär

Besvärsanvisning enligt 47 § i förvaltningslagen hänför sig till förvaltningsbeslut. Enligt 1 mom. är beslutsfattaren skyldig att foga en besvärsanvisning till beslutet. Bestämmelserna gäller både besvär och rättelseyrkande. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan besvär anföras gällande: antagning av elev, specialundervisning, individuell plan för undervisningen, särskilda undervisningsarrangemang och inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt.

I paragrafen räknas de uppgifter upp som skall nämnas i besvärsanvisningen. Dessa är:

- besvärsmyndigheten

- den myndighet som skall tillställas besvärsskriften. Om besvärsskriften på basis av särskilt stadgande alternativt får sändas till flera myndigheter skall alla dessa myndigheter nämnas. Utöver myndighetens namn bör såväl besöks- och postadress, telefon och faxnummer samt e-postadress anges till den myndighet till vilken besvärsskriften kan sändas.

- besvärstiden. Enligt praxis skall också utredas hur besvärstiden räknas. Detta innebär att regeln enligt vilken besvärstiden räknas skall nämnas. Det är av praktiska skäl i regel inte möjligt att individuellt avisera besvärstidens början och slut.

I paragrafens 2 mom. framhålls att det i besvärsanvisningen skall anges de krav som ställs på innehållet i och bilagorna till besvärsskriften samt på hur besvären sänds till myndigheten. Med redogörelse av bestämmelserna om besvärsskriftens och bilagornas innehåll avses att i besvärsanvisningen tillräckligt noggrant på basis av 23 och 24 § i förvaltningsprocesslagen stadgade uppgifter nämns. Detsamma gäller på basis av 25 § till besvärsskriften bifogade nödvändiga dokument. Om besvärsskriften på basis av specialstadgande skall innehålla andra uppgifter som måste nämnas, skall också dessa nämnas i besvärsanvisningen. Något ovillkorligt krav på att ordagrant upprepa bestämmelserna i fråga finns inte. Det är tillräckligt att bestämmelserna förklaras ändamålsenligt. I detta fall måste särskild vikt läggas vid framställningens tydlighet och åskådlighet.

I besvärsanvisningen skall alltså anvisas om att:

- besvär skall anföras skriftligen

- det beslut i vilket ändring söks skall anges och detta beslut (kopia/original) skall fogas till besvärsskriften

- till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas skall också anges

- grunderna på vilka ändring yrkas dvs. de handlingar som ändringssökanden åberopar skall bifogas

- intyg över vilken dag beslutet har utfärdats och delgivits eller annan utredning över när besvärstiden börjat

- ändringssökandens namn, hemkommun, postadress och telefonnummer där ändringssökanden kan nås i ärenden som gäller besväret (om ändringssökandens talan förs av någon annan skall också motsvarande uppgifter om honom eller henne nämnas samt en fullmakt bifogas)

- besvärsskriften skall undertecknas

Om det enligt en särskild bestämmelse är förbjudet att anföra besvär eller beslutet inte kan överklagas skall den bestämmelse som ligger till grund för detta anges i beslutet.

Modell för utbildningsanordnarens besvärsanvisning

Ändring i detta beslut får sökas genom skriftligt besvär hos svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Besvärsskriften skall lämnas till regionförvaltningsverket inom fjorton (14) dagar från delfåendet. Då besvärstiden beräknas skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdag, första maj, julafton eller midsommarafton eller helgfri lördag fortsätter besvärstiden ännu följande vardag.

Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Ett ärende anses ha kommit till en myndighets kännedom redan den dag brevet anlände. Då andra sätt för delgivning används framgår delgivningsdagen av delgivnings- eller mottagningsbeviset. När det är fråga om mellanhandsdelgivning anses delgivning ha skett, om inte annat visas, den tredje dagen efter den dag som framgår av delgivningsbeviset som gäller mellanhandsdelgivning.

Besvärsskriften kan på avsändarens ansvar sändas per post eller med bud. Besvärsskriften skall lämnas till posten i så god tid att den kommer fram senast den sista dagen av besvärstiden under tjänstetid. Besvärsskriften kan också sändas elektroniskt.

I besvärsskriften skall uppges:

- ändringssökandens namn och hemkommun

- den postadress och det telefonnummer där ändringssökanden kan nås i ärenden som gäller besväret

- det beslut som ändring söks i

- vilka punkter ändring söks i och vilka ändringar som yrkas

- på vilka grunder ändring söks

Till besvärsskriften skall fogas:

- beslutet i original eller som kopia

- delgivningsbeviset eller annan utredning över tidpunkten när besvärstiden börjat

- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sitt yrkande, om de inte redan tidigare inlämnats till myndigheten

Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud skall också denna persons namn och hemkommun uppges i besvärsskriften. Ombudet skall, om han eller hon inte är advokat eller allmänt rättsbiträde, foga sin fullmakt till besvärsskriften. Då besvärsskriften sänds som elektroniskt dokument uppfylls underteckningskraven åtminstone av en sådan utvecklad elektronisk underskrift som grundar sig på kvalitetscertifikat och har skapats med en trygg utrustning för underskrift. En elektronisk underskrift förutsätter ett elektroniskt personkort, som är ett identitetsbevis med bild och försett med användarens elektroniska kommunikationskod (e-kod) och mikrochips.

Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften.

Kontaktinformation till regionförvaltningsverket:

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet

PB 200

65101 VASA

Telefon (växel): 020 636 1060

Fax: 06-534 2648

E-post: registratur.vastra(at)rfv.fi

Modell för besvär
Uppgifter om ändringssökanden:

Namn:
Adress:
Telefon (Fax):
E-post:

Adressat: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland / Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet
Besvär:
Beslut i vilket ändring söks (bifoga som bilaga 1):
Ändringar som yrkas i beslutet:
Grunder för yrkandet (eventuella handlingar bifogas i original eller som kopia):

Underskrift:
Datum, ort
Underskrift (fullmakt bifogas om ärendet sköts av ombud)

Bilagor:
1. beslut över vilket besvär anförs
2. utredning över när besvärstiden har börjat/dagen för delfåendet
3. handlingar som stöder de påståenden som framförs i besvärsskriften
4. eventuell fullmakt, såvida sakägaren inte sköter ärendet själv

Förvaltningsklagan

Förvaltningsklagan kan anföras av vem som helst, också av någon annan än en part. Inlämnande av klagomål är inte bundet till bestämda tider och det finns inga formkrav för klagomål. Vid anförande av klagomål kan en modellblankett användas.

De kommunala myndigheterna kan med anledning av ett klagomål undersöka sina underlydande tjänsteinnehavares verksamhet. Innan ett klagomål sänds till regionförvaltningsverket vore det bra att ärendet diskuteras med de myndigheter som sköter saken på lokal nivå för att på så sätt försöka finna en lösning.

Regionförvaltningsverkets behörighet att behandla klagomål gällande kommunens skolor/läroanstalter baserar sig på kommunallagen (365/17.3.1995), enligt vars 8 § 2 mom. regionförvaltningsverket med anledning av klagomål kan undersöka om kommunen har iakttagit gällande lagar. I fråga om övriga skolor/läroanstalter baserar sig klagomålsförfarandet på lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/21.8.1998), enligt vars 6 § regionförvaltningsverket med anledning av klagomål kan utreda om ordnandet av sådan utbildning som avses i denna lag har skett enligt bestämmelser och föreskrifter.
Klagomål som gäller svenskspråkig utbildning riktas till den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet på regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Klagomål kan också anföras hos en högre myndighet eller hos en myndighet som utövar allmän laglighetsövervakning, dvs. statsrådets justitiekansler och riksdagens justitieombudsman.

När ett klagomål har inkommit till regionförvaltningsverket sänds det till kommunen för utredning. För att avge utredningen ges cirka en månad tid. Efter att utredningen har inkommit ges den klagande en möjlighet att kommentera utredningen inklusive offentliga bilagor. Därefter behandlas ärendet vid regionförvaltningsverket snarast möjligt. Enligt undervisningsministeriets mål skall behandlingstiden för klagomål i genomsnitt vara högst 8 månader. Vid anhopning av ärenden eller i särskilt komplicerade fall kan behandlingstiden för ett enskilt ärende bli längre.

Vad följer av ett klagomål?
En förvaltningsakt eller ett beslut kan inte ändras eller upphävas med anledning av ett klagomål. Beslutet i ett klagomålsärende innehåller endast ett ställningstagande till huruvida lagen och kraven på god förvaltning har följts i den tjänsteutövning som är föremål för klagomålet. Om så inte har skett kan den myndighet hos vilken klagomålet har anförts delge den berörda sin uppfattning om den rätta tolkningen av lagen eller om det förfarande som god förvaltningssed kräver.

Beslut med anledning av förvaltningsklagan kan inte överklagas.

Modell för klagomål

Uppgifter om den klagande: Namn:
Adress:
Telefon/fax:
E-post:
Adressat: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland / Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet

FÖRVALTNINGSKLAGAN

Jag ber regionförvaltningsverket undersöka följande fråga/förfarande/verksamhet:

1. Myndighet eller tjänsteman vars agerande det är fråga om:

2. Beslut eller förfarande som kritiseras:

3. Redogörelse för ärendet och eventuella yrkanden specificerade (vid behov används bilaga):

Underskrift:
Datum, ort

Underskrift (fullmakt bifogas om ärendet sköts av ombud)
Bilagor
1. eventuellt beslut som klagomålet gäller
2. eventuella handlingar som stöder de påståenden som framförs i klagoskriften
3. eventuell fullmakt, såvida sakägaren inte sköter ärendet själv

Yrkande om rättelse av bedömning

Förnyad bedömning och rättelse kan begäras i fall då ärendet gäller:

Grundläggande utbildning

1. Kvarstannande i årskurs

2. Studieframsteg

3. Slutbedömning

Gymnasium

1. Studieframsteg

2. Slutbedömning

Yrkesutbildning

1. Bedömning av studieprestation

2. Bedömning av yrkesprov

3. Bedömning av slutexamen

Framsteg i studierna avser inte ett vitsord i ett vanligt prov eller mellanbetyg.

Förnyad bedömning och rättelse kan krävas i det fall att bedömningen hindrar normal fortsättning av studierna eller då det är fråga om slutbedömningen.

Inom den grundläggande utbildningen kan en elevs vårdnadshavare be rektor om förnyad bedömning inom två månader från att vårdnadshavaren fått kännedom om bedömningen. Rektor och elevens lärare beslutar tillsammans om ny bedömning.

Om vårdnadshavaren är missnöjd med rektorns och lärarens beslut kan vårdnadshavaren begära rättelse av bedömningen av regionförvaltningsverket. För detta yrkande finns ingen tidsfrist.

Om beslutet är uppenbart felaktigt kan regionförvaltningsverket ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma att beslutet om studieframstegen eller kvarstannande i årskurs skall ändras.

I gymnasiet kan studeranden be rektor om förnyad bedömning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar rektor och den studerandes lärare tillsammans.

Om studeranden är missnöjd med rektorns och lärarens beslut kan den studerande begära rättelse av bedömning av regionförvaltningsverket. För detta yrkande finns ingen tidsfrist.

Om beslutet är uppenbart felaktigt kan regionförvaltningsverket ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få.

Inom yrkesutbildningen kan en studerande som är missnöjd med bedömningen av en studie-, yrkesprovs- eller examensprestation muntligen eller skriftligen begära rättelse hos rektor eller hos den lärare som bedömt prestationen eller hos någon annan person som fattat beslut om bedömningen. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne.

Inom läroavtalsutbildningen riktas begäran till arbetsgivaren i fråga om bedömning av utbildning som sker på en arbetsplats. I fråga om bedömningen av de teoretiska studierna samt om sammanställningen av dessa bedömningar iakttas vad som nämnts i ovan nämnda stycke, dvs. begäran riktas till rektor eller läraren (25 c § lagen om yrkesutbildning). En studerande som är missnöjd med ett beslut om rättelse av bedömning kan skriftligen söka rättelse i detta beslut hos organet som tillsatts av utbildningsanordnaren för planeringen och genomförandet av yrkesprov inom 14 dagar. Organet kan bestämma att ny bedömning skall företas om beslutet är uppenbart felaktigt.

Elevantagningen i den grundläggande utbildningen

Anvisande av närskola

Lagen om grundläggande utbildning utgår från att kommunen som utbildningsanordnare anvisar en närskola, alltså från idén om en central elevantagning. Eleven kan anvisas en närskola tillsvidare eller för en viss tid. Då närskolan anvisas skall utbildningsanordnaren beakta att vägen till närskolan är så trygg och kort som möjligt (6 § lagen om grundläggande utbildning). Detta innebär emellertid inte nödvändigtvis den fysiskt närmaste skolan då det finns flera skolor på området och många elever. Om skolan ligger långt borta eller skolvägen är otrygg kan den anges som närskola genom att skolskjuts ordnas för eleven (32 §). Då eleven anvisas en närskola skall också beaktas att skolan skall vara trygg för eleven (29 §). Som närskola får inte utan vårdnadshavarens medgivande anvisas en närskola där eleven avkrävs en avgift (31 § 3 mom.) eller där man med stöd av kommunalt beslut eller utbildningstillstånd följer ett särskilt världsåskådnings- eller pedagogiskt system.

Därutöver kan utbildningsanordnaren ha egna regler för elevantagningen, vilka tillämpas jämlikt på alla elever (6 § förvaltningslagen).
Av beslutet om elevantagning bör framgå (7 kapitlet förvaltningslagen):

- vem som fattat beslutet och med vilken rätt samt tidpunkten för beslutet

- vem beslutet gäller (eleven)

- vilka principer, regler och bestämmelser som följts vid fördelningen av elevplatserna

- orsaken till att den ifrågavarande eleven inte blivit vald och grunderna för att de som antagits har gått förbi denna elev

- vem som ger tilläggsuppgifter om beslutet

- när beslutet har postats

- besvärsmöjlighet

Att söka till skola med särskild tonvikt på ett eller flera ämnen eller till annan skola än den anvisade närskolan

Om vårdnadshavaren inte önskar att barnet börjar i den av kommunen anvisade närskolan kan för barnet sökas skolplats i en annan skola. Om det finns plats i skolan kan barnet få rätt att gå där. Då eleverna väljs skall man tillämpa enhetliga antagningsgrunder som har fastslagits på förhand och som man har informerat om (28 § 2 mom lagen om grundläggande utbildning). I regeringens proposition till lag om grundläggande utbildning (RP 86/1997) har regeringen tänkt sig att utbildningsanordnaren på förhand skall fastställa hur många elever som kan antas till skolan/klassen.

Ett inträdesprov för att pröva elevernas anlag för undervisningen kan ordnas vid elevantagningen om undervisningen följer en läroplan med tonvikt på ett eller flera läroämnen. Information om inträdesprovet och urvalskriterierna skall ges på förhand.
Kommunen kan bestämma att till den undervisning den själv ordnar i första hand anta barn som är bosatta i kommunen.

Kommunens rätt att byta undervisningsplats
Kommunen kan byta plats för undervisningen utan att ändra på undervisningsspråket då det finns en grundad anledning som har samband med undervisningen. Då elev har rätt att gå i den skola kommunen anvisat (28 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning) förutsätter ett kommunalt beslut om skolbyte en verklig orsak (RP 86/1997). En verklig orsak till att det inte skulle vara möjligt för eleven att gå i den närskola kommunen anvisat kan vara att skolans verksamhet upphör, att avtalet om att eleverna får gå i skolan upphör att gälla eller skolan blir oanvändbar. Byte av skola förutsätter att elevspecifika orsaker beaktas och skall så vitt möjligt ske i samförstånd med vårdnadshavaren.

I regeringens proposition har inte specificerats hurudana elevspecifika orsaker som kan komma ifråga. En elevspecifik orsak kan till exempel vara att eleven behöver särskilt stöd och sådant kan inte ordnas på ett tillbörligt sätt i den skola där eleven tidigare gått. Samförstånd med vårdnadshavaren har ansetts önskvärt men anses inte utgöra en förutsättning för byte av undervisningsplats. Byte av undervisningsplats av elevspecifika orsaker förutsätter emellertid att vårdnadshavaren hörs.

Besvär i elevantagningsärende

Elevantagningsbeslut kan ändras på grund av ändringssökande (förvaltningsbesvär inom 14 dagar). Ändring kan endast ske om grunderna för elevantagningen och lagstiftningen i ärendet inte har följts eller om enhetliga grunder inte har tillämpats med tanke på de övriga sökandena. Ett förvaltningsbesvär kan förkastas, godkännas (varvid det givna beslutet upphävs och ärendet återremitteras till förnyad behandling), förfalla (om beslutet av kommunen ändras enligt den besvärandes önskan) eller avvisas (t.ex. om den besvärande saknar besvärsrätt eller om besvärsskriften inte har inkommit i tid). Besvär kan endast lämnas gällande elevantagningsbeslut, inte gällande innehållet i grunderna för elevantagningen (kommunalbesvär). I grunderna för elevantagningen kan man ingripa endast om de strider mot bestämmelser på högre nivå, förordning eller lag.

Läs mera om besvär under rubriken ”Besvär”.

Skolskjutsar

Skolresa enligt lagen om grundläggande utbildning

Huvudregeln för elevens rätt att få fri skolresa eller understöd för transport eller ledsagande finns i 32 § lagen om grundläggande utbildning. Där står det att en elev i grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri skolresa eller understöd för skolresan.
Men också om skolvägen är kortare än fem kilometer kan eleven få rätt till fri skolresa om skolvägen är alltför svår, ansträngande eller farlig med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter. Elevens ålder ställs i relation till resrutten, naturförhållanden och dylika faktorer. Den farliga delen av skolvägen, som berättigar till fri skolresa eller ledsagande, kan vara till exempel 100 meter eller övergång av en farlig väg. Det är inte nödvändigt att ordna skolskjuts för hela skolvägen, utan eleven kan avverka en del av vägen på egen hand. Ett alternativ till skolskjuts är ett understöd, som betalas till den person som skjutsar eller ledsagar eleven.

Kommunen beslutar självständigt om principerna för skolskjutsningen. I kommunens instruktion fastställs vilka som utövar beslutanderätt osv. Avvikande från 32 § lagen om grundläggande utbildning ordnas i många kommuner skjutsning av förskolebarn och elever i årskurs 1–2 om vägen är längre än tre kilometer.
Kommunen bör tillräckligt ofta se över sina principer för skoltransporter så att den kan garantera att eleverna blir likvärdigt bemötta. I kommunens eller skolans skjutsningsstrategi, som också kan utgöra en del av en större helhet (kollektivtrafiken), eller kommunens allmänna principer för skjutsning fastställs bl.a:

- transportrutterna

- grunderna för skjutsningen/elever som skall skjutsas

- resornas längd och principerna för hur skolvägens längd beräknas

- skolresans trygghet/farlighet och grunderna för fastställande av detta.

Eftersom det kan finnas många olika synpunkter på en enskild elevsskolväg är det viktigt att väl övervägda motiveringar antecknas. Om de sakkunnigas uppfattningar om skolvägens farlighet avviker från varandra skall saken avgöras till elevens fördel (32 § lagen om grundläggande utbildning)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (86/1997) klarlägger 32 § på följande sätt: Eleverna kan bli tvungna att avverka en del av sin skolväg till fots eller på annat sätt utan transport eller understöd som ordnats av utbildningsanordnaren. Skyldigheten att ordna skolskjuts eller att understöda transporten eller ledsagandet av eleven även när det gäller en sträcka som är kortare än fem kilometer kan begränsas till att gälla endast en del av läsåret, t.ex. endast vintertid.
I lagen eller förordningen om grundläggande utbildning ges inga anvisningar för hur lång sträcka av den väg som berättigar till skoltransport som kan vara på elevens ansvar.

Skolresa och den tid den tar i anspråk

Elevens dagliga skolresa får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år eller om eleven får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning får skolresan ta högst tre timmar i anspråk (32 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning).

För elever som vid läsårets början har fyllt 13 år eller är i specialklass är den övre gränsen för skolresan fram och tillbaka 3 timmar med väntetiderna inberäknade. För elever under 13 år får skolresan ta högst 2,5 timmar i anspråk. Skolresan kan således vara en halv timme längre för 13-åringar än för 12-åringar i samma klass, något som måste beaktas då skolresorna ordnas.

Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning, som t.ex. skolbiträdet kan svara för (32 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning)

Om elevens skolresa inte kan ordas på det sätt som bestäms i lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till avgiftsfri inkvartering och helpension. (33 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning)

Transport till och från förskoleundervisningen

Förskoleelever har möjlighet att få fri transport från hemmet eller dagvården till förskoleundervisningen och tillbaka då det från hemmet till förskoleundervisningen eller från sådan dagvård som avses i lagen om barndagvård till förskoleundervisningen är längre än fem kilometer. Förskoleundervisningen är antingen startpunkt eller slutmål. Lagen ger således ingen rätt till transport mellan hemmet och dagvården (32 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning).

Rättsfall gällande skolresor/Högsta förvaltningsdomstolen:
Diarienummer: 1496/1/03 Givet: 2.7.2004 Liggare: 1634
Diarienummer: 378/1/99 Givet: 18.10.1999 Liggare: 2803
Diarienummer: 1315/1/98 Givet: 17.05.1999 Liggare: 1152

Transport till och från morgon- och eftermiddagsverksamheten

Kommunen kan anordna eller skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 48 b § 1 mom lagen om grundläggande utbildning (1136/2003). Om kommunen anordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet, skall verksamheten erbjudas eleverna i årskurs ett och två i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser till elever som avses i 17 § 2 mom i den omfattning kommunen beslutar. Ansökan till morgon- och eftermiddagsverksamhet skall ske på det sätt som kommunen förutsätter (48 b § 2 mom lagen om grundläggande utbildning). Kommunen skall på förhand meddela på vilka ställen morgon- och eftermiddagsverksamhet anordnas, vid vilken tidpunkt verksamheten börjar och slutar samt på vilket sätt ansökan till den kommunalt ordnade eller skaffade morgon- och eftermiddagsverksamheten sker. Vid intagningen till verksamheten skall lika intagningsgrunder tillämpas på barnen. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning. Morgon- och eftermiddagsverksamhet skall ordnas med beaktande av att de barn som deltar i verksamheten och som enligt 32 § har rätt till stöd för skolresor har möjlighet att använda denna förmån.

Skolresa till annan skola än närskolan

Om en elev söker inträde till någon annan skola än den närskola som kommunen har anvisat eleven kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som skolresan eller ledsagningen medför (32 § 3 mom lagen om grundläggande utbildning). Då väntetid vanligen räknas som skoltid kan kommunen däremot vara skyldig att svara för eventuella övervakningskostnader före och efter skoltiden då eleven väntar på sin skjuts.

Tillräckligt understöd för transport och ledsagande

Elevens rätt till understöd för skolresa eller ledsagande gäller till av kommunen anvisad närskola. Understödet för transport eller ledsagande skall vara tillräckligt. Som tillräckligt understöd anses vara ersättning för nödvändiga och direkta utgifter som transporten eller ledsagningen orsakar vårdnadshavaren (t.ex. kostnad enligt busstaxa inklusive rabatter). En ledsagares resor och förlorade tid skall också ersättas i den utsträckning dessa uppskattas vara nödvändiga och motsvara de direkta utgifterna. Om kommunen kan ordna transporten eller ledsagningen billigare än vårdnadshavaren själv bör kommunen själv ordna den eller begränsa understödet till det beloppet. För att få understöd skall vårdnadshavaren ansöka om detta hos kommunen.

Ändringssökande i beslut gällande skolresor

Ändring i en utbildningsanordnares beslut gällande skolresor får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstol så som stadgas i 8 § 1 mom förvaltningsprocesslagen.

Disciplinärenden i den grundläggande utbildningen

Förfarandet i disciplinärenden är följande:

- En elev kan ges högst två timmars kvarsittning. Vid kvarsittning skall vårdnadshavaren meddelas och för eleven skall vid behov ordnas elevvård.

- En elev kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller det rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en skoltillställning. Man måste se till att eleven övervakas och vid behov får elevvård. Åtgärden bör meddelas vårdnadshavaren.

- En elev kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen. Man måste se till att eleven övervakas och vid behov får elevvård. Åtgärden bör meddelas vårdnadshavaren.

- En elev kan åläggas att under övervakning utföra försummade hemuppgifter efter skoldagens slut under högst en timme åt gången. Vårdnadshavaren skall underrättas.

- En elev kan få en skriftlig varning.

- En elev kan avstängas för högst tre månader.

De disciplinära åtgärderna skall tas stegvis med beaktande av hur allvarligt det osakliga beteendet varit och risken för att det upprepas. Avstängning får vidtas endast vid allvarliga eller ofta återkommande störningar.

Skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära straff. Innan en elev påförs disciplinstraff skall vårdnadshavaren ges tillfälle att bli hörd. För den som blir avstängd för viss tid skall undervisning ordnas så att eleven inte blir efter i undervisningen i sin undervisningsgrupp (en individuell plan skall uppgöras). Vid behov skall elevvård också ordnas.(36 §, 36 a §, 31 a § lagen om grundläggande utbildning).

Vid skriftlig varning och avstängning för viss tid skall ett skriftligt beslut fattas i enlighet med förvaltningslagen. Till beslutet skall fogas besvärsanvisning med besvärsrätt inom 14 dagar till förvaltningsdomstol. Det skriftliga beslutet skall delges vårdnadshavaren bevisligen.

Beslutanderätt

Om kvarsittning, avlägsnande från klassrummet och utförandet av försummade hemuppgifter efter skoldagens slut i skolan besluter läraren (18 § förordningen om grundläggande utbildning).
Om avlägsnande av elev från skoltillställning besluter lärare eller rektor.
Beslut om att förvägra en elev undervisning som en skyddsåtgärd fattas av rektor.
Beslutanderätt i ett ärende som inbegriper utövning av administrativt tvång kan enligt 14 § 3 mom. kommunallagen delegeras endast till ett organ bestående av flera personer. I undervisningsväsendet har detta tolkats så att endast ett organ kan besluta om avstängning för viss tid och avstängning under den tid ett brottsmål utreds. Organet som besluter om disciplinstraff kan vara den nämnd som ansvarar för bildningsväsendet eller t.ex. skolans direktion eller något annat organ i skolan förutsatt att dess beslutanderätt slagits fast i kommunens instruktion eller motsvarande handling.

Övrigt att observera

Om åtal vid domstol har väckts mot en elev får disciplinärende inte inledas eller fortsättas i skolan i samma ärende. Om eleven inte har begått ett brott och går fri från åtal kan eleven ändå straffas i skolan ifall elevens beteende varit straffbart i skolan. Om eleven döms kan han eller hon inte straffas för samma brott i skolan (varning eller avstängning på viss tid). Avstängning på viss tid är ändå möjlig då det är motiverat med hänvisning till förhållandena i ärendet.

Allmänt, intensifierat och särskilt stöd

Avsikten med de stödformer och den undervisning eleven får är på det allmänna planet att ge eleven jämlika möjligheter att fullfölja lärokursen för den grundläggande utbildningen enligt sina förutsättningar tillsammans med andra elever i sin ålder.

Undervisningsgrupperna skall sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen (30 § lagen om grundläggande utbildning). Undervisningsgrupperna bildas utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det kan elever i olika årskurser samt i förskole- och påbyggnadsundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildande av undervisningsgrupper i den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (2 § förordningen om grundläggande utbildning).

Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Denna stödform enligt 16 § lagen om grundläggande utbildning kallas allmänt stöd.

Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd (16 a § lagen om grundläggande utbildning) i enlighet med en plan för elevens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. Intensifierat stöd kan ges om en pedagogisk bedömning visar på ett behov av sådant. Frågan om intensifierat stöd ska också behandlas yrkesövergripande inom elevvårdsarbetet.

Beslut om särskilt stöd

Om varken allmänt eller intensifierat stöd är tillräckligt för eleven kan man fatta beslut om särskilt stöd (17 § lagen om grundläggande utbildning). Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. För en elev som får särskilt stöd kan man avvika från undervisningens innehåll enligt 11 § lagen om grundläggande utbildning.

Beslut om särskilt stöd ska fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. Ett beslut om särskilt stöd får inte meddelas innan utbildningsanordnaren hört eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare enligt 34 § förvaltningslagen, fått en utredning om elevens framsteg vid inlärningen av dem som ansvarar för elevens undervisning samt en utredning genom yrkesövergripande samarbete inom elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om helhetssituationen för honom eller henne. Utifrån dessa uppgifter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd (pedagogisk utredning). Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt expertutlåtande eller en motsvarande social utredning. Beslut om särskilt stöd förutsätter således inte något psykologiskt eller medicinskt utlåtande utan ska primärt göras på pedagogiska grunder.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt.

I beslutet om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 § lagen om grundläggande utbildning och vid behov undantagsarrangemang i undervisningens innehåll. Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär till regionförvaltningsverket (se närmare under rubriken Besvär). Den individuella planen (se närmare detta avsnitt) är inte längre något överklagbart förvaltningsbeslut, och det centrala innehållet i den måste för att trygga elevens rättsskydd därför ingå i själva beslutet om särskilt stöd. Om väsentliga ändringar görs i det särskilda stödets innehåll ska ett nytt beslut om särskilt stöd fattas.

Enligt 2 § förordningen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen i undervisning som ges elever som får särskilt stöd enligt 17 § lagen om grundläggande utbildning enligt huvudregeln omfatta högst tio elever. Maximistorleken på undervisningsgruppen kan överskridas om detta är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt som används i undervisningen och arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av målen för undervisningen.

I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen omfatta högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av mycket gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen för en elev med förlängd läroplikt ges tillsammans med andra elever än elever med förlängd läroplikt eller särskilt stöd (integrerad undervisning) får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.

Individuell plan

Grundläggande utbildning

Enligt de av utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, avsnitt 4.2, kan det vid behov uppgöras en plan för elevens lärande för vilken elev som helst. Planen för elevens lärande gör det möjligt att differentiera undervisningen och kan användas vid bedömning av elevens framsteg i studierna. Över planen för elevens lärande kan besvär inte anföras.

Då en elev får särskilt stöd skall det oberoende av om avvikelser görs eller inte görs från allmänundervisningens innehåll eller mål för eleven uppgöras en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition i den godkända läroplanen om innehållet i planen. Planen ska utarbetas av flera av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete.

Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna undervisningen och stödåtgärderna:

- elevens inlärningsfärdigheter och specifika behov för skolgången,

- de allmänna målen för elevens lärande och skolgång,

- de läroämnen och ämnesgrupper samt valfria studier som eleven studerar och deras antal årsveckotimmar,

- särskilt prioriterade områden i de studier som eleven studerar enligt allmän lärokurs,

- mål i anslutning till elevens övriga utveckling, såsom socioemotionella eller motoriska färdigheter,

- principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande, principer för bedömningen och för elevens självutvärdering,

- pedagogiska lösningar, till exempel flexibla grupparrangemang, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, studiestrategier, arbetssätt, sätt att kommunicera, särskilda hjälpmedel, läromedel och annat stöd,

- lösningar i anslutning till den fysiska, psykiska och sociala miljön, till elevvården och handledningen eller andra lösningar,

- ordnandet av tolknings- och biträdestjänsterna, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster och stöd- och habiliteringstjänster i enlighet med beslutet om särskilt stöd, samt olika parters ansvar,

- en beskrivning av hur elevens undervisning ska ordnas i samband med den övriga undervisningen och/eller i en specialklass,

- en beskrivning av på vilket sätt och under vilka lektioner en elev som huvudsakligen studerar i en specialklass ska integreras i allmänundervisningen,

- en beskrivning av det yrkesövergripande samarbetet och de olika parternas ansvarsområden,

- en beskrivning av arrangemang och ansvar i anslutning till skoltransport samt av handledningen för och tillsynen över elever som väntar på skoltransport,

- elevens eventuella deltagande i morgon- och eftermiddagsverksamhet och en beskrivning av samarbetet med arrangören,

- genomförandet av samarbetet med eleven och vårdnadshavaren, det stöd som vårdnadshavaren erbjuder, och

- de som deltagit i uppgörandet av planen.

Ifall eleven studerar enligt individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen ska, utöver det ovan nämnda innehållet, följande antecknas i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas:

- en förteckning över de läroämnen vilka eleven studerar i enlighet med individualiserad lärokurs, samt mål och centralt innehåll i dessa, och

- principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande och principerna för bedömningen och elevens självvärdering.

Ifall eleven studerar utgående från verksamhetsområden ska, utöver det ovan nämnda innehållet, följande antecknas i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas:

- en beskrivning av de individualiserade målen och de centrala innehållen per verksamhetsområde för den elev som studerar enligt verksamhetsområde, och

- principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg per verksamhetsområde, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande och principerna för bedömningen och elevens självvärdering.

Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.

Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycke till överlåtande av information kan bifogas. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen, och därför måste den väsentligaste informationen om hur elevens undervisning ska ordnas ingå också i själva beslutet om särskilt stöd.

Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov.

Andra stadiet

Inom yrkesutbildningen skall en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas utarbetas för studerande som får specialundervisning till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller av annan orsak är i behov av specialundervisning (20 § 1 mom. lagen om yrkesutbildning). Inom yrkesutbildningen får besvär anföras över beslut om den individuella planen.

Den skriftliga planen för hur den individuella undervisningen för en studerande som får specialundervisning skall enligt 8 § förordningen om yrkesutbildning innehålla uppgifter om:

den examen som skall avläggas, de grunder för läroplanen eller de grunder för en fristående examen som iakttas i undervisningen och examens omfattning samt den individuella läroplan som uppgjorts för den studerande,
på vilka grunder enligt lagen om yrkesutbildning specialundervisning ges för den studerande,
vilka särskilda i studierna behövliga undervisnings- och elevvårdstjänster som ges i undervisningen och i samband med den enligt lagen om yrkesutbildning, och
vilka andra individuella service- och stödåtgärder den studerande är föremål för.

Förvaltningslagen förutsätter att ett beslut ges skriftligen och av beslutet skall tydligt framgå:

den myndighet som fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet ,
de parter som beslutet direkt gäller,
motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts, och
namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet.

I fråga om individuell plan bör sålunda framgå de personer enligt vars utlåtanden/dokument man kommit fram till de avgöranden som framgår av beslutet, som t.ex. individualisering av ett visst ämne eller orsaken till att det inte är möjligt att ge undervisning i grupper för allmän undervisning (reglerna för jäv, 27–30 § förvaltningslagen).

Över uppgörande av individuell plan för hur undervisningen skall ordnas bör fattas ett formellt beslut antingen den studerande och dennas vårdnadshavare godkänt planen eller inte, eftersom de enligt 44 § 2 mom. punkt 3 lagen om yrkesutbildning har rätt att besvära sig till regionförvaltningsverket över planen. Besvärsundervisning gällande beslutet bör ges den studerande eller dennes vårdnadshavare.

Beslutet får delges med ett vanligt brev och till brevet skall fogas besvärsanvisning enligt 47 § förvaltningslagen.

Inom specialundervisningen skall undervisningen anpassas så att den studerande i så stor utsträckning som möjligt uppnår samma kompetens som i annan yrkesutbildning.

Stödundervisning som ges en elev som tillfälligt blivit efter betraktas inte som specialundervisning.

Studerande med läroavtal skall följa ett personligt studieprogram som fogas till läroavtalet och innehåller de i 6 § förordningen om yrkesutbildning preciserade uppgifterna.

I gymnasielagen finns inte nämnt något om specialundervisning eller individuell plan för undervisningen, men gymnasiets läroplan skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, vid behov med anlitande också av undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare. Enligt 13 § gymnasielagen kan studierna delvis ordnas på annat sätt om den studerande anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar gymnasiets kurs, om det till någon del är oskäligt att studeranden skall genomgå gymnasiets kurs eller det är motiverat av den studerandes hälsotillstånd.

Personligt studieprogram på andra stadiet

Studerande som avlägger fristående examen skall ha personliga studieprogram i enlighet med utbildningsstyrelsens föreskrift 47/011/2000 (13 § 2 mom. lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och 1 § 1 mom. förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning).

De personliga studieprogrammen är på intet sätt förknippade med specialundervisningen utan utgör den individuella läroplan som är en förutsättning för att den vuxna studeranden skall kunna avlägga fristående grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

En av de främsta grunderna för uppgörandet av det personliga studieprogrammet är klarläggning av utgångsnivån. Vid uppgörande av studieprogrammet beaktas också studerandens behov av speciella arrangemang t.ex. för invandrare eller studerande med läs- och skrivsvårigheter.

Det personliga studieprogrammet har formen av ett studieavtal mellan den studerande och läroanstalten. Studieprogrammet borde således godkännas av bägge parter. Över det personliga studieprogrammet får besvär inte anföras (44 § 5 mom. lagen om yrkesutbildning).

Trygg studiemiljö

Då varje kommun är skyldig att erbjuda de läropliktiga eleverna i kommunen grundläggande utbildning har man utgått ifrån att detta också förpliktar kommunen att se till att alla elever skall ha samma möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen och att verksamhet skall vara så trygg som möjligt för eleven (29 § lagen om grundläggande utbildning). Detta kräver av kommunen många aktiva åtgärder för att garantera eleverna jämlikhet och trygghet. Ojämlikhet och otrygghet kan uppkomma bl.a. på grund av avståndet till skolan, psykiska, sociala och ekonomiska faktorer.

För utbildningen på andra stadiet förutsätts en utbildningsgaranti – en möjlighet för eleven att fortsätta sin utbildning efter den grundläggande utbildningen. Genom stadganden som minskar unga arbetstagares möjligheter till arbetslöshetsersättning uppmuntras de unga att fortsätta sina studier på andra stadiet. Detta förutsätter på samma sätt som i den grundläggande utbildningen att utbildningsanordnaren kan garantera studerande en trygg inlärningsmiljö både i gymnasiet och inom yrkesutbildningen. I detta syfte har många stadganden redan nu intagits i lagarna för andra stadiet.

Övergripande omsorg om elevens välbefinnande

Enligt lagen om grundläggande utbildning hör till den övergripande omsorgen om elevens välbefinnande:

- Rätt till elevvård. Att sörja för tryggheten ingår i elevvården: att främja och upprätthålla elevernas eller de studerandes studieframgång, psykiska och fysiska trygghet och hälsa samt sociala välfärd och understödjande verksamheter (31 a § lagen om grundläggande utbildning, 29 a § gymnasielagen, 37 a § lagen om yrkesutbildning).

- Förebyggande av svårigheter som hänför sig till utveckling och kräver tidigt ingripande.

- Ordnande av utbildningen enligt elevernas ålder och förutsättningar och på ett sätt som främjar elevernas sunda uppväxt och utveckling, med en positiv jagbild och sunt självförtroende som mål.

- Skydd mot våld, mobbning och trakasseri. Förhindrande av diskriminering (t.ex. på grund av etniskt ursprung, nationalitet, språk, religion, handikapp). Målet är jämlikhet och likvärdighet.

- Samarbete mellan hem och skola.

- Samarbete med sakkunniga och stödnätverk.

- Trygga lokaler och redskap.

- Övervakning bl.a. under rasterna, i skolmatsalen, på fester och utfärder, under väntan på skolskjutsen och i skolklubben (enligt målen för allmän trygghet, umgängesfostran).

- Så trygga och korta skolresor som möjligt.

- Skolskjutsar (enligt målen för allmän trygghet).

Rätt till en trygg studiemiljö

Rätten till en trygg studiemiljö gäller alla som deltar i undervisningen. Till denna trygghet bidrar:

1. En plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri (29 § Lagen om grundläggande utbildning, 21 § Gymnasielagen, 28 § Lagen om yrkesutbildning). Utbildningsanordnaren utarbetar en plan i samband med läroplanen samt verkställer planen och övervakar att den iakttas och förverkligas. Utbildningsstyrelsen har i grunderna för läroplanen gett föreskrifter om utarbetandet av ovan nämnda plan. Föreskrifterna ingår i kapitlet om elevvården. Enligt föreskrifterna skall det i läroplanen ingå en plan som beskriver målen och de centrala principerna för att bl.a. förhindra, upptäcka och åtgärda problem- och krissituationer (i planen skall ingå åtgärder, arbets- och ansvarsfördelning). Planen skall bl.a. behandla frågor som frånvaro, mobbning, våld, trakasseri, användning av tobak, alkohol och droger, olyckshändelser, olycksfall och dödsfall.

2. En ordningsstadga (29 § Lagen om grundläggande utbildning, 21 § Gymnasielagen, 28 § Lagen om yrkesutbildning). Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som skolan skall tillämpa i avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i skolsamfundet. I ordningsstadgan och andra ordningsbestämmelser kan utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i skolsamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur skolans egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i skolbyggnaden och på skolområdet.

3. Kontroll av frånvaro. Utbildningsanordnaren skall kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro (26 § lagen om grundläggande utbildning). Ansvaret för att följa med att eleven fullföljer sin läroplikt har dock inte överförts från vårdnadshavarna till skolan, utan vårdnadshavaren förutsätts vidta nödvändiga åtgärder i samarbete med skolan då skolan meddelar om elevens frånvaro. Enligt 45 § lagen om grundläggande utbildning kan en vårdnadshavare som försummar att se till att en elev fullföljer sin läroplikt dömas till böter. I gymnasiet och på yrkesläroanstalter skall en studerande delta i undervisningen om han eller hon inte har beviljats befrielse från den (25 § 1 mom. gymnasielagen, 34 § 1 mom. lagen om yrkesutbildning).

4. Disciplin är också att sörja för tryggheten. Se avsnittet om disciplinärenden.

Handlingars offentlighet och sekretess

Rätten till information samt myndigheternas skyldigheter att ge sådan syftar till öppenhet och en god informationshantering i myndigheternas verksamhet samt till att ge enskilda människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel, att fritt bilda sig åsikter samt påverka sådant beslutsfattande som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen. När en myndighet fattar beslut skall den se till att möjligheterna att få information om dess verksamhet inte begränsas utan saklig och laga grund och inte mer än vad som är nödvändigt för det intresse som skall skyddas och att de som begär information bemöts jämlikt.

Var och en har rätt att ta del av en offentlig myndighetshandling. En handling som har inkommit till en myndighet för behandling av ett ärende eller annars i samband med ett ärende som hör till myndighetens verksamhetsområde eller uppgifter blir offentlig när myndigheten har fått den, om det inte i lag föreskrivs något om dess offentlighet eller sekretess eller om någon annan begränsning av rätten att ta del av den. I 24 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (21.5.1999/621) stadgas i 32 punkter om vilka myndighetshandlingar som skall vara sekretessbelagda.

Den som i ett ärende är sökande eller anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (part) har rätt att hos den myndighet som behandlar eller har behandlat ärendet utom i 11 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet angivna undantag ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig.

Handlingar kan sekretessbeläggas i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. En person som till regionförvaltningsverket insänder en handling som den önskar att endast regionförvaltningsverket skall få del av kan begära att handlingen sekretessbeläggs. Regionförvaltningsverket fattar på basis av ovannämnda lag beslut om vilka handlingar som sekretessbeläggs. Då en handling beläggs med sekretess begränsas möjligheterna att utnyttja denna vid avgörandet av ärendet bl.a. för att utlåtande inte kan begäras av alla berörda parter och för att hänvisning till handlingen kanske inte kan göras i regionförvaltningsverkets beslut.

En sekretessbelagd handling sänds vanligen inte för utlåtande, emedan den kan förorsaka någon person skada. En sekretessbelagd handling kan emellertid sändas för utlåtande till en myndighet med tystnadsplikt. I vissa fall kan ett helt ärende beläggas med sekretess, men detta hindrar inte regionförvaltningsverket från att inom ramen för myndigheternas tystnadsplikt utreda ärendet.

En myndighet kan till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om
1) det i lag särskilt har tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter,
2) sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut,
3) handlingen behövs vid behandlingen av ett förhandsbesked, ett förhandsavgörande, sökande av ändring i ett myndighetsbeslut, en klagan med anledning av en åtgärd, ett underställt ärende eller av besvär som anförts hos ett internationellt lagskipnings- eller undersökningsorgan, eller
4) uppgiften behövs för att ett enskilt övervaknings- eller tillsynsuppdrag som är riktat mot en myndighet skall kunna utföras.

Den som är anställd hos en myndighet eller innehar ett förtroendeuppdrag får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som han har fått kännedom om i samband med sin verksamhet hos myndigheten och för vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift för vilken tystnadsplikt gäller får inte heller röjas efter att verksamheten hos myndigheten har upphört eller det uppdrag som utförts för myndighetens räkning har avslutats.

Anteckning om sekretess skall göras i en myndighetshandling som en myndighet ger ut till en part och som skall vara sekretessbelagd på grund av någon annans eller allmänt intresse. Parten skall informeras om sin sekretessplikt också när sekretessbelagda uppgifter lämnas ut muntligen.

Ytterligare information:
Offentlighet och dataskydd inom undervisningsväsendet / Pirjo Vehkamäki, Anne Tamminen-Dahlman
Utbildningsstyrelsen, Tammerfors 2005
ISBN 952-13-2273-X häft.