› Tillbaka till den grafiska version

Vanliga frågor

Alkohol |Arbetarskydd | Bostadsaktiebolag | Coronaviruset COVID-19Depositioner | Indrivning | Hälsoinspektörerna i kommun | Livräddningsmedalj | Livsmedelstillsynens Oiva-system | Kreditgivare | Mäklarfirmor | Skyddsrum | Statsunderstöd | Tillsyn över äldreomsorgen | Tobak | Utbildning | Vatten |

Coronaviruset COVID-19

De senaste frågorna

Alla frågor enligt tema

A. Offentliga tillställningar 
B. Utbildning och läroanstalter
C. Småbarnspedagogik
D. Hälso- och sjukvård
E. Socialservice
F. Bibliotek
G. Alkohol och restauranger
H. Ungdom och ungdomsarbete
X. Övrigt


A. Offentliga tillställningar

  1. Vilka offentliga tillställningar och sammankomster gäller regionförvaltningsverkens beslut?
  2. På vilka villkor är det tillåtet att ordna en offentlig tillställning?
  3. Var hittar evenemangsarrangören anvisningar för att ordna ett tryggt evenemang?
  4. Kan aktören eller evenemangsarrangören sända sin plan till regionförvaltningsverket och få godkännande eller tillstånd för sin verksamhet?
  5. Vad avses med högst 500 deltagare?
  6. Idrott: Gäller begränsningarna simhallar och andra idrottslokaler?
  7. Idrott: Är kommunen tvungen att öppna simhallarna 1.6.2020?
  8. Gäller regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster privata tillställningar?
  9. Hur ska coronarestriktionerna beaktas på danslavar?
  10. Under vilka förutsättningar kan offentliga tillställningar ordnas i augusti? 
  11. Vad innebär det att verksamheten vid publikevenemang på över 500 personer måste indelas i områden vid behov? 
  12. Är det säkert att det i augusti kan arrangeras publikevenemang för över 500 personer? 
  13. Vart kan man anmäla om man upptäcker stora publikmassor eller verksamhet som inte tar hänsyn till begränsningarna?

B. Alkohol och restauranger

  1. Hur begränsas restaurangernas verksamhet från och med 1.6.2020?
  2. Gäller begränsningarna också privata tillställningar som ordnas på restauranger eller caféer, t.ex. bröllopsfester?
  3. Kan kunderna sitta vid bardisken?
  4. Kan restaurangen ordna dans?
  5. Kan restaurangen ha uppträdande artister?
  6. Hur bestäms det största tillåtna antalet kund- eller personplatser i förplägnadsrörelsen enligt 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?
  7. Var kan man kontrollera antalet kundplatser för en restaurang?
  8. Hur inverkar begränsningarna i restaurangernas verksamhet på personalrestaurangerna?
  9. Hur övervakas restaurangernas verksamhet?
  10. Vart kan kunden meddela om han eller hon upptäcker att restaurangen handlar i strid med bestämmelserna?
  11. Vilken roll har regionförvaltningsverket i beslut som gäller restaurangernas verksamhet?

Serveringstillståd

  1. Måste man anmäla om avbrottet i serveringstillståndet till regionförvaltningsverket?
  2. Kan restaurangerna sälja alkohol som kunderna kan ta med sig?
  3. Kan alkoholdrycker levereras med hemtransport?
  4. Hur ansöker man om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen? 
  5. Finns det några begränsningar på försäljningen av alkohol som utlämnas, t.ex. vad gäller klockslag eller veckodagar?
  6. Hur länge tar det att få ett alkoholutlämningstillstånd?
  7. Vad händer med serveringstillstånd för viss tid som redan har beviljats för ett evenemang och kan man få tillbaka avgiften?
  8. Kan man ta tillbaka en ansökan om serveringstillstånd på viss tid som är anhängig?
  9. Kan man ändra tidpunkten som är angiven i tillståndsansökan och hur gör man det?
  10. Får restauranginnehavaren gottgörelse för tillsynsavgiften för servering för den tid som restaurangen har förordnats hålla stängt?

C. Utbildning och läroanstalter

  1. Var hittar jag information om avvecklandet av arrangemangen kring coronaviruset i skolor och inom småbarnpedagogiken fr.o.m. 14.5?
  2. Kan skolan eller kommunen själv fatta beslut om att fortsätta distansundervisningen?
  3. Hur får skolan information om föräldrarnas hälsotillstånd som berättigar till barnets frånvaro utan att föräldrarnas hälsouppgifter lämnas ut till skolan?
  4. Hur kan skoltransporter ordnas på ett säkert sätt?
  5. Vem kan bevilja en elev som hör till en riskgrupp befrielse från att delta i undervisningen?
  6. Hur skyddas personal som hör till en riskgrupp mot coronasmitta när skolor och läroanstalter öppnas?
  7. Har en lärare som hör till en riskgrupp möjlighet att vägra ge närundervisning när skolor och läroanstalter öppnas? 
  8. Hur ordnas måltiderna och lektionerna tryggt? 
  9. Kan avslutningar och studentdimissioner ordnas?  
  10. Fortsätter skolornas morgon- och eftermiddagsklubbar fr.o.m. den 14 maj?
  11. Vilka anvisningar bör småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen följa från och med den 14 maj?
  12. Vilka anvisningar bör följas vid användningen av läroanstalternas och högskolornas lokaler från och med den 14 maj?
  13. Hur definieras en läroanstalt? Omfattar detta allt från grundskolan till högskolorna?
  14. Kan skolornas idrottsutrymmen användas för motionsverksamhet 14.5–13.6.2020?

C. Småbarnspedagogik

  1. Vad innebär regeringens riktlinjer för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen?
  2. Gäller RFV:s beslut att begränsa offentliga sammankomster även den småbarnspedagogiska verksamheten?
  3. Kan man slå ihop daghem under sommarens semestertider?
  4. Ifall ett barn inom småbarnspedagogiken sätts i karantän, påverkar det avgifterna för småbarnspedagogiken?
  5. Hur ska man inom småbarnspedagogiken göra med barn som hör till en riskgrupp?
  6. Kan barnen ta med egna leksaker eller mjukisdjur till dagis?

D. Hälso- och sjukvård

  1. Kan Finlands Röda Kors blodtjänst ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts? 
  2. Vem kan tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster på distans och vad bör beaktas vid mottagningsverksamhet på distans?
  3. Kan privata hälso- och sjukvårdsföretag, såsom massörer och fysioterapeuter, fortsätta sin verksamhet som normalt trots coronasituationen?
  4. Vem är det under coronaepidemin som samordnar ibruktagandet av sådana lokaler till vårdanstalter som vanligen används för annat?
  5. Kan en privat producent av hälso- och sjukvård även inleda hembesök under rådande undantagsförhållanden?

Frågor gällande coronaviruset inom privat hälso- och sjukvård

E. Socialservice

  1. Hur ska kommunernas socialvård göra i coronaläget?
  2. Barnskyddet: Kan placerade barns s.k. hemlov ställas in?
  3. Kan en kommun, serviceproducent eller serviceenhet förbjuda en personlig assistent från att besöka serviceboenden med helomsorg?
  4. Kan man lätta på begränsningsåtgärder enligt specialomsorgslagen av orsaker som beror på coronaviruset?
  5. Hur ska boendeserviceenheter inom socialvården ordna sin läkemedelsförsörjning under coronaepidemin?

Äldreboenden och coronaviruset

  1. Hur brett har coronaviruset spridits till äldreboenden och är problemen större i kommunernas eller privata serviceproducenters vårdhem?
  2. Samlar regionförvaltningsverket in uppgifter om antalet coronasmittade eller dödsfall till följd av coronaviruset i vårdhem? 
  3. Beror dödsfallen där boende i äldreboende har avlidit till följda av sjukdom orsakad av coronaviruset på försummelser i klient- eller patientsäkerheten?
  4. Hur kan man förebygga att coronaviruset sprids i vårdhem?
  5. Vem ansvarar för vårdhemmens beredskap för en coronaepidemi?
  6. Vad är olika aktörers ansvar vid övervakningen av vårdhem? 
  7. Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om försummelser upptäcks i vårdhemmens verksamhet?
  8. Hurdana anvisningar har social- och hälsovårdsministeriet gett gällande tillsynen under coronaläget?
  9. Är anvisningarna att personer över 70 år ska undvika närkontakter och stanna hemma en rekommendation av regeringen eller en bestämmelse som grundar sig på lag?
  10. Kan serviceboenden med helomsorg för äldre alltjämt ta äldre för kortvariga perioder exempelvis då närståendevården är ledig?

F. Bibliotek

  1. Vad innebär riktlinjerna som regeringen meddelade 4.5.2020 för biblioteken?
  2. Hur kan man låna något att läsa när biblioteken är stängda till och med den 31 maj 2020?
  3. Hur kan jag använda bibliotekens e-böcker?
  4. Hur förnyar man lånen? Hur går det med förseningsavgifterna? Hur går det med reservationerna?
  5. Jag skulle vilja låna filmer från biblioteket. Hur lyckas det nu?
  6. Kan böckerna returneras till biblioteket?
  7. Gäller begränsningarna för offentliga sammankomster också biblioteken?

H. Ungdom och ungdomsarbete

  1. Kan man i kommunen permittera ungdomsarbetare under undantagsförhållanden som beror på coronaviruset? 
  2. Vi ordnar fritidsaktiviteter för barn och unga som en distansklubb. Kan vi göra så? Är kostnaderna som uppstår av sådan klubbverksamhet godtagbara?
  3. Hur inverkar begränsningarna på grund av coronaviruset det uppsökande ungdomsarbetet?
  4. Är det möjligt för unga att fortsätta sitt avtalsmässiga deltagande i ungdomsverkstaden, om man kan erbjuda dem målinriktad distanshandledning eller virtuell handledning?
  5. Hur ska THL:s och UKM:s anvisningar beaktas i lägerverksamheten för barn och unga från och med 1.6?
  6. Kan en ungdomsgård behandla ungas personuppgifter för att eventuellt spåra coronaviruset?

X. Övrigt

  1. Hur inverkar de rådande undantagsförhållandena på de statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverket? 
  2. Var hittar jag besluten som regionförvaltningsverken har meddelat?
  3. Vilken roll har regionförvaltningsverken i hanteringen av coronavirusläget?
  4. Hur är ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller att hantera koronavirussituationen?
  5. Hur inverkar undantagsförhållandena till följd av coronaviruset de anställdas rättigheter och skyldigheter?
  6. Hur påverkar coronavirusepidemin renoveringsprojekt i bostadsbolag och andra bostadshus?
  7. Kan man under de rådande förhållandena besöka de samservicekontor som är gemensamma för flera olika myndigheter?
  8. Var hittar jag information om coronavirusets verkningar på datasekretessen?
  9. I hurdana situationer kan regionalförvaltningsverken utfärda regionalt olika bestämmelser i anslutning till coronan?

A. Offentliga tillställningar

1. Vilka offentliga tillställningar och sammankomster gäller regionförvaltningsverkens beslut?

Regionförvaltningsverkens beslut om begränsningar av sammankomster gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

En allmän sammankomst är en demonstration eller någon annan tillställning som ordnas för utövande av mötesfriheten och som även andra än de uttryckligen inbjudna kan delta i eller följa.

Med offentliga tillställningar avses nöjestillställningar, tävlingar, föreställningar och andra därmed jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten och som deltagaren deltar i på eget initiativ.

Begreppet offentliga tillställningar omfattar inte fortlöpande, normal serviceverksamhet och annan verksamhet som allmänt bedrivs i lokalerna. Fortlöpande sedvanlig verksamhet är inte en offentlig tillställning. Regionförvaltningsverkens beslut om begränsning av sammankomster gäller inte sådan verksamhet. Inte heller privata tillställningar, så som bröllopsfester och kvällssamvaro som ordnas av privatpersoner är offentliga tillställningar.

Exempel på offentliga tillställningar (besluten gäller dessa):

  • Konserter
  • Festivaler  
  • Marknader
  • Friidrottstävlingar, bobolls- och fotbollsmatcher och -turneringar
  • Midsommarbrasor (inte sådana som ordnas av privatpersoner) 
  • Regionförvaltningsverkens begränsningar gäller alltså ovan nämnda och motsvarande tillställningar.

Exempel på fortlöpande normal verksamhet som inte är en offentlig tillställning (besluten gäller inte dessa):

  • Nöjesparker och inomhusnöjesparker
  • Djurparker
  • Idrotts- och aktivitetsparker
  • Tivolin
  • Lekparker och lekplatser  
  • Friluftsbad och badstränder  
  • Sommarläger

Sedvanlig, fortlöpande verksamhet hos dessa aktörer eller i dessa lokaler omfattas alltså inte av de begränsningar som regionförvaltningsverken har meddelat beslut om. I lokalerna eller områdena får det dock inte ordnas offentliga tillställningar eller allmänna sammankomster med över 500 personer.

Regionförvaltningsverket betonar att det är viktigt att varje aktör i sin verksamhet beaktar allmänna hygienanvisningar och andra arrangemang genom vilka spridning av virus förhindras, även om verksamheten eller evenemanget inte omfattas av de begränsningar som regionförvaltningsverken har meddelat beslut om.

Mer information:

2. På vilka villkor är det tillåtet att ordna en offentlig tillställning i juli?

Villkoren för att ordna en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst beror på deltagarnas mängd och på området där tillställningen ordnas.

Högst 50 deltagare

Det är tillåtet utan villkor att ordna en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst men högst 50 deltagare inomhus eller utomhus. Regeringen rekommenderar dock att THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020 följs vid dessa sammankomster.

51-500 deltagare

Inomhus och i sådana områden utomhus som är klart avgränsade är det möjligt att ordna offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med högst 500 personer om man vid tillställningen följer THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020.

Över 500 deltagare

Från och med den 1 juli 2020 är det också möjligt att ordna offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med mer än 500 personer i avgränsade områden utomhus om följande tre villkor uppfylls:

  • det finns flera läktardelar eller det är möjligt att avgränsa olika områden för publiken och det är möjligt att ordna ett tydligt skyddsområde mellan varje område;
  • alla i publiken placeras på egna platser i separata läktardelar eller andra åskådarutrymmen för högst 500 personer och varje separat del har en egen ingång och utgång, egna tjänster (t.ex. eventuella serveringstjänster och sanitetsutrymmen) samt egen personal;
  • publikens säkerhet kan tryggas genom att följa anvisningen 14.5.2020 från undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd.

Obs.  

  • Från och med 1.7. är det inte tillåtet att ordna offentliga tillställningar och allmänna sammankomster inomhus med mer än 500 personer
  • Om området har tak och tre väggar beaktas det som inomhusområde. Definitionen baserar sig på tobakslagen.
  • Enligt THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisning ska arrangören se till t.ex att deltagarna håller skyddsavstånd även då de ankommer och lämnar tillställningen. Underhållet av skyddsavståndet kan lättas bland annat med anvisningsmärken om distansen ja genom att förebygga långa köar.

3. Var hittar evenemangsarrangören anvisningar för att ordna ett tryggt evenemang?

Regionförvaltningsverken har bestämt att man vid tillställningar med 50–500 personer ska följa Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020 om förebyggande av koronavirussmitta. Regeringen rekommenderar att säkerhets- och hygienanvisningarna följs även vid sammankomster och tillställningar med färre än 50 personer.

4. Kan en aktör eller evenemangsarrangör sända sin säkerhets- och hygienplan för bedömning eller godkännande till regionförvaltningsverket?

Regionförvaltningsverken godkänner inte separat enskilda aktörers planer på tillämpandet av THL:s och undervisnings- och kulturministeriets säkerhets- och hygienanvisningar. Aktören måste själv bedöma hur den bäst kan tillämpa anvisningarna i sin verksamhet. Genom att följa anvisningarna kan deltagarnas säkerhet säkerställas och spridning av viruset förhindras.

Observera att det kan krävas myndighetstillstånd för en offentlig tillställning. Dessa ska ombesörjas även under de rådande förhållandena. Ansvaret ligger hos evenemangsarrangören. Regionförvaltningsverken beviljar inte lov för en offentlig tillställning.

Svaret har uppdaterats 17.6.2020.

5. Vilka räknas som deltagare i en tillställning?

När publiken finns separat från artisterna, idrottarna eller andra aktörer räknas till publikantalet förutom publiken även andra personer (såsom försäljningsställenas personal och ordningsvakter) som befinner sig i samma lokaler som eller annars i direkt kontakt med publiken. Idrottare, artister eller funktionärer som är separat från publiken räknas inte med i publikantalet. 

Detta gäller från och med 1.7 även tillställningar där det finns flera läktardelar eller avgränsade områden för publiken och där publiken i varje avgränsade område utgör en grupp av högst 500 personer.

En egen begränsning på 500 personer tillämpas dock på idrottare, servicepersonal, funktionärer och motsvarande personer som befinner sig separat från publiken. Stora idrottsevenemang kan alltså separat från publiken ha högst 500 idrottare, funktionärer eller motsvarande personer.

Bakgrundsinformation

Svaret har uppdaterats 17.6.2020

6. Gäller begränsningarna simhallar och andra idrottslokaler?

Begränsningen av offentliga tillställningar 50 personer gäller inte sedvanlig verksamhet i simhallar och andra idrottslokaler. Begränsningarna gäller dock tillställningar och evenemang som eventuellt ordnas i idrottslokaler. Exempelvis handledd vattengympa och annan gruppträning som ordnas regelbundet betraktas som normal verksamhet i ett idrottsutrymme, och omfattas därmed inte av regionförvaltningsverkets beslut att begränsa offentliga tillställningar.

Vi betonar varje aktörs och vuxens ansvar att följa anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd och andra myndigheter om hygien- och andra arrangemang för att förebygga spridning av viruset. Vuxna bär ansvaret för att också barnen följer anvisningarna. De som driver idrottshallar och idrottsanläggningar måste själva bedöma hur myndigheternas anvisningar bäst kan tillämpas på de lokala förhållandena så att kundernas och personalens säkerhet säkerställs. Enligt anvisningen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har gett ut  14.5.2020 ska anvisningen tillämpas även vid användningen av de offentliga rum.

I synnerhet när det gäller simhallar lönar det sig att gå igenom planen för öppnande av dem tillsammans med stadens miljö- och hälsoskydd (inklusive frågor som gäller egenkontroll och kontroll av bassängvattnets kvalitet) samt beakta risken för legionella som finns i slutna vattensystem (t.ex. oanvända tappställen, tömda simbassänger).

Svaret har uppdaterats 17.6.2020.

7. Är kommunen tvungen att öppna simhallarna 1.6.2020?

Kommunerna har stängt sina idrottsanläggningar utifrån statsrådets riktlinjer 16.3.2020. Regionförvaltningsverket har inte meddelat några förelägganden om stängning av idrottsanläggningar och bestämmer inte heller om öppnandet av dem.

Statsrådet har 6.5.2020 fattat ett principbeslut enligt vilket de offentliga lokaler som nu är stängda (statens och kommunernas museer, teatrar, Nationaloperan, kulturhus, bibliotek, bokbussar, Riksarkivets kund- och forskarsalar, hobbylokaler och hobbyplatser, simhallar och andra idrottsanläggningar, ungdomslokaler, klubblokaler, organisationers samlingslokaler, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler) ska öppnas på ett kontrollerat sätt och stegvis fr.o.m. 1.6.2020. När det gäller idrottsanläggningar fastställs i idrottslagen inte närmare kommunens skyldigheter när det gäller tillhandahållande av idrottstjänster.

Kommunen kan alltså enligt prövning öppna sina simhallar fr.o.m. 1.6.2020. Enligt anvisningen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har gett ut 14.5.2020 ska anvisningen tillämpas även vid användningen av de offentliga rum som öppnas 1.6.2020.

Om man i simhallen utöver den sedvanlig verksamhet ordnar offentliga tillställningar och allmänna sammankomster måste man vid tillställningar följa regionförvaltningsverkens bestämmelser. För mer information om detta se våra andra svar och frågor.

Uppdaterad 20.5.2020.

8. Gäller regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster privata tillställningar?

Regionförvaltningsverkens bestämmelser om begränsning av sammankomster gäller inte privata tillställningar, såsom bröllopsfester som ordnas av privatpersoner. Privata tillställningar är alla privata evenemang som inte är öppna för allmänheten, såsom bröllop, begravningar, dop, födelsedagsfester, privata kvällstillställningar. Regeringen rekommenderar dock att man även vid dessa tillställningar följer de allmänna anvisningarna om hygien och andra arrangemang som förhindrar coronavirussmitta.

Om man ordnar en privat tillställning i en restaurang ska man dock följa restriktionerna som gäller restaurangverksamheten. Dessa begränsningar gäller också när en privat tillställning ordnas i en restaurang i en annan livsmedelslokal. Det är till exempel inte heller under en privat bröllopstillställning tillåtet att ordna buffémåltider i restauranger och serveringen av alkoholdrycker måste avslutas senast kl. 22.

9. Hur ska coronarestriktionerna beaktas på danslavar?

Dans som ordnas på danslavar är offentliga tillställningar. Således ska man vid ordnandet av dans iaktta regionförvaltningsverkens förelägganden om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enligt regionförvaltningsverkens beslut kan man

  • inomhus eller utomhus ordna en offentlig tillställning med högst 50 deltagare.  
  • inomhus eller i klart avgränsade område ordna en offentlig tillställning med 51-500 deltagare om arrangören följer Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisning 14.5.2020. 
  • i klart avgränsade område utomhus ordna en offentlig tillställning med mer än 500 deltagare om arrangören följer villkoren för anordnandet. 

Regeringen rekommenderar att THL:s och UKM:s anvisning följs också vid offentliga tillställningar för färre än 50 personer.  I anvisningen sägs bland annat att avståndet mellan personer ska hållas mellan 1 och 2 meter. Om danslaven finns i anslutning till en restaurang, ska dansarrangören dessutom iaktta de begränsningar som ställts för restaurangernas verksamhet. 

Läs mer:

Tillbaka till början

 

Under vilka förutsättningar kan offentliga tillställningar ordnas i augusti? 

Enligt regeringens riktlinjer den 17 juni är det från och med den 1 augusti tillåtet att arrangera offentliga tillställningar och allmänna sammankomster för högst 500 personer inomhus eller utomhus utan särskilda förutsättningar. Regeringen rekommenderar dock att man vid dessa evenemang följer THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar från den 14 maj 2020 om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang för att förebygga coronavirusinfektioner.  

Publik över 500 personer  

Enligt regionförvaltningsverkets föreskrift den 1 juli 2020 är det möjligt att arrangera offentliga tillställningar och allmänna sammankomster för över 500 personer inomhus och i avgränsade områden utomhus i augusti, om THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang följs.

Arrangören av en offentlig tillställning och en allmän sammankomst ska se till att tillställningen kan ordnas på ett säkert sätt för deltagarna. Det kan vara nödvändigt att åtskilja verksamheten genom att dela in publiken i separata områden så att THL:s och UKM:s anvisningar för att undvika närkontakt, säkerhetsavstånd och hygienarrangemang kan följas.  

Om tillställningen äger rum på ett serveringsområde ska arrangören även iaktta de skyldigheter som gäller restaurangverksamheten, bl.a. att varje kund har en sittplats vid ett bord eller annan plan yta. 

Sammandrag av regionförvaltningsverkens föreskrifter och regeringens rekommendationer  

Regionförvaltningsverkens föreskrifter om samlingsbegränsningar är förpliktande när: 

  • en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst för över 500 personer arrangeras inomhus eller i regionalt avgränsade utomhusutrymmen i augusti 2020. 

Regionförvaltningsverkens föreskrifter förpliktar inte, men regionförvaltningsverken och statsrådet rekommenderar att anvisningarna om säkerhetsavstånd och hygienarrangemang iakttas när: 

  • en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst där färre än 500 personer deltar arrangeras i augusti 
  • det är fråga om en privat tillställning (t.ex. bröllop, begravning, fest osv.) 

Därtill bör man beakta att om epidemisituationen förvärras i Finland kan regeringen ändra sina riktlinjer, varvid regionförvaltningsverket kan granska sina gällande beslut på nytt. 

Vad innebär det att verksamheten vid publikevenemang på över 500 personer måste indelas i områden vid behov? 

Enligt regionförvaltningsverkets föreskrift är inomhus- och utomhusevenemang för över 500 personer tillåtna i augusti om deltagarnas säkerhet vid behov kan säkerställas genom att dela in publiken i separata områden. Dessutom ska arrangören följa THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienpraxis som förhindrar spridningen av coronaviruset. 

Arrangören av tillställningen ska överväga när det är nödvändigt att avskilja verksamheten och publiken, hur publikens rörlighet mellan områdena ordnas och hur stor publikvolym som är tillåten för varje område. Tillställningen samt publikantalet, publikens rörlighet och närvaro måste ordnas på ett sådant sätt att det i praktiken är möjligt att följa UKM:s och THL:s anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienpraxis. Arrangören ansvarar för tillställningens säkerhet. För varje separat område kan det vara nödvändigt att ordna egna in- och utgångar eller att in- och utgång sker i omgångar, egna tjänster (såsom eventuella serveringstjänster och sanitetsutrymmen) samt egen evenemangspersonal. Arrangören ska till exempel beakta att säkerhetsavståndet hålls även när publiken anländer till tillställningen och lämnar den. Upprätthållandet av säkerhetsavstånden kan säkerställas bland annat med hjälp av avståndsmarkeringar och genom att förhindra att långa köer uppstår med ankomst- och uppdelningsarrangemang. 

Är det säkert att det i augusti kan arrangeras publikevenemang för över 500 personer? 

Regionförvaltningsverkets beslut om samlingsbegränsningar grundar sig på regeringens riktlinjer och hälsovårdsmyndigheternas bedömning av den rådande coronavirussituationen och dess utveckling. Regeringen följer kontinuerligt situationen och drar upp sina riktlinjer enligt den aktuella situationen. Om läget försämras kan regeringen ändra sina riktlinjer, varvid regionförvaltningsverket kan se över sina beslut. Utifrån en epidemiologisk lägesbedömning kan begränsningarna alltså vid behov skärpas. Om sjukdomskluster förekommer lokalt inom en kommun, kan kommunen inom sitt område fatta motsvarande beslut om begränsning av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. 

Enligt regionförvaltningsverkets föreskrift den 1 juli ska arrangören av tillställningar på över 500 personer i augusti säkerställa deltagarnas säkerhet genom att följa THL:s och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar om säkerhetsavstånd och hygienpraxis och vid behov dela in publiken i olika områden. 

Vart kan man anmäla om man upptäcker stora publikmassor eller verksamhet som inte tar hänsyn till begränsningarna?

Regionförvaltningsverket övervakar inte offentliga evenemang, eftersom det i lagen inte har fastställts någon behörighet för regionförvaltningsverket i fråga om detta. Regionförvaltningsverket har utfärdat allmänna föreskrifter om begränsningar och förutsättningar för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster, under vilka tillställningar för över 50 personer kan ordnas. Vi betonar varje aktörs egenkontroll och ansvar att följa gällande bestämmelser och rekommendationer. Om man upptäcker att bestämmelserna överträds bör man i första hand utreda saken med arrangören av tillställningen.

Regionförvaltningsverkets föreskrifter gäller inte all verksamhet eller till exempel privata sammankomster (såsom familjefester, fri kvällssamvaro eller spontana möten i parker) utan uttryckligen offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.  Regionförvaltningsverket har inte behörighet att begränsa andra sammankomster. Det är i vilket fall som helst bra att alla aktörer i sina evenemang och sin verksamhet beaktar anvisningarna om hygien- och skyddsarrangemang som förhindrar spridningen av coronaviruset. Var och en beslutar efter eget övervägande om deltagande i evenemang och samlingar och om ansvarsfullt agerande. 

Mer information om vad en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst är

Polisen övervakar den allmänna ordningen och säkerheten. Polisen kan ingripa i tydliga överträdelser av de samlingsbegränsningar som regionförvaltningsverket fattat beslut om och vid behov även i andra sammankomster, om dessa äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten.  

Information om polisens uppgifter i övervakningen av samlingsbegränsningar

Anordnandet av en offentlig tillställning kan dessutom kräva myndighetstillstånd och myndighetsanmälningar som arrangören ansvarar för. 

Regionförvaltningsverket övervakar i enlighet med den temporära ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar att restaurangerna i sin verksamhet iakttar de skyldigheter och begränsningar som gäller enligt lagen om smittsamma sjukdomar och den förordning som utfärdats med stöd av den. Regionförvaltningsverket kan begära handräckning av polisen för övervakningen. I restauranger och på deras uteserveringar, liksom i alla andra serveringsområden, ska alla kunder ha en egen sittplats vid bordet. Även när det gäller att uppfylla restaurangverksamhetens skyldigheter är restaurangernas ansvar och egenkontroll av central betydelse. 

Om du upptäcker verksamhet i en restaurang som strider mot gällande skyldigheter enligt lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar lönar det sig att först reda ut saken med personalen och be restaurangpersonalen om en plan där det beskrivs hur man i restaurangens verksamhet har beaktat begränsningar och skyldigheter i fråga om hygienarrangemang för att förhindra coronavirusinfektioner. Vid behov kan du kontakta regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverkets tillsyn baserar sig i huvudsak på anmälningar och koncentrerar sig på de allvarligaste förseelserna.

Mer information om skyldigheterna som gäller restauranger

Regionförvaltningsverkets kontaktuppgifter för tillsynen över restaurangverksamheten


B. Restauranger och alkohol

Hur begränsas restaurangernas verksamhet från och med 1.6.2020?

Restaurangernas verksamhet har begränsats med en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar som är i kraft under tiden 1.6 -31.10.2020 och med en förordning som utfärdats med stöd av lagen och som närmare preciserar begränsningarna och skyldigheterna i praktiken. Förordningen är i kraft 1.6 - 31.7.2020 i hela Finland. Syftet med begränsningarna är att förhindra att coronaviruset sprids. Begränsningarna gäller både restauranger och kaféer, men inte till alla delar personalrestaurange.  Begränsningarna gäller inte heller försäljning av mat som kunderna tar med sig (take away-försäljning). Förteckning över begränsningar och skyldigheter enligt lagen:

  • Restaurangen ska på ett synligt sätt informera anländande kunder om att personer som har symtom som kan vara ett tecken på coronavirusinfektion inte får besöka restaurangen.
  • Restaurangen ska se till att
    • 1) kunderna på ett synligt sätt ges möjlighet att tvätta eller desinficera händerna vid ankomsten till restaurangen,
    • 2) inredning, kärl, bestick samt andra ytor och lösa föremål som kunderna kommer i kontakt med hålls rena så att de inte medför risk för spridning av en smittsam sjukdom,
    • 3) kunderna får synliga instruktioner om rengöring av händerna, upprätthållande av tillräckliga avstånd och övriga rutiner som ska följas i rörelsen för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom.
  • Alla kunder i restaurangen ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta. Man kan sitta vid bardisken.
  • Kunden kan själv hämta sina inköp t.ex. från disken. Kunderna får däremot inte servera sig själva mat och dryck t.ex. från stående bord (buffé).
  • Av de kundplatser som finns inomhus får högst hälften av det antal platser som anges i serveringstillståndet användas. Om restaurangen inte har serveringstillstånd, anges antalet kundplatser eller personer i den fastställda byggnadsplanen. Antalet platser utomhus (uteserveringar) har inte begränsats.
  • Restaurangen får vara öppen för kunderna mellan kl. 6 och 23 och alkohol får serveras mellan kl. 9 och 22. Begränsningen gäller inte försäljning av mat som kunderna tar med sig (take away-försäljning).
  • Restaurangen ska utarbeta en plan där åtgärderna för att förebygga coronavirussmitta beskrivs och där antalet kundplatser enligt begränsningarna anges. Sammandraget av planen ska vara synligt för kunderna när de kommer till restaurangen och hela planen ska läggas fram för kunderna på begäran. Planen får slås ihop med de planer för egenkontroll som avses i alkohollagen, livsmedelslagen och tobakslagen.

Gäller begränsningarna också privata tillställningar som ordnas på restauranger eller caféer, t.ex. bröllopsfester?

Ja, de begränsningar som gäller restauranger och kaféer gäller också vid privata tillställningar.  Till exempel är det inte heller tillåtet att ha servering från stående bord på bröllopsfester, och begränsningen av antalet kunder måste beaktas.  Begränsningarna gäller inte sådana privata tillställningar som ordnas i andra lokaler än restauranger eller caféer. Regionförvaltningsverket rekommenderar dock att de anvisningar som gäller restauranger iakttas också vid privata tillställningar. 

Kan kunderna sitta vid bardisken?

Alla kunder i restaurangen ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta. Det är tillåtet att sitta på en egen plats vid bardisken. Restaurangen är dock skyldig att se till att det finns ett tillräckligt avstånd mellan kunderna och mellan kunderna och personalen.

Kan restaurangen ordna dans?

Enligt den temporära ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar och den förordning som utfärdats med stöd av den ska restaurangerna utöver lokalkonstruktioner och möbler ordna sin serviceverksamhet så att kunderna inte utsätts för coronaviruset.  Restaurangen ska särskilt se till att det inte uppstår onödig trängsel i restaurangens lokaler och att det finns ett tillräckligt avstånd mellan kunderna. Dans eller annan motsvarande verksamhet är inte förbjuden, men vid ordnandet av dans ska ovan nämnda begränsningar beaktas för att förhindra spridning av sjukdomen.

Kan restaurangen ha uppträdande artister?

Regionförvaltningsverkens förelägganden om ordnande av offentliga tillställningar gäller restauranger. Enligt dessa förelägganden är det förbjudet att ordna offentliga tillställningar för över 500 personer också i restauranger.  Offentliga tillställningar för 51–500 personer kan ordnas, om undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning om förebyggande av coronavirussmitta beaktas.

Enligt justitieministeriets riktlinjer är exempelvis nöjesevenemang, föreställningar, tävlingar och andra därmed jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten offentliga tillställningar. Om restaurangen t.ex. har tillställningar med gästande artister, ska man vid ordnandet av tillställningen utöver begränsningarna av restaurangverksamheten också beakta regionförvaltningsverkets förelägganden om ordnande av offentliga tillställningar.

Hur bestäms det största tillåtna antalet kund- eller personplatser i förplägnadsrörelsen enligt 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Om restaurangen har serveringstillstånd, fastställs antalet kundplatser per avdelning i tillståndet. Avdelningarna på serveringsställena och antalet kundplatser i varje avdelning har publicerats på webben: http://avoindata.valvira.fi/alkoholi/Anniskelupaikkojen_asiakaspaikkamaarat_osastoittain.csv

Om restaurangen inte har serveringstillstånd, framgår antalet personer av byggnadsplanen. Byggnadsplanen kan vid behov begäras från kommunens byggnadstillsyn.

. Var kan man kontrollera antalet kundplatser för en restaurang?

I serveringstillståndet av regionförvaltningsverket finns det angivet vilka avdelningar serveringsstället har och det största antalet kundplatser per avdelning. Antalet kundplatser kan kontrolleras i den offentliga tjänsten avoindata.fi. Uppgifterna uppdateras i tjänsten en gång per dag direkt från myndigheternas alkoholnäringsregister. Antalet kundplatser per avdelning på serveringsställen finns i tjänsten avoindata.fi 

Enligt förordningen som utfärdats med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar får det inne i restaurangen eller i en del av den samtidigt uppehålla sig högst hälften av det största kund- eller personantalet som angetts i serveringstillståndet. Om restaurangen eller caféet inte har serveringstillstånd, baserar sig antalet kundplatser eller personer på en godkänd byggnadsplan. I lokalen får samtidigt vistas högst hälften av det antal personer som angetts i byggnadsplanen. Byggnadsplanen fås av kommunens byggnadstillsyn.

Hur inverkar begränsningarna i restaurangernas verksamhet på personalrestaurangerna?

Endast en del av begränsningarna i restaurangernas verksamhet gäller personalrestauranger. Begränsningarna i fråga om kund- och personantal, placeringen av kundplatser, servering av mat och dryck samt begränsningar av öppettider gäller inte personalrestauranger. Till exempel är det alltså tillåtet att servera maten från ett buffébord i personalrestauranger. Personalrestauranger omfattas t.ex. av skyldigheten att effektivisera rengöringen av ytor och serveringsbestick och på ett synligt sätt ge kunderna anvisningar om god handhygien. Personalrestaurangerna ska också utarbeta och lägga fram en plan av vilken framgår bl.a. åtgärderna för att förhindra spridning av smitta.

Personalrestauranger är t.ex. matsalar för daghem, skolor, sjukhus och fängelser samt personalmatsalar för industrianläggningar, vars kundkrets är endast sammanslutningens, stiftelsens eller inrättningens egen personal eller annars en begränsad personkrets. Som personalrestaurang räknas inte en öppen lunchrestaurang dit vem som helst utomstående kan komma och äta eller där mat säljs enligt take-away-principen till utomstående, utan restaurangen ska vara begränsad till personalen på en viss arbetsplats.

Hur övervakas restaurangernas verksamhet?

Restaurangernas egenkontroll har en central roll i tillsynen. Regionförvaltningsverket har utarbetat anvisningar för dem som driver restauranger så att de kan planera sin verksamhet så den motsvarar begränsningarna och göra upp en lagenlig plan som kunderna kan se. Utöver egenkontrollen övervakar även regionförvaltningsverket i enlighet med den temporära ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar att restaurangerna iakttar kraven och begränsningarna.  På basis av tillsynen kan regionförvaltningsverket ålägga en restaurang att korrigera sin verksamhet inom en viss tid och vid de mest uppenbara överträdelserna rentav bestämma att restaurangen ska stängas för högst en månad.  Regionförvaltningsverket kan begära handräckning av polisen för tillsynen. 

Vart kan kunden meddela om han eller hon upptäcker att restaurangen handlar i strid med bestämmelserna?

Först lönar det sig att be restaurangens personal visa upp den plan där det beskrivs hur restaurangen iakttar begränsningarna i verksamheten och hygienkraven för att förhindra coronavirussmitta.  I planen ska också anges antalet kundplatser eller personer på restaurangen. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar är den som driver restaurangen skyldig att upprätta en sådan plan och på begäran visa den för kunden. Sammanfattningen av planen ska vara synlig på restaurangen när kunden anländer till restaurangen.

Om krögaren inte följer den plan som han eller hon utarbetat eller om planen inte är tillgänglig såsom krävs enligt lag, kan kunden kontakta regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket utövar tillsyn huvudsakligen på basis av anmälningar och koncentrerar sig på de allvarligaste förseelserna. Vänligen kontakta alkoholförvaltningen vid regionförvaltningsverket i den egna regionen:

Södra Finland: alkoholihallinto.etela@avi.fi

Östra Finland: alkoholihallinto.ita@avi.fi

Lappland: kirjaamo.lappi@avi.fi

Sydvästra Finland:  kirjaamo.lounais@avi.fi

Västra och Inre Finland: kirjaamo.lansi@avi.fi

Norra Finland: alkoholihallinto.pohjois@avi.fi

Vilken roll har regionförvaltningsverket i beslut som gäller restaurangernas verksamhet?

Regionförvaltningsverket har inte fattat beslut som begränsar restaurangernas verksamhet och kan inte påverka innehållet i eller omfattningen av sådana begränsningar och tillhörande krav. Gällande begränsningar grundar sig på en tidsbegränsad ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (den nya paragrafen 58 a) och den förordning som utfärdats med stöd av lagen. Regeringen bereder lagförslag och riksdagen godkänner dem. Regionförvaltningsverkets behörighet omfattar att övervaka att restaurangerna i sin verksamhet följer begränsningarna i lagen om smittsamma sjukdomar och förordningen som utfärdats med stöd av den.

Regionförvaltningsverket fattar beslut om förbud mot eller begränsning av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster i enlighet med regeringens riktlinjer med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar. En del av dessa beslut kan också gälla evenemang som ordnas på restauranger.

 

Serveringstillståd

1. Måste man anmäla om avbrottet i serveringstillståndet till regionförvaltningsverket?

Tillståndshavarna behöver inte separat anmäla om serveringstillståndsavbrottet eller den tillfälliga stängningen av restaurangverksamheten till regionförvaltningsverket. Alkohollagen känner inte till avbrott i tillståndet och därför påverkar stängningen av serveringsstället inte serveringstillståndets giltighet, utan ur alkohollagens synvinkel är tillståndet fortsättningsvis i kraft. Om tillståndshavaren emellertid på grund av undantagstillståndet beslutar att avsluta serveringstillståndet ska i sinom tid ett nytt tillstånd ansökas av regionförvaltningsverket för att inleda verksamheten på nytt.

2. Kan restaurangerna sälja alkohol som kunderna kan ta med sig?

De restauranger som förutom serveringstillstånd också har detaljhandelstillstånd för alkoholdrycker kan sälja alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol till kunder för avhämtning och med beaktande av bestämmelserna i alkohollagen. Restaurangernas detaljhandel jämställs med alkoholförsäljningen i matbutiker.

Mer information om hur man ansöker om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen: läs frågan 7.

3. Kan alkoholdrycker levereras med hemtransport?

Det är inte möjligt att hemtransportera alkoholdrycker. Tillståndshavaren kan inte leverera alkoholdrycker hem till kunden och inte heller låta dem transporteras av ett bud, exempelvis en taxi. Alkoholdryckerna ska utlämnas till kunden i försäljningsstället.

4. Hur ansöker man om tillstånd att få sälja alkohol som utlämnas från restaurangen? 

Man ansöker om tillståndet från regionförvaltningsverket i den egna regionen. Blanketten finns på webbplatsen rfv.fi. Du hittar ansökningsblanketten, bilageblanketterna och anvisningarna på vår webbplats: Blanketter > Näringar > Alkohol – Detaljhandel. Ansökan kan inte lämnas in elektroniskt. 

Detaljhandelstillstånd kan beviljas för drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 %. Detaljhandelstillståndet kan bara beviljas om det nuvarande serveringstillståndet är i kraft. Förutsättningarna för beviljande kommer från alkohollagen. Detaljhandeln ska beaktas i serveringsställets plan för egenkontroll. Hjälp med ansökan kan fås av chattboten Aldo på vår webbplats.

Lämna in ansökan på blanketten Ansökan om att få utöva detaljhandel med alkoholdrycker

Skicka ansökan till registratorskontoret vid regionförvaltningsverket i din region.

5. Finns det några begränsningar på försäljningen av alkohol som utlämnas, t.ex. vad gäller klockslag eller veckodagar?

Serveringsställenas försäljning för utlämning omfattas av samma begränsningar enligt alkohollagen som den övriga detaljhandeln. Detaljhandelstiden är 9–21 och detaljhandel får bedrivas bara under den tiden.

6. Hur länge tar det att få ett alkoholutlämningstillstånd?

I vanliga omständigheter är målsättningen att behandlingen tar en månad men för ansökningar som är utarbetade enligt anvisningarna är tiden ofta kortare. Regionförvaltningsverken strävar naturligtvis efter att behandla ansökningarna så fort som möjligt.

7. Vad händer med serveringstillstånd för viss tid som redan har beviljats för ett evenemang och kan man få tillbaka avgiften?

Annulleringen av ett redan fattat tillståndsbeslut avlägsnar inte betalningsskyldigheten. Det är möjligt att begära omprövning av tillståndsavgiften. Tillståndsavgiften ska betalas trots att man gör en begäran om omprövning och om omprövningsbegäran godkänns så betalas avgiften tillbaka.

8. Kan man ta tillbaka en ansökan om serveringstillstånd på viss tid som är anhängig?

Ansökan om serveringstillstånd kan tas tillbaka och då upphör behandlingen av ärendet i regionförvaltningsverken. Om ansökan tas tillbaka innan tillståndsbeslutet är fattat debiteras halva tillståndsavgiften.

9. Kan man ändra tidpunkten som är angiven i tillståndsansökan och hur gör man det?

Ansökan om serveringstillstånd kan ändras så länge som den är anhängig genom att anmäla det till regionförvaltningsverket. Det tas inte ut en särskild avgift för ändringen av ansökan.

10. Får restauranginnehavaren gottgörelse för tillsynsavgiften för servering för den tid som restaurangen har förordnats hålla stängt?

Tillsynsavgifterna är avgifter av skattenatur och det är bestämt i lagen att myndigheten inte har möjlighet att avvika från dem.

Tillsynsavgiften tas ut om man inte senast den 31 mars har anmält att serveringstillståndet avslutas. Om tillståndet avslutas ska man på nytt ansöka om tillstånd innan man inleder serveringsverksamheten. I så fall tas en handläggningsavgift ut för tillståndsansökan.

Man behöver inte anmäla till myndigheten ifall man avbryter verksamheten så att tillståndet förblir i kraft och man kan inte undvika tillsynsavgiften genom att avbryta verksamheten. Man bör dock beakta att tillsynsavgiften för servering bestäms enligt hur mycket alkohol som man har serverat och därför kan det hända att en tillfällig minskning av serveringen medan restaurangen håller stängt kan minska tillsynsavgiftens storlek.

Man kan ansöka om omprövning av tillsynsavgiften hos regionförvaltningsverket enligt anvisningen om hur man begär omprövning som skickas i samband med fakturan.

Skulle det på grund av undantagstillståndet göras undantag i hur tillsynsavgifterna tas ut så fattas de besluten av statsrådet eller Statskontoret. För tillfället känner vi inte till sådana undantag.

Tillbaka till början


C. Utbildning och läroansalter

1. Var hittar jag information om avvecklandet av arrangemangen kring coronaviruset i skolor och inom småbarnpedagogiken fr.o.m. 14.5?

Regeringen drog den 29 april upp riktlinjer om att återgå till närundervisning inom den grundläggande utbildningen den 14 maj. Till dess ges undervisningen i huvudsak som distansundervisning. På undervisnings- och kulturministeriets webbsida finns det vanliga frågor om avvecklandet av arrangemangen kring coronaviruset.

Mer information: Vanliga frågor om Coronaviruset inom undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde (minedu.fi)

Tillbaka till början

2. Kan skolan eller kommunen själv fatta beslut om att fortsätta distansundervisningen?

När tillämpningsförordningen som utfärdades med stöd av beredskapslagen upphör att vara i kraft upphör också distansundervisningen som förordningen gjorde möjlig. Kommunen kan inte fortsätta distansundervisningen utan undervisningen ska ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen är enligt lagen om grundläggande utbildning skyldig att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Grundläggande utbildning och förskoleundervisning ordnas som närundervisning under normala förhållanden enligt lagen. 

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan det ansvariga organet för bekämpningen av smittsamma sjukdomar fatta beslut om att stänga läroanstalter och daghem i sitt område om stängningen är nödvändig för att förhindra att en smittsam sjukdom sprids. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan regionförvaltningsverket inom sitt område fatta motsvarande beslut i sådana fall då de krävs i flera kommuners område.

3. Hur får skolan information om föräldrarnas hälsotillstånd som berättigar till barnets frånvaro utan att föräldrarnas hälsouppgifter lämnas ut till skolan?

Enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning kan skolan av särskilda skäl bevilja eleven tillstånd till tillfällig frånvaro från undervisningen. För att bedöma grunderna för beviljande av tillstånd kan skolan kräva att vårdnadshavaren lämnar in en utredning, bl.a. ett läkarintyg.

Läkaren kan skriva ett läkarintyg som inte innehåller närmare uppgifter om vårdnadshavarens hälsotillstånd, men av vilket det framgår att vårdnadshavaren hör till en riskgrupp. Den behandlande läkaren bedömer ifall ett barn, eller barn vars familjemedlem har en allvarlig underliggande sjukdom eller som behöver regelbunden immunhämmande medicinering, kan återvända till skolan eller till småbarnspedagogiken.

4. Hur kan skoltransporter ordnas på ett säkert sätt?

Utbildningsanordnaren ska sköta om att skolskjutsarna körs och att eleverna kan komma till skolan. Alternativt kan utbildningsanordnaren bevilja tillräckligt understöd för elevtransporten så att vårdnadshavaren kan sköta om transporten. Utbildningsanordnaren ansvarar för att se till att skolskjutsarna genomförs på ett tryggt sätt och för att söka lösningar som är bäst lämpade för de lokala förhållandena.  

Institutet för hälsa och välfärd har gett följande anvisningar:  

  1. Man ska säkerställa att eleverna inte åker med om de är sjuka och att chauffören inte kommer på jobb om hen är sjuk eller har symtom.  
  2. Man ska hålla avstånd och undvika fysisk kontakt (till exempel att skaka hand).  
  3. Man ska poängtera god host- och nyshygien 
  4. Man ska sköta om handhygienen. 
  5. Man ska se till att färdmedlet är städat och ytorna rena. 

THL:s anvisningar i sin helhet: Anvisningar för skolskjutsar för att förebygga COVID-19-smitta (pdf, thl.fi)

Uppdaterad 15.5.2020.

5. Vem kan bevilja en elev som hör till en riskgrupp befrielse från att delta i undervisningen?

En elev som hör till en riskgrupp beviljas befrielse från undervisningen av utbildningsanordnaren, i praktiken av skolans rektor eller lärare. Regionförvaltningsverket är inte behörigt i ärendet.

6. Hur skyddas personal som hör till en riskgrupp mot coronasmitta när skolor och läroanstalter öppnas?

Anvisningar och webbsidor med information om detta:

7. Har en lärare som hör till en riskgrupp möjlighet att vägra ge närundervisning när skolor och läroanstalter öppnas?  

Eventuella specialarrangemang för lärare eller övrig skolpersonal som hör till riskgruppen för coronaviruset sköts genom samarbete mellan arbetsgivaren och företagshälsovården. Försiktighetsåtgärderna baserar sig på en riskbedömning som arbetsgivaren gjort. Företagshälsovården stöder arbetsgivaren i riskbedömningen.

Arbetsgivaren kan med stöd av direktionsrätten ålägga en lärare att arbeta i skolan. Arbetsgivaren måste dock sörja för arbetarskyddet bl.a. genom lokal- och verksamhetsarrangemang. Arbetsgivaren bör även beakta arbetshälsoinstitutets anvisningar vid bekämpningen av viruset på arbetsplatserna.

Mer information:

8. Hur ordnas måltiderna och lektionerna tryggt? 

Undervisnings- och kulturministeriet har gett anvisningar om saken: Vanliga frågor om coronaviruset inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (minedu.fi) > "Hur garanterar man att eleverna håller tillräckligt avstånd från varandra t.ex. vid bespisning och under rasterna?"

9. Kan avslutningar och studentdimissioner ordnas?  

Enligt undervisnings- och kulturministeriets anvisning bör onödiga fysiska kontakter undvikas i skolorna, eftersom coronaviruset i första hand smittar genom droppsmitta. I skolan ska man alltså undvika situationer där man är i direkt kontakt med andra. Därför ska stora gemensamma tillställningar, såsom traditionella vårfester, inte ordnas i skolorna. Det är möjligt att ordna småskaliga avslutningar i den egna undervisningsgruppen med beaktande av säkerhets - och hygienanvisningarna.

Mer information:

10. Fortsätter skolornas morgon- och eftermiddagsklubbar fr.o.m. den 14 maj?

Ja, morgon- och eftermiddagsklubbarna fortsätter fr.o.m. 14.5.2020.

11. Vilka anvisningar bör småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen följa från och med den 14 maj?

Regionförvaltningsverken har 12.5.2020 meddelat förelägganden om att småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningens lokaler begränsat kan börja användas för tillhandahållande av småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Enligt föreläggandena tas lokalerna i bruk den 14 maj under den förutsättningen att undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning till kommunerna 11.5.2020 följs när lokalerna används. Föreläggandena är i kraft under perioden 14.5 - 13.6.2020.

Ministeriets och THL:s anvisning innehåller allmänna anvisningar om trygga arrangemang. Eftersom förhållandena och de praktiska arrangemangen varierar från skola till skola och mellan olika kommuner kan skolorna utarbeta trygga lösningar som passar deras egen situation utifrån anvisningen den 11 maj.

Kommunens bildningsväsende och enhet som ansvarar för smittsamma sjukdomar ger vid behov närmare anvisningar om de praktiska åtgärderna.

Mer information: 

12. Vilka anvisningar bör följas vid användningen av läroanstalternas och högskolornas lokaler från och med den 14 maj?

Regionförvaltningsverken har 13.5.2020 meddelat förelägganden enligt lagen om smittsamma sjukdomar om att läroanstalterna och högskolornas lokaler kan tas i bruk begränsat. Föreläggandena är i kraft 14.5–13.6.2020 och de gäller gymnasiernas, yrkesläroanstalternas, yrkeshögskolornas, universitetens och det fria bildningsarbetets lokaler samt lokaler som används inom grundläggande utbildning för vuxna.

Lokalerna kan från och med 14.5.2020 användas för närundervisning och annan verksamhet som utbildningsanordnaren arrangerar förutsatt att man vid användningen av lokalerna följer den anvisning som undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd gav 11.5.2020 och sörjer för att förhindra att coronaviruset sprids.

Trots att lokalerna kan användas under de förutsättningar som anges i regionförvaltningsverkens förelägganden rekommenderar statsrådet att läroanstalterna fortsätter med distansundervisning till terminens slut. Utbildningsanordnarna kan dock själva besluta i vilken utsträckning de vid behov ordnar närundervisning. För att förhindra att epidemin sprids är det mycket viktigt att utbildningsanordnarna följer anvisningarna om hygien- och andra arrangemang.

13. Hur definieras en läroanstalt? Omfattar detta allt från grundskolan till högskolorna?

Till läroanstalterna hör läroanstalter som ger grundläggande utbildning, läroanstalter på andra stadiet (gymnasier och yrkesläroanstalter), universitet och yrkeshögskolor samt läroanstalter för fritt bildningsarbete. Enligt Statistikcentralens definition är en läroanstalt en sådan administrativ enhet

  • som har en rektor eller någon annan föreståndare
  • som har lärare och annan personal i sin tjänst
  • som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar
  • där de studerande registreras som studerande
  • vars verksamhet regleras av lag eller förordning
  • som följer den riksomfattande läroplanen
  • som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet.

14. Kan skolornas idrottsutrymmen användas för motionsverksamhet 14.5–13.6.2020?

Kommunerna får själva bestämma om man tillåter motionsverksamhet i idrottsutrymmen i anslutning till kommunens skolor under tiden 14.5–13.6.2020.

Om skolornas idrottsutrymmen utöver den kontinuerliga normala verksamheten även används för offentliga tillställningar eller andra evenemang, ska man följa regionförvaltningsverkens bestämmelser för dessa. Regionförvaltningsverken har 19.5.2020 bestämt att

  • offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än 50 personer är förbjudna i juni.
  • evenemang med 51–500 deltagare kan ordnas om man kan säkerställa deltagarnas säkerhet genom specialarrangemang, dvs. genom att tillämpa anvisningen som Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet utfärdat 14.5.2020.

THL:s och UKM:s anvisning tillämpas från och med 1.6.2020 bl.a. i användningen av offentliga lokaler. Anvisningen är således även avsedd att tillämpas i användningen av idrottsutrymmen i anslutning till skolor. Aktörerna ska själv bedöma hur de kan tillämpa dessa anvisningar bäst i sin verksamhet.  Regeringen rekommenderar att ovan nämnda anvisningar iakttas även vid offentliga tillställningar för under 50 personer.
Bekanta dig med anvisningen:

Information och undervisningar:

Tillbaka till början


D. Småbarnspedagogik

1. Vad innebär regeringens riktlinjer för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen?

Småbarnspedagogikens tjänster kan användas av alla barn och familjer som behöver detta.

Mer information:

Uppdaterad 8.5.2020.

2. Gäller RFV:s beslut att begränsa offentliga sammankomster även den småbarnspedagogiska verksamheten?

Nej, begränsningarna av offentliga sammankomster gäller inte småbarnspedagogiken. Barngrupperna ska bildas i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. Lagen reglerar även personaldimensioneringen. Med tanke på smittrisken kan det ändå vara skäl att arbeta i mindre grupper och vara extra noggrann med handhygien och städning.

Mer information: Utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi)

Uppdaterad 8.5.2020

3. Kan man slå ihop daghem under sommarens semestertider? 

Se svaret under frågor och svar om småbarnspedagogik som undervisnings- och kulturministeriet har publicerat

4. Ifall ett barn inom småbarnspedagogiken sätts i karantän, påverkar det avgifterna för småbarnspedagogiken?

Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken känner inte till begreppet karantän. Kommunerna kan fatta egna beslut i huruvida de tar ut avgift eller besluta att sänka avgiften.

Uppdaterad 8.5.2020.

5. Hur ska man inom småbarnspedagogiken göra med barn som hör till en riskgrupp?

Se svaret under frågor och svar som undervisnings- och kulturministeriet har publicerat: "Hur gör man om eleven eller läraren tillhör riskgruppen eller om det i deras familjer finns personer som hör till riskgruppen?" (minedu.fi)

Mer information finns även i utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi), Barn och personal som hör till en särskild riskgrupp (oph.fi).

Uppdaterad 8.5.2020.

6. Kan barnen ta med egna leksaker eller mjukisdjur till dagis?

För att förhindra spridningen av coronaviruset rekommenderas det inte att barnen tar med egna leksaker till daghemmet eller familjedagvården. 

För mer information se utbildningsstyrelsens anvisningar (oph.fi)

Tillbaka till början


E. Hälso- och sjukvård

1. Kan Finlands Röda Kors blodtjänst ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts? 

Ja, Finlands Röda Kors blodtjänst kan ordna blodgivningstillfällen i sådana lokaler som nu har stängts i och med regionförvaltningsverkets beslut. Blodgivningstillfällen räknas inte till förbjudna allmänna tillställningar. Det är nödvändigt att trygga en fungerande blodförsörjning i alla situationer. För detta krävs en ambulerande blodtjänst och organisering av blodgivningstillfällen. Det är ytterst viktigt att blodgivningstillfällen ordnas och att FRK:s blodtjänst får använda lämpliga lokaler för detta ändamål.

2. Vem kan tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster på distans och vad bör beaktas vid mottagningsverksamhet på distans?  

En producent av hälso- och sjukvårdstjänster eller en självständig yrkesutövare (firma) kan tillhandahålla tjänster på distans, om han eller hon har gjort en anmälan om sin verksamhet till regionförvaltningsverket.  Distansservice ska tillhandahållas i enlighet med Valviras anvisningar. 

Med distansservice avses inom hälso- och sjukvården att undersökning av patienten, diagnostik, observation, vård och behandling samt vårdbeslut eller vårdrekommendationer baserar sig på uppgifter och dokument som förmedlas via video på webben eller med smarttelefon. Exempelvis talterapeuter, psykoterapeuter, psykologer, läkare och sjukskötare kan erbjuda distansservice.  

Den som tillhandahåller distansservice ska ha lämpliga lokaler, utrustning (inklusive nätförbindelser) och personal med lämplig utbildning. Distansverksamheten ska i medicinskt avseende bedrivas på behörigt sätt och med hänsyn till patientsäkerheten.  

De informationssystem som används vid distansservice för förmedling och lagring av patientuppgifter ska uppfylla kraven på sekretess, dataskydd och informationssäkerhet. Den som tillhandahåller servicen ansvarar för dataskyddet och informationssäkerheten, den nätförbindelse som används vid distansservicen och behandlingen av de personuppgifter som uppstår.  

Ovannämnda kriterier gäller såväl den offentliga som den privata hälso- och sjukvården.

Mer information: Tjänster inom hälso- och sjukvården som ges på distans (https://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/privata_halso-_och_sjukvardtjanster/tjanster-inom-halso-och-sjukvarden-som-ges-pa-distans)

3. Kan privata hälso- och sjukvårdsföretag, såsom massörer och fysioterapeuter, fortsätta sin verksamhet som normalt trots coronasituationen?

Det rekommenderas att fysiska besök begränsas tillfälligt, om det bara är möjligt. Om en persons hälsotillstånd kräver ett fysiskt besök är det viktigt att se till att man vidtar lämpliga skyddsåtgärder. Man bör iaktta särskild försiktighet vid kundmöten med personer som hör till riskgrupperna.  Man bör även vara medveten om att man kan ha en coronainfektion utan att veta om det.

4. Vem är det under coronaepidemin som samordnar ibruktagandet av sådana lokaler till vårdanstalter som vanligen används för annat?

I flera kommuner kartlägger man för tillfället vilka lokaler (t.ex. skolor) som kan användas som tillfälliga vårdinrättningar. Det kan dessutom på många orter finnas tidigare vårdinrättningar, åldringshem eller andra för inkvarteringsverksamhet godkända lokaler som står tomma. 
 
Samordningen av lokalerna sköts genom Landskapens lokalcentral. Ärendet förbereds av social- och hälsovårdsministeriet. De som erbjuder lokaler kan kontakta lokalcentralen. Mer information  https://www.maakuntientilakeskus.fi/sv/

Tillbaka till början

Information om privat hälso- och sjukvård: Frågor gällande coronaviruset 


F. Socialservice

1. Hur ska kommunernas socialvård göra i coronaläget?

Det är synnerligen viktigt att man inom socialvården i kommunerna följer med social- och hälsovårdsministeriets uppdaterade anvisningar och dessutom kommunicerar dem vidare till producenterna av privat socialservice i sitt område.

Mer information:

2. Barnskyddet: Kan placerade barns s.k. hemlov ställas in?

Gällande barnens hemlov följer man barnskyddslagen också under undantagstillståndet. Det är emellertid möjligt att lagen om smittsamma sjukdomar kommer att tillämpas. I så fall tillämpas båda lagarna.

De socialarbetare som svarar för barnets ärenden avgör i samarbete med barnet, vårdnadshavarna och enheten hur man gör med hemlovet och vid en eventuell misstanke om smittsam sjukdom tillsammans med hälso- och sjukvårdsmyndigheterna individuellt för varje barn. Avgörandena angående barnet görs alltså på individuella grunder enligt gällande lagstiftning.

Vid eventuella frågor om smitta och karantän ska situationen utredas tillsammans med den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten. Om barnet är på hemlov ska frågan utredas under ledning av den socialarbetare som svarar för barnets ärenden tillsammans med den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten.

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) vägleder i frågor som gäller beredskapslagen och tillämpningsförordningen medan regionförvaltningsverken ger råd och handledning vid enskilda ärenden. I dagens läge är det viktigt att följa social- och hälsovårdsministeriets och THL:s anvisningar och dessutom att beakta den gemensamma skyldigheten att dämpa spridningen av coronaepidemin. 

https://stm.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/stm-kuntien-turvattava-perustason-sosiaali-ja-terveyspalvelut-ja-tuettava-heikoim-massa-asemassa-olevia-poikkeusoloissa

3. Kan en kommun, serviceproducent eller serviceenhet förbjuda en personlig assistent från att besöka serviceboenden med helomsorg?  

Det är skäl att bedöma frågan om personlig assistans främst med hänsyn till klientens behov och hur man ordnar servicen. Verksamhetsenheter ska följa bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar och agera enligt dem. Användningen av en service som kunden har beviljats bör emellertid inte kategoriskt förbjudas.

Bedömningen gällande användningen av en enskild klients personliga assistens bör göras utgående från en helhetsbedömning av situationen i enheten. Personliga assistenter enligt handikappservicelagen kan inte jämställas med sådana personer som besöker enheten, vilkas besök man genom besöksförbudet vill förbjuda (t.ex. anhöriga och vänner.) En personlig assistent kan jämställas med dem som arbetar i enheten eller rehabiliterande arbetare som besöker en enskild klient, exempelvis en fysioterapeut.

För att minimera smittorisken ska också den personliga assistentens arbetsgivare och assistenten själv naturligtvis under dessa förhållanden vidta tillbörliga säkerhetsåtgärder och skydda sig på behövligt sätt. Social- och hälsovårdsministeriet håller på att utarbeta en anvisning för service som ges i hemmet. Där har man också beaktat användningen av personlig assistent och faktorer som både den som använder servicen och assistenten ska följa. Den kan tillämpas också på de aktuella situationerna.

4. Kan man lätta på begränsningsåtgärder enligt specialomsorgslagen av orsaker som beror på coronaviruset?

De avvikelser i lagstiftningen som föranleds av coronaviruset gäller inte begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av specialomsorgslagen (519/1977), såsom kortvarig avskildhet, rörelsefrihet under övervakning eller kvarhållande. Verksamhetsenheterna ska också ha tillgång till ett sakkunnigteam på det sätt som specialomsorgslagen förutsätter. Begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av specialomsorgslagen kan inte motiveras med behovet att förhindra att en smittsam sjukdom sprids, utan specialomsorgslagen måste följas. Orsaken till detta är att undantagsförhållanden inte har beaktats i specialomsorgslagen.

Paragraferna 60, 63 och 67 i smittskyddslagen innehåller bestämmelser om isolering eller karantän av en person. Isolering och karantän kan också tillämpas på personer med funktionsnedsättning som bor vid en verksamhetsenhet inom socialvården.

5. Hur ska boendeserviceenheter inom socialvården ordna sin läkemedelsförsörjning under coronaepidemin?

I enheter med boendeservice är det viktigt att sörja för en trygg läkemedelsbehandling även under epidemin. Social- och hälsovårdsministeriets anvisning är att läkemedelsbehandling i boendeserviceenheter i första hand bör ges med varje boendes personliga läkemedel. Enheterna kan dock ta i bruk ett begränsat läkemedelslager för akuta situationer.

Mer information:

Tillbaka till början 

Äldreboenden och coronaviruset

1. Hur brett har coronaviruset spridits till äldreboenden och är problemen större i kommunernas eller privata serviceproducenters vårdhem?

Institutet för hälsa och välfärd har samlat in uppgifter som visar att coronaviruset har spridits till en del äldreboenden såväl på den offentliga som den privata sidan. Smittspridningen och dödsfallen orsakade av coronaviruset beror inte nödvändigtvis på försummelser i vårdhemmets verksamhet.

2. Samlar regionförvaltningsverket in statistik över antalet smittade eller dödsfall på grund av coronaviruset på äldreboenden?

Regionförvaltningsverken samlar inte in uppgifter om antalet smittade eller dödsfall på grund av coronaviruset på olika typer av boendeenheter. De läkare som har konstaterat coronasmittan meddelar den till Institutet för hälsa och välfärds register över smittsamma sjukdomar och till den infektionsläkare inom sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

3. Beror dödsfallen där boende i äldreboende har avlidit till följda av sjukdom orsakad av coronaviruset på försummelser i klient- eller patientsäkerheten?

De som bor i äldreboenden hör i regel till riskgruppen för vilka viruset är särskilt farligt. Det att det i vårdhemmet finns dödsfall orsakade av coronavirusinfektion betyder inte nödvändigtvis att det har skett försummelser i verksamheten. Vi utreder de fall som vi har fått kännedom om och vid behov vidtar vi tillsynsåtgärder med anledning av dem. Vi kan inte ge ut information om eventuella tillsynsärenden som ännu inte är slutbehandlade.

Mer information om vilka åtgärder vi kan vidta finns i svaret på frågan "Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om det upptäcks försummelser i boendenas verksamhet?

4. Hur kan man förebygga att coronaviruset sprids i vårdhem?

Alla de metoder med vilka man förebygger spridningen av coronaviruset är till nytta också då man förebygger virusspridning i äldreboenden. Serviceproducenternas och verksamhetsenheternas ansvariga personer ska sörja för att äldreboendenas verksamhet är lagenlig och följder myndigheternas anvisningar. Dessutom får serviceproducenterna vid behov anvisningar av kommunens smittskyddsläkare i enskilda fall.

Kommunerna får dessutom anvisningar av sjukvårdsdistrikten om hur man ska förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar och hur man ska agera om det är skäl att misstänka smitta. Också sjukvårdsdistrikten ska följa social- och hälsovårdsministeriets anvisningar men sjukvårdsdistrikten kan styra kommunen i den mån som ministeriets anvisningar kräver mer detaljerad eller situationsbunden tolkning.

5. Vem ansvarar för vårdhemmens beredskap för en coronaepidemi?

Kommunen har till uppgift att övervaka att privata serviceproducenter följer lagen och myndigheternas anvisningar. Kommunen är skyldig att säkerställa att det i de egna äldreboendena och i privata äldreboenden i dess område finns tillbörlig och tillräcklig skyddsutrustning och anvisningar för att förebygga smittspridning.

Det är i första hand arbetsgivarens skyldighet att sörja för att arbetstagarna har tillbörlig och tillräcklig skyddsutrustning med hjälp av vilken man tryggar både klientens och arbetstagarens hälsa.

Beredskapen, så som inköp av skyddsutrustning, ankommer i regel på respektive serviceproducent. Genom avtal kan kommunen och serviceproducenten emellertid komma överens om också annat förfarande. I en situation där en privat serviceproducents normala (eller avtalsenliga) beredskapslager tar slut ska kommunen och serviceproducenten förhandla om hur man säkerställer att det finns tillräcklig skyddsutrustning. Kommunen ska beakta att om en privat serviceproducents personal inte kan skydda sig på tillbörligt sätt och serviceproducenten därmed inte kan fortsätta verksamheten ska kommunen i sista hand ta över ansvaret för verksamheten.

Kommunen är skyldig att ordna tillräcklig hälso- och sjukvård, inklusive läkartjänster för dem som bor i äldreboendet. Det är inte möjligt att begränsa tillgången till läkartjänster genom avtal.

För att trygga både klientsäkerheten och kontinuiteten i verksamheten i krissituationer är det därför ändamålsenligt att kommunen och privata serviceproducenter har ett tätt samarbete.

6. Vad är olika aktörers ansvar vid övervakningen av vårdhem? 

Tillsynsansvaren är samma i det här läget som normalt. Tillsynen består av producentens egenkontroll, tillsynen som görs av kommunen som ansvarar för att tillhandahålla tjänsterna och regionförvaltningsverkets och Valviras tillsyn liksom under normala förhållanden.

Varje serviceproducent ansvarar för att man i vårdhemmet iakttar lagen och följer myndigheternas anvisningar. Kommunerna har det primära styrnings- och tillsynsansvaret för både egna äldreboenden och privata serviceproducenters enheter i kommunens område.

Om läget ger anledning till regionförvaltningsverkets tillsyn undersöker regionförvaltningsverket situationen i första hand genom begärda utredningar och handlingar samt gemensamma samtal med kommunen och serviceproducenten. Under coronaläget överväger man inspektionsbesök noga på grund av smittorisken.

Regionförvaltningsverket och Valvira samarbetar tätt i planeringen och genomförandet av tillsynen. För att upprätthålla lägesbilden och styra åtgärderna utbyter regionförvaltningsverket fortgående information också med andra myndigheter, till exempel ministerier och Institutet för hälsa och välfärd THL.

I speciellt omfattande eller principiellt betydande fall kan Valvira ta över tillsynen av fallet. Valviras behörighet omfattar också sådana fall som sträcker sig över flera regionförvaltningsverks område.

7. Hurdana åtgärder kan regionförvaltningsverket vidta om försummelser upptäcks i vårdhemmens verksamhet?

För att trygga personernas hälsa och välbefinnande är det väldigt viktigt att man i äldreboenden och andra boendeserviceenheter vidtar åtgärder enligt myndighetsanvisningarna för att bekämpa coronaviruset. Om regionförvaltningsverket skulle få veta att det i vårdhemmets verksamhet i det hänseendet finns brister kan det vidta många olika åtgärder.

Regionförvaltningsverkets främsta uppgift är att vägleda och råda producenter av vårdtjänster. Om det är fråga om en allvarlig brist kan regionförvaltningsverket snabbt ta i bruk också starkare tillsynsmetoder, så som inspektionsbesök i vårdhemmet. Under coronaläget överväger man inspektionsbesök noga på grund av smittorisken. I synnerligen allvarliga fall kan regionförvaltningsverket meddela vårdhemmet ett föreläggande att vidta åtgärder så att verksamhetens nivå blir tillbörlig eller till och med bli tvungen att avbryta verksamheten.

8. Hurdana anvisningar har social- och hälsovårdsministeriet gett gällande tillsynen under coronaläget?

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar i samband med coronaviruset finns samlade på webbsidorna: https://stm.fi/sv/shm-anvisningar-coronaviruslaget

9. Kan serviceboenden med helomsorg för äldre alltjämt ta äldre för kortvariga perioder exempelvis då närståendevården är ledig?

Besöksförbudet i enheter för äldre gäller med vissa undantag. Vid korttidsperioder är det fråga om service som en äldre person har beviljats och som personen har rätt till. Besöksförbudet gäller inte dylika situationer. Det kan ändå vara ändamålsenligt att först ta reda på om personen som kommer på en korttidsperiod och dennes närståendevårdare är symtomfria. Det är emellertid inte möjligt att kategoriskt förvägra servicen. Det är viktigt att se till att närståendevårdaren orkar i hemmet med den som vårdas.

Tillbaka till början


G. Bibliotek

1. Vad innebär riktlinjerna som regeringen meddelade 4.5.2020 för biblioteken?

Regeringen fattade den 4 maj 2020 beslut om att stegvis avveckla restriktionerna gällande biblioteken. Bibliotekens utlåning av böcker och annat material tillåts genast.  Offentliga lokaler så som biblioteken öppnar gradvis och på ett kontrollerat sätt från och med den 1 juni. Läs statsrådets meddelande (4.5.2020).

Biblioteken kan efter egen tidtabell genast börja låna ut material som en avhämtningstjänst (utlåning enligt s.k. take away-princip). De biblioteksutrymmen som inte är nödvändiga för utlåningsverksamheten ska hållas stängda till och med den 31 maj. Före den 1 juni 2020 ska inte heller vistelse eller annan verksamhet i bibliotekets lokaler tillåtas.

Läs exaktare anvisningar om förhindrande av coronavirussmitta vid användningen av bibliotekstjänster från och med 1.6. på sidan Bibliotek / Aktuellt (avi.fi).

2. Hur kan man låna något att läsa när biblioteken är stängda till och med den 31 maj 2020?

Biblioteken kan genast börja låna ut material som en avhämtningstjänst (utlåning enligt s.k. take away-princip). Kommunerna kan börja utlåningen av material efter egen tidtabell. Säkerhets- och hygienanvisningarna ska följas.

De biblioteksutrymmen som inte är nödvändiga för utlåningsverksamheten ska emellertid hållas stängda till och med den 31 maj. Före den 1 juni 2020 ska inte heller vistelse eller annan verksamhet i bibliotekets lokaler tillåtas.

Se information om biblioteket i din kommun i biblioteksregistret. På webbplatsen finns också information om webbiblioteken och e-material.

Uppdaterad 6.5.2020.

3. Hur kan jag använda bibliotekens e-böcker?

För att kunna låna e-böcker behövs ett bibliotekskort för det egna lokala biblioteket, nätförbindelse och en enhet som man kan läsa från. Det riksomfattande eBibliotekets anvisningar: http://ekirjasto.kirjastot.fi/sv/ohjeet

4. Hur förnyar man lånen? Hur går det med förseningsavgifterna? Hur går det med reservationerna? 

Biblioteken har förlängt lånetiderna på grund av undantagsförhållandena. Kontrollera ditt biblioteks eller din kommuns situation på webbsidorna eller genom att kontakta ditt bibliotek på något annat sätt.

Uppdaterad 6.5.2020.

5. Jag skulle vilja låna filmer från biblioteket. Hur lyckas det nu?

Med bibliotekskortet och pin-koden kan du logga in i ditt eget biblioteks tjänster, t.ex. https://www.kirjastokino.fi/sv/

Viddla-filmtjänsten finns tillgänglig i Heili- och Helle-biblioteken, biblioteken i Kajanaland och Norra Österbotten, Kuopio, Lumme-biblioteken, Rautalampi och Rutakko-biblioteken. Du kan logga in i tjänsten på Viddla-tjänstens presentationssida

Långfilmer som ägs av Nationella audiovisuella institutet (KAVI) har öppnats så att de fritt kan ses på nätet. Skattkammaren med hundratals filmer hittas i KAVIs ELONET-databas. ELONETs samling omfattar mer än 200 långfilmer där man inte har sparat på bildkvaliteten. Största delen av filmerna finns i upp till 4K Ultra HD-format. Detta är exceptionellt både nationellt och internationellt. Titta på utbudet i Elonet-tjänsten. Utöver filmerna kan man se ett par tusen reklam-, dokumentär- och kortfilmer samt andra filmsnuttar från över hundra år tillbaka. 

Andra tjänster

6. Kan böckerna returneras till biblioteket?

Biblioteken kan ta emot returneringar som vanligt.

Uppdaterad 7.5.2020.

7. Gäller begränsningarna för offentliga sammankomster också biblioteken?

Begränsningarna för offentliga tillställningar på 10 personer (t.o.m. 31.5) och 50 personer (fr.o.m. 1.6) gäller inte biblioteksverksamhet. Begränsningarna för offentliga tillställningar gäller däremot tillställningar och evenemang som biblioteken ordnar efter den 1 juni.

Uppdaterad 7.5.2020.

Tillbaka till början


H. Ungdom och ungdomsarbete

1. Kan man i kommunen permittera ungdomsarbetare under undantagsförhållanden som beror på coronaviruset? 

Regionförvaltningsverken rekommenderar att ungdomsarbetarna under undantagsförhållanden fortsätter sitt viktiga arbete med de unga. Unga har just nu många frågor och behov av personlig handledning, vilket kräver personal och nya verktyg. Det är viktigt att skapa en känsla av trygghet och svara på de frågor som ungdomar ställs inför på grund av denna exceptionella situation.  Till ungdomsarbetets uppgifter hör att ge korrekt information och vid behov personlig handledning och rådgivning. 

I stället för arbete ansikte mot ansikte uppmuntras ungdomsarbetarna att övergå till webbaserade plattformar och utnyttja sociala medier i arbetet med de unga.  Också olika gruppfunktioner kan ordnas på webben. Goda tips om digitalt arbete med unga finns på kompetenscentret VERKE:s webbplats (på finska). 

Uppdaterad 8.6.2020

2. Vi ordnar fritidsaktiviteter för barn och unga som en distansklubb. Kan vi göra så? Är kostnaderna som uppstår av sådan klubbverksamhet godtagbara?

Regionförvaltningsverket förhåller sig positivt till utveckling av nya modeller och att fritidsaktiviteter för barn och unga ordnas som distansklubbar. Gruppsammankomster är förbjudna och därför är nya modeller välkomna. Berätta om era erfarenheter av distansklubbarna i slutrapporten. Handledarkostnaderna som distansklubbarna orsakar är godtagbara kostnader.

3. Hur inverkar begränsningarna på grund av coronaviruset det uppsökande ungdomsarbetet? 

Regionförvaltningsverken rekommenderar att man fortsätter med det uppsökande ungdomsarbetet med beaktande av statsrådets föreskrifter och anvisningar. Den uppsökande ungdomsarbetaren kan fortfarande träffa unga, men man bör använda elektroniska kommunikationskanaler. Fysiska möten är fortfarande möjliga om man beaktar THL:s anvisningar.  Statsunderstöd befrämjar det uppsökande ungdomsarbete enligt ungdomslagen (1285/2016) och är avsett för lönekostnaderna för uppsökande ungdomsarbete. Om det uppsökande ungdomsarbetet avbryts eller ändras väsentligt, ska regionförvaltningsverket i det egna området underrättas om detta i enlighet med beslutet om statsunderstöd. Ändringarna kan leda till att understöd måste betalas tillbaka.

4. Är det möjligt för unga att fortsätta sitt avtalsmässiga deltagande i ungdomsverkstaden, om man kan erbjuda dem målinriktad distanshandledning eller virtuell handledning?

Avtalet om verkstadsverksamhet för unga har ingåtts av verkstaden och den aktör som hänvisat den unga till verkstaden. Regionförvaltningsverket kan alltså inte ta ställning till själva avtalet. Verkstäderna bör granska avtalen för unga i handledning och kontakta de instanser som hänvisat de unga till verkstaden samt avtala om möjligheten att fortsätta handledningen på nya sätt. Vi rekommenderar att verkstäderna i denna exceptionella situation utvecklar nya webbaserade metoder och tar i bruk webbplattformar som möjliggör individuell handledning och fortsatt arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) rekommenderar också att man under de rådande förhållandena fortsätter med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte exempelvis genom webbhandledning eller distansuppgifter. Verksamheten kan också ordnas på arbetsplatser där det inte finns någon smittrisk. Ministeriet påminner också om att man alltid bör komma överens om de nya tillvägagångssätten med klienten som deltar i arbetsverksamheten.

Mer information – SHM:   

Tips för webbhandledning (på finska):

5. Hur ska THL:s och UKM:s anvisningar beaktas i lägerverksamheten för barn och unga från och med 1.6?

I den anvisning som Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet gav 14.5.2020 rekommenderas bland annat att man i lägren arbetar i begränsade grupper på högst 50 personer. När antalet nära kontakter begränsas i lägret underlättas spårningen av exponerade om koronavirussmitta konstateras i lägret.  Anvisningen innehåller också rekommendationer om god hand- och hosthygien, städning och undvikande av onödig fysisk kontakt. 

6. Kan en ungdomsgård behandla ungas personuppgifter för att eventuellt spåra coronaviruset?

Om coronavirusmitta förekommer på en ungdomsgård är det viktigt att de som eventuellt exponerats kan spåras så bra som möjligt. Dataskyddsförordningen ger möjlighet att behandla personuppgifter bl.a. när man vill följa hur en epidemi sprids.

Mer information:

Tillbaka till början


X. Övrigt

1. Hur inverkar de rådande undantagsförhållandena på de statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverket? 

Regeringen fattade 16.3.2020 beslut som har betydande följder för undervisnings- och kulturverksamhet som har fått statsunderstöd. I och med besluten har man stängt bl.a. skolor, bibliotek, bokbussar, hobbylokaler och hobbyplatser, simhallar och andra idrottslokaler, ungdomslokaler, klubblokaler och organisationers samlingslokaler och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Dessutom har offentliga sammankomster begränsats till tio personer och det rekommenderas att man undviker onödig vistelse på allmänna platser. I det första skedet sträcker sig regeringens beslut till och med 13.4.2020.  
Regionförvaltningsverken som beviljar statsunderstöd förhåller sig förstående till denna exceptionella situation. Vi ber dem som har fått statsunderstöd att bedöma huruvida de ska genomföra den statsunderstödda verksamheten fram till 13.4.2020 och eventuellt även efter detta.

  • Om den statsunderstödda verksamheten inte har gett upphov till så mycket godtagbara kostnader som fastställts i beslutet har mottagaren av statsunderstöd möjlighet att ansöka om förlängning av användningstiden för statsunderstödet. Detta ska göras minst en månad innan användningstiden går ut eller så fort som möjligt efter att följderna av coronaviruset har klarnat.  
  • Om statsunderstödstagaren inte ansöker om förlängd användningstid och det inte har uppstått så mycket godtagbara kostnader som fastställts i beslutet bör understödstagaren förbereda sig på att betala tillbaka statsunderstöd.   
  • Om projektet eller verksamheten redan har gett upphov till så mycket godtagbara kostnader som fastställdes i beslutet och också i övrigt till största delen har genomförts enligt plan kan understödstagaren lämna in slutredovisningen som normalt när användningen av statsunderstöd har upphört.   

Instruktionsvideor

Förfrågningar: simo.luukkainen@rfv.fi

2. Var hittar jag besluten som regionförvaltningsverken har meddelat?

Regionförvaltningsverkens beslut finns på vår webbplats: Offentliga delgivningar (rfv.fi)

3. Vilken roll har regionförvaltningsverken i hanteringen av coronavirusläget?

I lagen om smittsamma sjukdomar anges att regionförvaltningsverket styr och samordnar beredskapen och bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt område.

Regionförvaltningsverken övervakar att kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten har regional beredskap för störningar inom hälso- och sjukvården och att socialservicen och klientsäkerheten kan tryggas på ett ändamålsenligt sätt även vid störningar i vardagen.

Regionförvaltningsverket samlar in information om beredskapen, ger handledning och vidtar vid behov de tillsynsåtgärder som situationen kräver. Regionförvaltningsverken har en gemensam representation i social- och hälsovårdsministeriets samordningsgrupp för beredskapen inom social- och hälsovården och i den operativa grupp som lyder under gruppen. Regionförvaltningsverken sammanställer på uppdrag av ministerierna också en enhetlig lägesbild av sina områden.

Det är i första hand det kommunala organet som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar som ansvarar för att lokaler stängs och att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar förbjuds. Regionförvaltningsverken kan fatta motsvarande beslut inom sina regioner när besluten behövs inom flera kommuners områden.

Om du har lindriga symtom på luftvägsinfektion, så som snuva, hosta, ont i halsen, muskelvärk eller feber, då ska du vila och lugnt stanna hemma tills du blir frisk. Stanna hemma tills symtomen har gått över. Kontakta hälso- och sjukvården bara om du får allvarliga symtom som andnöd eller om ditt allmäntillstånd försämras. Ta kontakt per telefon så att sjukdomen inte smittar andra. Ytterligare information om coronaviruset fås via det riksomfattande rådgivningsnumret, tfn. 0295 535 535 Läs mer om regionförvaltningsverkets uppgifter vid smittsamma sjukdomar

4. Hur är ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller att hantera koronavirussituationen?

Bekämpningen av smittsamma sjukdomar är en del av social- och hälsovården. Myndigheternas ansvar och inbördes samarbete fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Lagen kompletteras av statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar.

  • Kommunerna ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvården och bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt område. Rådgivning och anvisningar om smittsamma sjukdomar fås från hälsovårdscentralerna. Vid frågor som rör coronasmitta ska man alltså i första hand kontakta den egna hälsocentralen. Också den riksomfattande jourhjälpen ger råd på tfn 116 117.
     
  • Sjukvårdsdistrikten är experter på bekämpning av smittsamma sjukdomar inom sina egna områden.
     
  • Regionförvaltningsverken samordnar och övervakar bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sina respektive regioner. Regionförvaltningsverket övervakar också att samkommunerna för sjukvårdsdistrikten har regional beredskap för störningar inom hälso- och sjukvården.
     
  • Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Delegationen för smittsamma sjukdomar, som tillsatts av statsrådet, leds av ministeriet. Den följer den allmänna utvecklingen av läget i fråga om smittsamma sjukdomar och stöder ministeriets arbete för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriet leder, övervakar och samordnar beredskapen för störningar och undantagsförhållanden inom social- och hälsovården i samarbete med andra aktörer. Vid ministeriet ansvarar beredskapsenheten för beredskapsärenden.
     
  • Institutet för hälsa och välfärd är ett riksomfattande sakkunniginstitut som bl.a. styr och stöder kommunernas, sjukvårdsdistriktens och regionförvaltningsverkens arbete för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Den undersöker smittsamma sjukdomar och deras sjukdomsalstrare samt följer upp och utvärderar hoten för smittsamma sjukdomar i Finland och i resten av världen. Dessutom utvecklar institutet diagnostiseringen, uppföljningen och bekämpningen av smittsamma sjukdomar samt informerar befolkningen om dem för att förhindra smitta och smittspridning. Institutet för hälsa och välfärd är ett självständigt forskningsinstitut som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. Arbetshälsoinstitutet är en sakkunniginrättning vid riskbedömningen av arbetsrelaterade infektioner samt vid planeringen och genomförandet av bekämpningsåtgärder, särskilt när det gäller företagshälsovården.

5. Hur inverkar undantagsförhållandena till följd av coronaviruset de anställdas rättigheter och skyldigheter?

På ansvarsområdets för arbetarskyddet webbadress työsuojelu.fi finns vanliga frågor om hur coronaepidemin påverkar arbetsförhållandet och arbetssäkerheten. Arbetarskyddsmyndigheten har dessutom en riksomfattande telefonrådgivning.

Bekanta dig även med arbets- och näringsministeriet vanliga frågor.

6. Hur påverkar coronavirusepidemin renoveringsprojekt i bostadsbolag och andra bostadshus?

Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har utarbetat anvisningar som beskriver vilka saker som ska beaktas i reparationsprojekt under coronaepidemin.

7. Kan man under de rådande förhållandena besöka de samservicekontor som är gemensamma för flera olika myndigheter?

Samservicekontoren tillhandahåller centraliserat tjänster från myndigheter inom den offentliga förvaltningen på en och samma plats. Där kan man utöver kommunens tjänster få service från t.ex. FPA, polisens tillståndsförvaltning, Skatteförvaltningen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och arbets- och näringsbyrån.

På grund av coronaläget har de ovan nämnda myndigheterna i fråga om sina egna tjänster rekommenderat kunderna att i första hand ta kontakt per telefon eller via nättjänster. Om det är nödvändigt att besöka myndighetens serviceställe bör kunderna iaktta god handhygien och hålla avstånd till andra människor. Dessutom rekommenderas att man bokar tid i förväg. Myndigheterna rekommenderar också att man undviker fysiska besök om man har förkylningssymtom, är i karantän eller har rest utomlands under de senaste två veckorna eller eventuellt har utsatts för coronaviruset.

Med iakttagande av dessa samma principer kan samservicekontor hållas öppna enligt prövning. Man bör i mån av möjlighet undvika att uträtta ärenden ansikte mot ansikte och istället utnyttja andra servicesätt. Den aktör som ansvarar för verksamheten vid servicepunkten ansvarar för hur servicen ordnas vid undantagsförhållanden och för anvisningarna till kommuninvånarna om hur man uträttar ärenden vid servicepunkten. Serviceanordnaren ska beakta hur man kan minimera risken för smittsam sjukdom vid användningen av lokalerna."

8. Var hittar jag information om coronavirusets verkningar på datasekretessen?

På dataombudsmannens webbsidor finns vanliga frågor om coronaviruset och dataskydd. Läs mer: https://tietosuoja.fi/sv/coronavirus

9. I hurdana situationer kan regionalförvaltningsverken utfärda regionalt olika bestämmelser i anslutning till coronan?

Om en smittsam sjukdom hotar ett större område än en enskild kommun kan regionalförvaltningsverken utfärda bestämmelser som gäller sitt verksamhetsområde. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska regionförvaltningsverken i sina bestämmelser använda sjukvårdsdistriktets och Institutet för hälsa och välfärds sakkunskap.

  • Regionförvaltningsverken kan regionalt besluta om att förbjuda offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.
  • Regionförvaltningsverken kan regionalt fatta beslut om att stänga läroanstalter, daghem, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, bostäder och motsvarande lokaler.

Förutsättningen är att åtgärden är nödvändig för att förhindra spridningen av coronaviruset.

Till följd av situationen med smittsamma sjukdomar som beror på coronaviruset har regionförvaltningsverken utfärdat bestämmelser som är i kraft i högst en månad och som gäller begränsning av sammankomster och användning av läroanstalternas lokaler.

Dessa bestämmelser har varit likadana inom alla regionförvaltningsverks områden, eftersom det har bedömts att det i detta skede av coronasituationen har varit nödvändigt med nationellt enhetliga begränsningar. Bestämmelserna har grundat sig på de åtgärdsuppmaningar som regionförvaltningsverken fått från social- och hälsovårdsministeriet och på Institutet för hälsa och välfärds bedömning av hur spridningen av smittsamma sjukdomar effektivt kan förhindras i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar: Läs mer (stm.fi)

Regionalt avvikande begränsningar är möjliga eftersom smittsamma sjukdomar kan förekomma i regionala eller lokala hopar. Bestämmelser som grundar sig på regional bedömning baserar sig på information som Institutet för hälsa och välfärd producerar och på ett omfattande samarbete med områdets olika aktörer. Den regionala lägesbilden koordineras av beredskapskommittéer som leds av regionförvaltningsverken och till dessa hör representanter för till exempel kommuner, sjukvårdsdistrikt, räddningsverk, beredskapsforum på landskapsnivå, polisen, försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och organisationer. Beslut om bestämmelser som begränsar sammankomster eller stänger utrymmen fattas på föredragning av regionförvaltningsverkets läkare för smittsamma sjukdomar.  Beslutet fastställs av regionförvaltningsverkets överdirektör.

Kommunerna kan inom sina egna områden fastställa lokala begränsningar med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Kommunens organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar ansvarar för att stänga lokaler eller förbjuda offentliga tillställningar.

Tillbaka till början


Tillsyn över äldreomsorgen

1. Vem övervakar äldreomsorgen i Finland?
2. Vilka lagar reglerar tillsynen av äldreomsorgen?
3. Vilket ansvar har kommunen för övervakningen av äldreomsorgen?
4. Vilket ansvar har Valvira för övervakningen av äldreomsorgen?
5. Vilket ansvar har regionförvaltningsverken för övervakningen av äldreomsorgen?
6. Hur övervakar regionförvaltningsverken äldreomsorgen?
7. Övervakar regionförvaltningsverket privata och kommunala vårdinrättningar på samma sätt?
8. Vad handlar klagomålen på äldreomsorgen oftast om?
9. Hur många klagomål på äldreomsorgen fick regionförvaltningsverken under 2018?
10. Hur många klagomål på äldreomsorgen inkom under de första sex veckorna av 2019?
11. Vad gör regionförvaltningsverken om de exempelvis via klagomål från anhöriga eller anställda får kännedom om brister i ett vårdhems verksamhet?
12. Vad gör regionförvaltningsverken om de i sin tillsyn upptäcker brister vid ett vårdhem?
13. I vilka situationer kan ett äldreboende stängas och vilken myndighet fattar beslut om detta?
14. Var hittar jag beslut som fattats om äldreomsorgen?
15. Varför får man inte svar direkt på frågor och begäran om uppgifter?
16. Vem deltar i inspektionerna av äldreomsorgen? 
17. Vilket av regionförvaltningsverkens ansvarsområden har hand om klagomål och tillsyn som rör äldreomsorgen?
18. Varför har flera äldreboenden stängts under början av året, har det inte funnits övervakning tidigare?

 

1. Vem övervakar äldreomsorgen i Finland?

Serviceproducenten ansvarar för att servicen uppfyller de krav som ställs på den. Serviceproducenterna för vårdhemmen förväntas ha en fungerande egenkontroll, vilket är den primära formen av tillsyn. Serviceproducenten ska hålla planen för egenkontroll offentligt framlagd och följa upp hur den förverkligas. Äldreomsorgen övervakas också av kommunerna, regionförvaltningsverken och Valvira.

Kommunen ansvarar för att tillhandahålla servicen och är skyldig att övervaka både sin egen verksamhet och de tjänster som den köper.

Regionförvaltningsverken övervakar hur kommunerna i respektive region tillhandahåller servicen. Verken övervakar också andra offentliga och privata serviceproducenters verksamhet.

Valvira övervakar betydande, principiellt viktiga eller vittomfattande ärenden. Vid behov kan regionförvaltningsverket överföra ett ärende till Valvira enligt överenskommen arbetsfördelning.

De högsta laglighetsövervakarna är riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. När alla finländska rättsmedel har använts kan myndighetsbeslut överklagas till EU:s människorättsdomstol.

Tillbaka till början

2. Vilka lagar reglerar tillsynen av äldreomsorgen?

Socialvårdslagen 1301/2014 (den gamla lagen 710/1982 innehåller bestämmelser om tillsyn och tillsynssätten)

Socialvårdsförordningen 607/1983

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)

Lag om privat socialservice (922/2011)

Förordning om privat socialservice (1053/2011)

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012 (äldreomsorgslagen)

Tillbaka till början

3. Vilket ansvar har kommunen för övervakningen av äldreomsorgen?

Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla äldreomsorgstjänster. De ska också övervaka de tjänster de själva producerar och tjänster som de genom avtal köper av andra producenter.

Kommunen ska alltid underrätta regionförvaltningsverket i sin region om uppdagade brister och missförhållanden. Kommunen är också skyldig att styra och vägleda serviceproducenterna och på så sätt få eventuella brister korrigerade. Vissa tillsynsåtgärder enligt lagen, såsom att avbryta verksamheten, kan endast regionförvaltningsverken eller Valvira vidta. Bestämmelser om dessa åtgärder finns i lagen om privat socialservice.

När kommunen köper tjänster av en privat aktör måste kommunen eller samkommunen försäkra sig om att tjänsterna håller samma nivå som den som krävs av en motsvarande kommunal aktör.

Kommunens tillsynsansvar gäller också privata vårdenheter som finns i kommunen oberoende av om kommunen själv köper tjänster av enheten eller inte. Enligt lagen om privat socialservice ska det kommunala organet (exempelvis omsorgsnämnden) styra och övervaka privat socialservice som produceras inom kommunen. Kommunen är därmed tillsynsmyndighet och kan kontrollera serviceproducentens verksamhetsenhet om det finns en grundad anledning, exempelvis om kommunen skriftligen eller muntligen fått en anmälan om missförhållanden. Kommunen kan också göra oanmälda inspektioner.

Tillbaka till början

4. Vilket ansvar har Valvira för övervakningen av äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverken övervakar socialvården i sina regioner. Valvira styr regionförvaltningsverken i de uppgifter som hör till dem. Syftet med styrningen är att samordna regionförvaltningsverkens verksamhetsprinciper, praxis och beslutsprocesser.

Valvira är behörig tillsynsmyndighet i enskilda tillsynsärenden om de är principiellt viktiga eller vittomfattande eller om de berör flera regionförvaltningsverks verksamhetsområden eller hela landet.

När det gäller tillsynen över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har Valvira hand om de fall där man är tvungen att ingripa i en persons rätt att utöva sitt yrke. Valvira undersöker också fall där man misstänker att vården eller försummelse av vården har lett till dödsfall eller allvarliga skador. I vissa fall kan ett ärende överföras till Valvira också på grund av att regionförvaltningsverket är jävigt att utreda ett tillsynsärende som skett i dess region.

Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan Valvira och regionförvaltningsverken finns bland annat i 3 § i socialvårdslagen (1301/2014).

Tillbaka till början

5. Vilket ansvar har regionförvaltningsverken för övervakningen av    äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverket övervakar de aktörer som tillhandahåller äldreomsorg inom respektive region. Om regionförvaltningsverket anser att det är nödvändigt eller om det är ett fall som gäller hela landet kan det överföras till Valvira.

Kommunen ansvarar för att tillhandahålla äldreomsorgstjänster. Den kan producera tjänsterna själv eller genom avtal låta ett privat företag eller en aktör inom tredje sektorn producera tjänsterna. I båda fallen övervakar regionförvaltningsverket kommunens verksamhet.

Tillbaka till början

6. Hur övervakar regionförvaltningsverken äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverkens tillsyn är planmässig och baserar sig på regionförvaltningsverkens och Valviras gemensamt utformade tillsynsprogram för social- och hälsovården och på regionala åtgärdsplaner som ingår i programmet.

Tillsynen baserar sig på information som samlats in från kommuner och socialvårdsenheter. Också utredningar som exempelvis Valvira och Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort tillsammans kan utnyttjas. Planerna beaktar också regionala särdrag, såsom enskilda vårdinrättningar.

Regionförvaltningsverken vägleder kommunerna i deras tillsynsansvar genom bland annat styrningsbrev, diskussioner, styrnings- och utvärderingsbesök och överenskomna inspektioner i vårdhemmen. Regionförvaltningsverken gör också oanmälda inspektioner. Bland annat anmälningar om missförhållanden leder till inspektioner.

Tillbaka till början

7. Övervakar regionförvaltningsverket privata och kommunala vårdinrättningar på samma sätt?

Ja. Tillståndspraxis skiljer sig dock åt mellan privata och kommunala vårdinrättningar. Regionförvaltningsverket är tillståndsmyndighet för privat serviceverksamhet. Kommunala enheter behöver inte tillstånd för att inleda verksamhet.

Tillbaka till början

8. Vad handlar klagomålen på äldreomsorgen oftast om?

Vanliga orsaker till klagomål på äldreomsorgen som regionförvaltningsverken fick under 2018 var följande:

  • otillräcklig personaldimensionering
  • bristande yrkeskompetens hos personalen
  • konstant stor omsättning på personal och de kvalitets- och säkerhetsproblem detta orsakar, såsom brister i den grundläggande vården, dålig kvalitet på maten, medicineringsfel och andra brister i läkemedelsförsörjningen
  • alltför lite stimulerande verksamhet och utomhusvistelse
  • vård- och serviceplaner som är bristfälliga och/eller inte uppdateras
  • brister i egenkontrollen.

Tillbaka till början

9. Hur många klagomål på äldreomsorgen fick regionförvaltningsverken under 2018?

Under 2018 fick vi 138 klagomål som gällde äldreomsorgen. Påföljden i sex klagomålsbeslut var ett uppmärksamgörande och i tre beslut uttryckte regionförvaltningsverket sin uppfattning.

Under 2018 inleddes också 152 tillsynsärenden som rörde äldreomsorgen. I 20 fall bad regionförvaltningsverket aktören fästa uppmärksamhet vid saken, i åtta fall meddelade vi vår uppfattning om saken, i fem fall fick aktören en anmärkning och i 12 fall en uppmaning. I nio fall beslutade vi att tillsynen skulle fortsätta.

Under 2018 anhängiggjordes vid regionförvaltningsverken sammanlagt 2846 klagomål på social- och hälsovården. Av dessa gällde 1031 klagomål socialvården och 1815 klagomål hälso- och sjukvården. Klagomål på socialvården kan förutom äldreomsorgen gälla också bl.a. stöd för närståendevård, boendeservice, rehabilitering, barn- och familjetjänster och handikappservice.

Tillbaka till början

10. Hur många klagomål på äldreomsorgen inkom under de första sex veckorna av 2019?

Under de sex första veckorna år 2019 tog regionförvaltningsverken emot 110 anmälningar om missförhållanden och 75 klagomål som rörde äldreomsorgen.

Tillbaka till början

11. Vad gör regionförvaltningsverken om de exempelvis via klagomål från anhöriga eller anställda får kännedom om brister i ett vårdhems verksamhet?

Klagomålsärenden

Alla klagomålsärenden är olika till innehåll och situation. Regionförvaltningsverken bedömer alltid från fall till fall vilka åtgärder som krävs. Regionförvaltningsverket kan också besluta att inte pröva ett klagomål eller att klagomålet inte föranleder åtgärder.

Om regionförvaltningsverket upptäcker lagstridigheter eller något att anmärka på i ett klagomålsärende kan vi ge aktören administrativ styrning och rådgivning. Den administrativa styrningen kan vara att göra aktören uppmärksam på något, att uppmana aktören att rätta till en brist eller att ge aktören en anmärkning. Regionförvaltningsverket följer upp att serviceproducenten vidtar åtgärderna.

Regionförvaltningsverken kan inte med anledning av ett klagomål

  • upphäva eller ändra beslut som en myndighet fattat
  • ålägga någon att betala ersättning
  • ålägga den som klagomålet gäller att bevilja en viss förmån
  • påföra en tjänsteinnehavare ett straff
  • meddela förelägganden om tjänste- eller arbetsförhållanden

Tillsynsärenden

Ett klagomål kan också leda till att en separat tillsynsprocess inleds. Efter att situationen först granskats utifrån handlingarna fattar regionförvaltningsverket beslut om fortsatta åtgärder, såsom inspektioner.

I tillsynsärenden ger vi den som tillhandahåller omsorgstjänsterna i första hand information och vägledning. Om ärendet ger anledning till det kan regionförvaltningsverket vidta följande åtgärder (från lindrigast till strängast):

  • meddela ett föreläggande
  • utsätta vite
  • avbryta verksamheten
  • meddela användningsförbud
  • återkalla tillståndet
  • göra en polisanmälan. 

Tillbaka till början

12. Vad gör regionförvaltningsverken om de i sin tillsyn upptäcker brister vid ett vårdhem?

Om vi upptäcker brister agerar vi på det sätt som lagen föreskriver.

Regionförvaltningsverken har många verktyg till förfogande, exempelvis inspektion på basis av handlingar, anmärkning, att göra aktören uppmärksam på en upptäckt brist, avbryta verksamheten, användningsförbud eller att återkalla ett tillstånd.

Regionförvaltningsverken kan också göra en polisanmälan och då avbryts vanligtvis de andra tillsynsåtgärderna som rör föremålet för tillsynen. Brottmål behandlas av polisen.

Regionförvaltningsverket underrättar Valvira om upptäckta brister och överför vid behov ärendena till Valvira enligt arbetsfördelningen.

Tillbaka till början

13. I vilka situationer kan ett äldreboende stängas och vilken myndighet fattar beslut om detta?

Om klientsäkerheten har äventyrats kan beslutet fattas av antingen regionförvaltningsverket eller Valvira.

Tillbaka till början

14. Var hittar jag beslut som fattats om äldreomsorgen?

Tillsynsbesluten om social- och hälsovården är i regel offentliga, men kan innehålla känsliga personuppgifter eller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen.

Regionförvaltningsverken kan söka fram olika statistikuppgifter om tillsynsbesluten i sina datasystem. Vi lämnar ut statistikuppgifter utifrån en begäran om uppgifter. Begäran skickas till regionförvaltningsverkets registratorskontor i den egna regionen. Information om Begäran om uppgifter på regionförvaltningsverkets webbplats.

Vi tar ut en avgift för att täcka över sekretessbelagda uppgifter i dokumenten och på basis av 34 § 2 mom. i offentlighetslagen om vi är tvungna att söka fram handlingar ur arkiven eller använda oskäligt mycket tid till att utreda saken. Vi ger en uppskattning av kostnaden innan vi inleder arbetet.

Från och med juli 2017 finns regionförvaltningsverkens tillsynsbeslut i ett elektroniskt arkiv.

Beslut på klagomål över hälso- och sjukvården och själva klagomålen är sekretessbelagda.

Tillbaka till början

15. Varför får man inte svar direkt på frågor och begäran om uppgifter?

Regionförvaltningsverkens informationstjänst kan tidvis vara överbelastad på grund av många begäran om uppgifter, på grund av omfattningen på dem eller av någon motsvarande anledning. Vi försöker tillhandahålla handlingar eller uppgifter så fort som möjligt, i fråga om offentliga uppgifter senast inom två veckor från det att begäran gjordes. Om behandlingen av ärendet kräver specialåtgärder eller en större arbetsmängd än vanligt på grund av att de begärda handlingarna är många, handlingarna innehåller sekretessbelagda uppgifter som måste täckas över eller av någon annan jämförbar anledning lämnas uppgifter ur en offentlig handling ut senast inom en månad efter att vi mottagit begäran.

Regionförvaltningsverket har i vissa separat föreskrivna fall rätt att ta ut en avgift för den arbetstid som går åt till att söka fram uppgifterna och täcka över sekretessbelagda uppgifter innan handlingarna överlåts. Om en avgift kan tas ut ger vi kunden en kostnadsuppskattning i förväg.

Frågor från media besvaras i första hand av de tjänstemän som känner till ämnet bäst. Fall som orsakat uppståndelse i media belastar ofta de ansvariga tjänstemännen. De är då tvungna att prioritera sina tillsynsuppgifter framom sin informationsskyldighet.

Tillbaka till början

16. Vem deltar i inspektionerna av äldreomsorgen?

I inspektionerna deltar förutom den statliga tillsynsmyndigheten i allmänhet också kommunens personal som övervakar socialvården.

Tillbaka till början

17. Vilket av regionförvaltningsverkens ansvarsområden har hand om klagomål och tillsyn som rör äldreomsorgen?

Regionförvaltningsverkens ansvarsområde för basservice, rättsskydd och tillstånd övervakar att den offentliga och privata social- och hälsovården är lagenlig. Ansvarsområdet beviljar också tillstånd för privata social- och hälsovårdsproducenter, inbegripet producenter av äldreomsorgstjänster. Ansvarsområdets tjänstemän behandlar alla de klagomål och besvär som hör till ansvarsområdet.

Ansvarsområdet styrs av fem ministerier och har i samarbete med Valvira hand om uppgifter som rör social- och hälsovård, miljö- och hälsoskydd, alkoholförvaltning, konsument- och konkurrensärenden och utvärdering av basservicen.

Socialservice är: socialarbete, socialjour, hemservice, stöd för närståendevård, boendeservice, institutionsvård, familjevård, rehabilitering, service för barn och familjer, service till äldre, handikappservice, rusmedelsarbete och missbrukarvård.

Tillbaka till början

18. Varför har flera äldreboenden stängts under början av året, har det inte funnits övervakning tidigare?

Under senare år har den privata serviceproduktionen inom äldreomsorgen ökat kraftigt. Från och med hösten 2018 har det också skett en markant ökning av anmälningar om missförhållanden och klagomål till regionförvaltningsverket. Detta har lett till fler inspektioner, vilket gör att fler missförhållanden än tidigare uppdagas. 

Regionförvaltningsverket styr och övervakar den kommunala och privata socialvården. Tillsynen är kontinuerlig och inspektioner görs både planmässigt och oanmält. Under 2018 gjorde regionförvaltningsverken sammanlagt 17 styrnings- och utvärderingsbesök som baserade sig på tillsynsprogrammet för social- och hälsovården samt 40 oanmälda inspektioner av socialvården.

Tillsynen utgår från serviceproducentens egenkontroll. Kommunen är den primära tillsynsmyndigheten. Regionförvaltningsverken gör oanmälda inspektioner endast om det finns en grundad anledning. Detta regleras i lagstiftningen. En grundad anledning kan vara att klientsäkerheten är äventyrad eller misstanke om att enheten försöker dölja missförhållanden om man kommer överens om inspektionen i förväg. Oanmälda inspektioner görs antingen utifrån en anmälan om missförhållanden eller utifrån myndigheternas egna observationer.

Tillbaka till början


Alkohol

Var hittar jag blanketterna för alkoholärenden?

Blanketter: E-tjänst > Sidan Blanketter > Näringar > Alkoholförvaltningen: Servering och Detaljhandel

Chattboten Aldo:  Hjälper vid ansökan om alkoholtillstånd och ger kundservice dygnet runt.

Video 1 och 2 / Servering på ett i förväg godkänt serveringsområde:

Video 1: Godkännande av ett serveringsområde. Hur gör jag och vad måste jag känna till?
Video 2: Anmälan om servering på ett i förväg godkänt serveringsområde

Videor 1−5 / Egenkontroll av alkoholservering:

Video 1: Varför och för vem utarbetar man en plan för egenkontroll?
Video 2: Vad skriver man om verksamhetsstället i planen för egenkontroll?
Video 3: Verksamhetens verkningar, risker och hur man förbereder sig för dem
Video 4: Personalen som en del av planen för egenkontroll
Video 5: Ansvarsfull servering

Vilka krav gällande personalen innehåller alkohollagen?

Serveringsstället måste ha en så stor personal som det med beaktande av verksamhetens omfattning och art behövs för övervakningen och för att upprätthålla ordningen. Personalen ska övervaka att förbuden och skyldigheterna enligt alkohollagen iakttas och svara för att ordningen upprätthålls på serveringsstället.

Den som säljer alkoholdrycker och deltar i övervakningen av detaljhandel eller servering får i sitt uppdrag inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel.

På ett serveringsställe som är öppet för kunder ska det finnas en ansvarig föreståndare som tillståndshavaren har utsett eller en annan person som tillståndshavaren har utsett för denna uppgift. En person under 18 får inte vara ansvarig föreståndare eller utses för detta uppdrag och får inte heller sälja eller servera alkoholdrycker. En person som har fyllt 16 år får servera alkoholdrycker endast under direkt övervakning av den ansvariga föreståndaren eller någon annan som har utsetts för uppgiften.

Egenkontrollplanen för serveringsstället ska beskriva vad som ingår i den ansvariga föreståndarens eller den för detta uppdrag utsedda personens uppgifter. Planen för egenkontroll måste även innehålla en plan för antalet anställda och deras uppgifter och hur övervakningen på serveringsområdet ordnas under serveringstiden.

Tillståndsmyndigheten får meddela villkor och begränsningar gällande antal anställda om villkoren och begränsningarna är nödvändiga för att trygga övervakningen på serveringsstället och i dess omgivning, förebygga ordningsstörningar och bullerolägenheter i boendemiljön eller för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten.

Den ansvariga föreståndaren eller den person som har utsetts för uppgiften måste ha ett intyg över kunskaper om alkohollagen (serveringspass). Intyget ska vara upprättat enligt den modell som godkänts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira). Intyget beviljas av läroinrättningar som ger utbildning i restaurangservice. Det beviljas personer som med godkänt resultat har avlagt ett prov som bedömer deras kunskaper om alkohollagen och kännedom om övervakningsrutinerna eller som har genomgått utbildning eller avlagt examen som omfattar motsvarande kunskaper. I social- och hälsovårdsministeriets förordning finns närmare bestämmelser om provets innehåll och bedömningen och om motsvarande utbildningar och examina.

Om en person är behörig för uppgiften som ansvarig föreståndare för serveringsstället enligt den gamla alkohollagen (1143/1994) anses personen även uppfylla behörighetskraven enligt den nya lagen. Även ett serveringspass som beviljats under den gamla alkohollagens giltighetstid är ett tillräckligt intyg över kunskaper om alkohollagen.

Mer information hittar man på sidan Alkoholförvaltningen > Serveringstillstånd > Serveringsställets personal.

Vilka avgifter uppbärs för serveringstillstånd och hur höga är årsavgifterna för tillsynen?

På sidan Tjänter > Avgifter informeras om avgifter som regionförvaltningsverket tar ut för offentligrättsliga prestationer.

Vilka krav ställs på serveringsområdet?

Alkoholdrycker får endast serveras på ett serveringsområde som tillståndsmyndigheten har godkänt. Serveringsområdet ska avgränsas och märkas ut på ett tydligt sätt om områdets gränser inte annars kan uppfattas på ett entydigt sätt.

Två eller flera sökande kan beviljas serveringstillstånd på ett serveringsområde samtidigt om den ena av sökandena ansvarar för övervakningen av serveringsområdet. På ett gemensamt serveringsområde kan man dock inte förlänga serveringen till efter klockan 1:30.

På serveringsområdet får endast de alkoholdrycker drickas som tillståndshavaren har sålt i serveringssyfte. Alkoholdrycker som tillståndshavaren har sålt inom sin detaljhandel med alkoholdrycker får inte drickas på serveringsstället. Serverade alkoholdrycker får inte föras ut eller drickas utanför serveringsområdet. Då tillståndsmyndigheten godkänner serveringsområdet kan den ge tillåtelse till att kunderna tar med sig alkoholdrycker från ett serveringsområde till ett annat på ett och samma serveringsställe. Det är också möjligt att till ett redan befintligt serveringstillstånd ansöka om tillstånd av tillståndsmyndigheten till att kunderna får ta med sig alkoholdrycker från ett serveringsområde till ett annat.

Alkoholdrycker som är avsedda att serveras får inte säljas så att kunden tar med sig alkoholdrycken från serveringsstället. Om innehavaren av serveringstillståndet eller någon som arbetar på serveringsstället säljer alkoholdrycker som kunden tar med sig hem och detaljhandelstillstånd saknas kan tillståndshavaren eller arbetstagaren dömas för alkoholbrott.

Serveringsställets egenkontrollplan måste innehålla en beskrivning av de rutiner serveringsstället har för att säkerställa att de ovan nämnda förbuden och skyldigheterna iakttas.

Tillståndsmyndigheten får meddela villkor och begränsningar för serveringsområdet och antalet kundplatser om villkoren och begränsningarna är nödvändiga för att trygga övervakningen på serveringsstället och i dess omgivning, förebygga ordningsstörningar och bullerolägenheter i boendemiljön eller för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten.

Hur lång är den genomsnittliga handläggningstiden för ansökan?

Ansökan ska lämnas in i god tid eftersom handläggningen och de olika utlåtanden som ska inhämtas av olika instanser kräver tid. 

I och med reformen av alkohollagen har utlåtandepraxis förändrats och hörandet av näromgivningen ökat, vilket gör det svårt att uppskatta handläggningstidens längd.

I genomsnitt är handläggningstiden för tillståndsärenden ungefär en månad.

Tillbaka till början


Utbildning

Var hittar jag program och anmälan till utbildningstillfällen för bibliotekssektorn som RFV ordnar?

Regionförvaltningsverket informerar biblioteken om utbildningar per e-post och i evenemangskalendern på regionförvaltningsverkens och Kirjastot.fi-webbsidor. Yrkeskalender på webbsidan www.kirjastot.fi  (på finska)

Var hittar jag inbjudan, program och utbildningsmaterial för utbildningstillfällen ordnade av RFV?

Gå till www.rfv.fi sidan Aktuellt > Evenemang och utbildning. Kom ihåg att välja region uppe på högra sidan så att du får fram utbildningsutbudet i din egen region. Efter utbildningen läggs utbildningsmaterialet till informationen för respektive utbildningstillfälle.

 

Tillbaka till början


Statsunderstöd

Var hittar jag ansökningsanvisningar, ansökningsblanketter, utbetalningsblanketter och rapporteringsblanketter för statsunderstöd till ungdomsväsendet?

Gå till www.rfv.fi sidan E-tjänst > Blanketter > Ungdom. Den vägen hittar du allt material om hur man ansöker och använder understöd och redovisningen av användningen.

Var hittar jag information om RFVs finansiering av bibliotekens utvecklingsprojekt?

Information om utvecklingsunderstöden finns på vpr webbsida Bildning och kultur > Biblioteks > Understöd för att utväckla biblioteksverksamheten och på sajten aviavustukset.fi.

Biblioteken kommer att få ett brev om ansökan om understöden i oktober. Ansökan om statsunderstöd som regionförvaltningsverken beviljar lämnas in i regionförvaltningens e-tjänst. Man loggar in i e-tjänsten via Suomi.fi-identifieringen med bankkoder, mobilcertifikat eller chipförsett id-kort.

Tillbaka till början


Livräddningsmedalj

Kan man föreslå en livräddningsmedalj fast det gått över fem år sedan den räddande gärningen?

Vanligen inte. Av särskilda skäl kan också ett senare inlämnat förslag om förlänande av livräddningsmedalj tas under behandling. Ett särskilt skäl kan vara till exempel att den räddade, om personen är den som föreslår medaljen, på grund av sjukdom varit oförmögen att lämna in förslaget inom de fem åren som gått.

Kan en polis eller brandman få en livräddningsmedalj?

Det kan de inte, eftersom man anser att poliser och brandmän i och med sitt yrke innehar särskild kompetens som de kan utnyttja i räddningsuppdrag.

Tillbaka till början


Skyddsrum

På vilka grunder kan man bli befriad från skyldigheten att bygga skyddsrum?

Man kan bli befriad bara på grund av att de kostnader för skyddsrummet som regionförvaltningsverket uppskattat är väsentligt högre (över 4 %) än vanligt i relation till bevisade totalkostnader för byggnaden (kostnadsberäkning enligt byggnadsdelar eller gällande offert) inklusive kostnaderna för skyddsrummet. Den sökandes ekonomiska situation beaktas inte

Kan en skola eller ett daghem bli helt befriat från skyldigheten att bygga skyddsrum?

Regionförvaltningsverket ger enligt den aktuella linjedragningen inte befrielse även om kostnaderna skulle överstiga 4 % av totalkostnaderna.

Kan man bli befriad även om tidsfristen för skyldigheten att bygga skyddsrum redan har löpt ut?

Regionförvaltningsverket tar inte upp ärendet till behandling. Den lokala bygglovsmyndigheten ska tillsammans med räddningsmyndigheten besluta om eventuella fortsatta åtgärder.

Tillbaka till början


Livsmedelstillsynens Oiva-system

Vad är livsmedelstillsynens Oiva-system och var hittar jag en restaurangs eller affärs Oiva-rapporter?

Oiva är ett system för offentliggörande av tillsynsuppgifterna för livsmedelstillsynen och koordineras av Livsmedelsverket. Inspektionsresultaten för företag inom livsmedelssektorn publiceras, allteftersom livsmedelstillsynsmyndigheterna gör inspektionerna, med smileys på webbsidorna nedan. Du kan söka Oiva-inspektionsrapporter exempelvis med företagets namn, adress eller kommun på webbsidan: https://www.oivahymy.fi/sv/sok-foretag/

Tillbaka till början


Hälsoinspektörerna i kommun

Var hittar jag kontaktuppgifterna till hälsoinspektörerna i min egen kommun?

Kommunernas hälsoinspektörer hittar du via Livsmedelsverket söktjänst i länken nedan. Välj din egen kommun eller samkommun från listan. Du får adress och e-postadress till miljö- och hälsoskyddets webbsidor. Kommunerna underhåller själv de här adresserna via det elektroniska myndighetsregistret (VTO).  Livsmedelsverket.fi
 

Tillbaka till början


Tobak

Hur och varifrån ansöker man om detaljhandelstillstånd för tobaksprodukter?

Försäljningstillstånd för tobaksprodukter ansöks hos den kommun där försäljningsstället ligger eller när det gäller försäljning i trafikmedel från den sökandes hemkommun. Gällande behandlingen av försäljningstillstånd bör man därför kontakta den kommun som beviljar tillståndet. Ansökan om försäljningstillstånd kan göras antingen med en elektronisk eller skriftlig ansökan. Ansökan och ifyllnadsanvisningar hittar du på Valviras webbsidan: Tobak > Försäljning 

Tillbaka till början


Vatten

Vad betyder tillandning?

Tillandning är tidigare vattenområde som varaktigt blivit mark genom att vattenytan sjunkit, området har slammats till, vuxit igen eller att markytan stigit. Därmed bildas ett tillandningsområde framför fastigheten som vanligen inte hör till fastigheten utan den som äger vattenområdet invid. Vattenområdet tillhör oftast delägarlaget för byns samfällda vattenområden. Om tillandningen stör ändamålsenlig användning av strandområdet eller tillandningen är ringa kan den som äger den avgränsande fastigheten oftast lösa in den till sig själv genom att ansöka om fastighetsförrättning hos Lantmäteriverket – inlösning av tillandning. I förrättningen bestäms förutsättningarna för inlösen, området som ska lösas in och de ersättningar som innehavaren av tillandningen ska betalas vid inlösningen.

Vad innebär en fastighets andel i samfällt område?

En fastighet kan ha andelar i samfällda områden, så kallade andelar i samfälligheter. Fastigheten är alltså delägare i samfälligheter som är bildade för en eller flera fastigheters behov. Fastigheterna kan ha olika stora andelar i samfällda områden. Samfällda områden kan vara exempelvis samfällda vattenområden eller samfälld mark, så som en båthamn eller grustäkt. Fastighetens andelar i samfällda områden framgår av fastighetsregisterutdraget.

Tillbaka till början


Deposition

Jag håller på att göra en deposition hos regionförvaltningsverket och har redan deponerat kapitalet på regionförvaltningsverkets konto. Är det ännu något annat som jag behöver göra?

Depositionen är tudelad. Utöver att kapitalet deponeras på regionförvaltningsverkets konto bör deponenten dessutom göra en depositionsansökan till regionförvaltningsverket. Vi rekommenderar att man gör depositionsansökan med deponeringsblanketten. Man kan göra en fritt formulerad ansökan men uppgifterna som efterfrågas i blanketten bör emellertid framgå av ansökan. Ytterligare information om deponering och deponeringsblanketten hittas på webbsidan: Rättsydd > Deponering med stöd av deponeringslagen

Tillbaka till början


Bostadsaktiebolag

Enligt bolagsordningen för vårt bostadsaktiebolag ordnas den ordinarie bolagsstämman i april på ett datum som fastställs av styrelsen. Bolagsstämman är emellertid inte sammankallad i april. Enligt styrelsen kommer stämman att hållas i juni. Är det lagenligt?

Enligt bostadsaktiebolagslagen ska ordinarie bolagsstämman sammankallas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om räkenskapsperioden i bostadsaktiebolaget är kalenderåret (vilket det vanligen är) ska den egentliga bolagsstämman sammankallas senast 30.6. Det är inte möjligt att bestämma annorlunda i bolagsordningen. Bestämmelser som i bolagsordningen för bostadsaktiebolag avviker från den aktuella lagen om bostadsaktiebolag har förlorat sin betydelse.

Obs! År 2020 kan bolagsstämman på grund av undantagsförhållandena skjutas fram och hållas senast 30.9.2020.

  • Mer information: justitieministeriets Frågor och svar om corona, fråga "När senast bör aktiebolag eller bostadsaktiebolag orda de bolagsstämmor, andelstämmor eller föreningsmöten som har uteblivit på grund av begränsningarna av mötesfriheten?" (oikeusministerio.fi)

Tillbaka till början


Kreditgivare

Jag har lyft lån hos en kreditgivare som är registrerad i Regionförvaltningsverket i Södra Finlands kreditgivarregister. Räntorna och kostnaderna för krediten är otroligt höga – i mitt tycke till och med lagstridiga! Vad ska jag göra?

Kontakta först konsumentrådgivningen, närmare uppgifter hittar du på adressen https://www.kkv.fi/sv/konsumentradgivning /eller per telefon 0295 536 901 (vardagar 9–15). Regionförvaltningsverket har i regel hand om ärenden i anknytning till registreringen av kreditföretagen men är inte behörigt att blanda sig i oenigheter gällande avtalet mellan konsument och kreditgivare. Regionförvaltningsverket kan däremot blanda sig i lagstridig marknadsföring av krediter och om man observerar sådan kan man anmäla saken till Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Tillbaka till början


Mäklarfirmor

Vad kan RFV göra om en förmedlingsrörelse inte följer lagen? Hur kan jag ansöka om skadestånd om förmedlingsrörelsen begått ett fel?

Regionförvaltningsverket kan ge förmedlingsrörelsen en varning. Om försummelserna är grava eller om de trots uppmaningar eller varningar upprepar sig kan RFV till del eller helt förbjuda förmedlingsrörelsens verksamhet på en viss tid på högst 6 månader. Skadestånd eller sänkning av förmedlingsarvodet kan ansökas hos konsumenttvistenämnden eller tingsrätten. Konsumenttvistenämnden ger en beslutsrekommendation men den kan låta bli att behandla ett ärende om konsumenten inte först varit i kontakt med konsumentrådgivningen för att reda ut frågan.

Förutsätts det att min verksamhet registreras i registret över förmedlingsrörelser om jag bara sköter några uppdrag per år?

Det föreligger ingen registreringsskyldighet om verksamheten utövas sporadiskt och man inte marknadsför förmedlingsverksamheten. Man får däremot marknadsföra objekten som förmedlas.

Tillbaka till början


Indrivningsföretag

                Frågor och svar

Tillbaka till början

Läs mer Minimera

Tiedotteita

Det finns ingen ytterligare regional information om detta

Tietoa alueelta

Det finns ingen ytterligare regional information om detta
Uppdaterad

Alueelliset linkit

Det finns ingen ytterligare regional information om detta