Pressmeddelanden 2018

Här på den här sidan listar regionförvaltningsverket pressmeddelanden 2018. De som gäller en viss region syns när man väljer region genom att trycka på Välj område upp till höger på sidan. 

Pressmeddelanden 2018

Regionförvaltningsverkets utvärdering av basservicen är nu klar

Regionförvaltningsverkets basserviceutvärdering som nu är klar har gällt följande åtta delområden:

  • rätten till småbarnspedagogik
  • skolskjutsar till förskoleundervisning och grundläggande utbildning
  • överföringen av grundläggande utkomststöd till FPA och effekten av detta i kommunerna
  • tillgången och åtkomligheten till kulturella tjänster
  • ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i kommunerna
  • ekonomiska resurser som kommunen anvisar till produktionen av idrottstjänster
  • bibliotekets roll för att främja läsning och läskunnighet bland barn (barn och unga under 15 år)
  • räddningsväsendets myndighetstillsyn.


Av alla delområden har det vid sidan av den riksomfattande utvärderingen också gjorts regionala utvärderingar, med undantag för det sistnämnda utvärderingsobjektet. Allt material från utvärderingen finns i Patio. Detta meddelande innehåller en presentation av huvuddragen i utvärderingen på riksnivå. Klicka på rubriken för mer information om delområdet och vem som ger närmare information i respektive region.

Begränsad rätt till småbarnspedagogik försätter barn i en ojämlik position

I slutet av förra året fanns det nästan 350 000 barn i åldern 1–6 år i Finland. Av dem deltog drygt 266 000 i småbarnspedagogik, och drygt 221 000 av dem gick i ett kommunalt daghem. Likaså fick lite mer än hälften av barnen dagvård på heltid. Flest barn som deltog i småbarnspedagogik fanns det i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands område och i Regionförvaltningsverket i Norra Finlands område. Vart fjärde barn i Finland deltar inte i småbarnspedagogik. Skillnaden är stor jämfört med övriga OECD-länder, där endast vart femte barn inte deltar i småbarnspedagogik. Barn har inte likvärdig rätt till småbarnspedagogik eftersom kommunerna har rätt att begränsa vårdtiden, användningen av servicesedel och utbetalning av kommuntillägg. Det är oftast så att just de barn, vars rätt till småbarnspedagogik är begränsad, skulle gynnas mest av den.

Skolskjutsarna till förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan fortfarande bli bättre

Regionförvaltningsverken gjorde en enkät bland kommunerna om hur skolskjutsarna till förskoleundervisning och grundläggande utbildning fungerar. Det är nu färre elever som får skolskjuts än under 2013 och 2015. Flest elever som får skolskjuts finns det i landsbygdskommuner och minst i urbana kommuner. I landsbygdskommuner är avstånden till skolorna längre, men ändå är transporttiderna kortare än i tätortskommuner. Kommunerna bör sträva efter få skolskjutsarna att fungera så att skoldagarna inte blir för betungande för eleverna. De bör också mer systematiskt samla in respons av elever och deras vårdnadshavare. Förhoppningen är att alla kommuner i framtiden kan erbjuda sina yngsta elever avgiftsfri skolskjuts om deras skolväg i en riktning är längre än tre kilometer.

Överföringen av grundläggande utkomststöd till FPA påverkade de mest utsatta negativt

Utkomststödet indelas i kompletterande och förebyggande stöd, som kommunerna betalar, och i grundläggande utkomststöd från FPA. I början av 2017 övertog FPA handläggningen, beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd från kommunerna. Reformen har inte i sig försämrat servicen när det gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd, men innebar svårigheter för många klienter. Alla har inte kunnat använda sig av e-tjänsterna för att få den förmån eller service de behöver. Reformen påverkade dem som är mest utsatta negativt, t.ex. äldre som bor långt från tjänsterna. Klienternas jämlika tillgång till tjänster och förmåner förverkligades alltså inte. Kommunerna bör fortsätta utveckla socialarbetet och särskilt satsa på ovan nämnda klienter. Utifrån resultaten rekommenderar regionförvaltningsverket också att reformer som är lika omfattande som utkomststödsreformen i framtiden ska genomföras stegvis för att undvika liknande negativa och oskäliga följder som under denna reform.

Tillgången till kommunernas kulturella tjänster är bäst i städerna

I nästan varje kommun fanns musikverksamhet, föreställningar i scenisk konst och kulturella evenemang under 2017. Kommunerna beaktade emellertid tillgången och åtkomligheten till sina kulturella tjänster på väldigt olika sätt. De bestående yrkesmässiga kulturella aktiviteterna var koncentrerade till urbana kommuner. Tillgången till museer var bättre än till teatrar och orkestrar. Det vore önskvärt att det skulle finnas bättre tillgång till kulturella tjänster. Också invånarnas och olika befolkningsgruppers möjligheter att delta och påverka vid planeringen av kulturella tjänster kunde förbättras. Dessutom är det viktigt att se till att kommunernas ekonomiska och operativa resurser är tillräckliga för att ordna kulturella aktiviteter som en del av basservicen.

Kommunerna bör höra unga mer

Större kommuner kan erbjuda mer varierande möjligheter till inflytande, även om det finns goda möjligheter även i mindre kommuner. Kommunerna bör dock använda mer sådana delaktighetsverktyg som motsvarar de ungas egna behov och önskemål. Unga bör kunna påverka och delta på det sätt som de önskar Alla kommuner har inte ett ungdomsfullmäktige och i fråga om detta uppfylls inte kommunallagen. Ungdomsväsendet kan inte ensamt ansvara för att höra de unga. Kommunerna bör också beakta initiativ som unga kommer med. I kommunerna har unga möjlighet att öka sina färdigheter och uppleva grupptillhörighet samt få sina första positiva erfarenheter av att de kan förbättra och förändra den egna närmiljön.

De nuvarande resurserna räcker till skäliga idrottstjänster i kommunerna

Eftersom man inte har satt upp kvalitativa eller kvantitativa mål för de kommunala idrottstjänsterna är det svårt att bedöma om den kommunala basservicen vad gäller idrott är tillräcklig med hänsyn till dessa indikatorer. Man har emellertid undersökt resursallokeringen inom de kommunala idrottsväsendena: totalkostnaderna och driftskostnaderna har ökat jämfört med tidigare undersökningar, men personalen har däremot minskat. Med de nuvarande resurserna kan man tämligen bra producera de kommunala idrottsväsendetjänsterna. Målet är att i framtiden fastställa en rekommenderad målnivå för kommunal idrottsservice.

Barns läsning och läskunnighet kan främjas genom fungerande samarbete

De kommunala biblioteken anser att en mycket central och viktig del av deras arbete är att främja barns läsande och läskunnighet. Det var dock bara ett av fyra bibliotek som ansåg att det hade tillräckliga personalresurser. Biblioteken efterfrågade därför regionalt samarbete och samordning inom barnbiblioteksarbetet och i arbetet med att främja läsning och läskunnighet. Bibliotekstjänsterna som riktar sig till barn utgörs främst av traditionella sagostunder, läsdiplom och undervisning i biblioteksanvändning och informationssökning. Nästan alla bibliotek samarbetar med skolväsendet. Kommunerna bör beakta bibliotekstjänsterna för barn när de utvecklar tjänster för familjer och barn.

Räddningsmyndigheternas tillsynsarbete visade sig variera

Räddningsväsendet utövar myndighetstillsyn, så som brandsyner, som får göras bara av regionens räddningsmyndighet. Regionförvaltningsverken granskade alla 22 räddningsverk i Finland och upptäckte skillnader i hur tillsynen planerades och genomfördes, efterbevakningen, egenkontrollen och frågor i anknytning till kostnaderna för tillsynen. Variationen har lett till under- eller överutbud av tjänsterna på riksnivå. Man borde sträva efter att ordna tillsynen så att alla medborgare har likvärdiga möjligheter att få den information och service de behöver.

Ytterligare information:

Rätten till småbarnspedagogik:
Lea Karjomaa, överinspektör för undervisningsväsendet, RFV i Sydvästra Finland, tfn 0295 018 077

Skolskjutsar till förskoleundervisning och grundläggande utbildning:
Toni Saarivirta, överinspektör för undervisningsväsendet, RFV i Västra och Inre Finland, tfn 0295 018 816

Överföringen av grundläggande utkomststöd till FPA och effekten av detta i kommunerna:
Laura Kestilä, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 8795
Minna Kivipelto, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295247760
Hannele Tanhua, specialplanerare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295246126
fornamn.efternamn@thl.fi

Tillgången och åtkomligheten till kulturella tjänster:
Minna Ruusuvirta, forskare, tfn 050 326 8014
Vappu Renko, forskare, tfn 050 566 0360
fornamn.efternamn@cupore.fi

Ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i kommunerna:
Kirsi-Marja Stewart, överinspektör för ungdomsväsendet, RFV i Norra Finland, tfn 0295 017 652

Ekonomiska resurser som kommunen anvisar till produktionen av idrottstjänster:
Kristian Åbacka, överinspektör, RFV Södra Finland, tfn 0295 016 537
Ilpo Piri, överinspektör, RFV Södra Finland, tfn 0295 016 559

Bibliotekets roll för att främja läsning och läskunnighet bland barn (barn och unga under 15):
Eeva Hiltunen, överinspektör för biblioteksväsendet, RFV i Östra Finland, tfn 0295 016 513

Räddningsväsendets myndighetstillsyn:
Mika Kurvinen, räddningsöverinspektör, RFV Norra Finland, tfn 0295 017 590

Våra e-postadresser skrivs i formatet fornamn.efternamn@rfv.fi.

Patio – information på rätt plats

#basservice
#RFVutvärderar


Uppdaterad