Nationell och regional koordinering

 

Artiklar

Arbetslivets förändring, kontinuerligt lärande och vägledningens roll diskuterades under ELOLIV 2019

Den 6 september samlades alla LIV-sektioner i landet för första gången till en gemensam sammankomst ELOLIV 2019. Temat för dagen var "Arbetslivets förändring och kontinuerligt lärande ur vägledningens perspektiv". Det var såtillvida en annorlunda sammankomst att medlemmarna i varje LIV-sektion samlades i sin region och deltog i ett gemensamt riksomfattande möte via distansuppkoppling. Målet var att stärka LIV-sektionernas möjligheter till fortsatt god samverkan och att påverka utvecklingen av vägledningen i sin region. Svenska enheten stod för en gedigen insats i arrangemangen av sammankomsten tillsammans med NTM-centralerna.  

ELOLIV 2019 inleddes med inlägg av representanter för tre ministerier. I inläggen fäste de uppmärksamhet på åtgärder gällande arbetslivets förändring och kontinuerligt lärande som ingår i regeringsprogrammet och som också påverkar vägledningen.

Överdirektör Mika Tammilehto från undervisnings- och kulturministeriet lyfte fram tre långsiktiga utvecklingshelheter för att svara på behovet av kunnande som behövs för att öka sysselsättningen. I samtliga har vägledning och handledning en viktig roll. De tre helheterna är 1) kontinuerligt lärande som omfattar hela utbildningssystemet och alla utbildningsstadier 2) förlängd läroplikt till 18 år och 3) en vägkarta för kunnandet 2030, där målet är att hitta gemensamma långsiktiga metoder för att höja utbildnings- och kunskapsnivån, stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och minska skillnaderna i lärande. Gällande den förlängda läroplikten har en projektgrupp och en uppföljningsgrupp tillsatts. De ska utarbeta ett lagförslag som förhoppningsvis kan godkännas i riksdagen hösten 2020 och lagen är tänkt att träda i kraft 2021.

Kirsi Kaikko, specialsakkunnig i social- och hälsovårdsministeriet, talade om hur social- och hälsovårdspolitiken kan förbättra möjligheterna till livslångt lärande bland personer i svagare ställning.  Reformen gällande tillgången till tjänster på basnivå i framtidens social- och hälsocentraler bereds genom en parlamentarisk beredning. Vidare har en kommitté för att förnya socialskyddet tillsatts. Målet är att skapa ett ur individens synvinkel klart, förståeligt och fungerande socialskydd. Aktiveringsmodellen för arbetslösa avskaffas troligen 1.1.2020. Ersättande åtgärder bereds för närvarande inom arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Via olika utvecklingsprogram ska bl.a. familjeledigheterna förnyas och nya åtgärder för att utveckla arbetslivet och arbetsvälmåendet utvecklas. Dessutom ska en barnfamiljsstrategi utarbetas.

Janne Savolainen, specialsakkunnig i arbets- och näringsministeriet, poängterade karriärvägledningens betydelse i regeringsprogrammet. Målen inom ungdomsgarantin är fortsättningsvis i kraft. Alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ska med andra ord garanteras en arbets-, praktik-, arbetsprövnings-, ungdomsverkstads-, läroavtals- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Vidare ska Navigatorerna stärkas och modellen för kontinuerligt lärande beredas vidare. En ministergrupp för att främja sysselsättningen har tillsatts och den har sju undergrupper med uppgift att bereda ärendena. Undergrupperna arbetar med olika teman: 1) arbetskraftspolitikens servicestruktur, 2) lönesubventioner och förmåner, 3) förbättrad arbetsförmåga och sysselsättning för partiellt arbetsföra, 4) kompetens och matchning på arbetsmarknaden 5) invandring och integration, 6) arbetslagstiftning och 7) lokala avtal.

Den andra delen i programmet för sammankomsten tog fasta på vägledningen som fenomen. Anna Toni, specialsakkunnig i arbets- och näringsministeriet, belyste vägledningen i framtiden ur ett internationellt perspektiv. Hon konstaterade att karriärplanering och livslång vägledning är hett stoff både hos oss i Finland och i världen. I en föränderlig värld ska var och en hitta sin roll i samhället. Arbetsplatserna och arbetet i sig får nya former och för det behövs vägledning som stöd. Vi behöver alla ha färdigheter i karriärplanering. Eftersom vägledningen blir allt viktigare behövs en omfattande tvärsektoriell vägledningsservice där det ingår såväl möten face-to-face som digitala tjänster.

Projektchef Raimo Vuorinen och forskningskoordinator Jaana Kettunen från Jyväskylä universitet/ Koulutuksen tutkimuslaitos definierade begreppen kontinuerligt lärande, vägledning, livslångt lärande och handledning ur ett internationellt perspektiv. Med kontinuerligt lärande avses att utveckla och förnya sitt kunnande i livets och arbetskarriärens alla olika skeden. Här ingår också behov av fortbildning och omskolning på grund av utvecklingen inom teknologin och förändringar i sättet att arbeta. I kontinuerligt lärande ingår såväl formellt lärande inom utbildningssystemet som lärande i helt andra sammanhang. Raimo och Jaana konstaterade också att terminologin inom vägledningen är brokig. I det svenska språket används t.ex. termer som karriärrådgivning, karriärvägledning, studie- och karriärvägledning, studievägledning, studie- och yrkesvägledning, karriärutveckling och studiehandledning. Ur presentationen framgick också skillnaderna mellan vägledning, rådgivning och information.  

Disa Widell, överinspektör i regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, talade om vägledningens kontexter: Varför vägleder vi och vilken ingång har vi till ämnet? Hon konstaterade att ett jobb är centralt för vår identitet, för våra värderingar och det finländska samhället. Utbildning å sin sida är delaktighet, jämlikhet och demokrati, livskvalitet och numera Finlands brand.  Dessa starka värderingar skapar behov av vägledning till jobb och studier. Informationssamhället i sig kräver vägledning och man kan konstatera att vägledningen är 2000-talets fenomen på alla nivåer såväl nationellt som internationellt. I den politiska styrningen och i strategier integreras kontinuerligt lärande i all verksamhet. Vägledningen ligger i skärningspunkten av flera politiska strävanden såsom utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik, ungdomspolitik, integrationspolitik samt social- och hälsovårdspolitik. Beroende på vilken ingång man har blir synen på vägledning olika. Ser man vägledning som en sociopsykologisk process eller som en karriärtjänst?

Det centrala budskapet till LIV-sektionerna var att vägledningen aldrig varit så aktuell som nu och att det finns mycket att göra inom området. Det kontinuerliga lärandet ställer nya krav på vägledningstjänsterna både digitalt och face-to-face. En av LIV-sektionernas uppgifter är att utveckla det mångsektoriella samarbetet och här finns många möjligheter att gemensamt skapa tjänster som stöder livslång vägledning. LIV-sektionerna fortsätter nu sitt arbete med att under hösten utarbeta en vision och effektmål för sin verksamhet. ELOLIV får förhoppningsvis en fortsättning nästa år. Utvärderingen visar att sammankomsten var lyckad och möjligheterna till samverkan uppskattades. I länken finns videoinspelningar av presentationerna och material från sammankomsten

Artikeln skriven av Carola Bryggman, överinspektör för bildningsväsendet

 


Nationell koordinering

Enheten deltar i utvecklingsarbetet på nationellt plan genom olika arbetsgrupper som leds av ANM (Arbets- och näringsministeriet) och UKM (Undervisnings- och kulturministeriet).  

Samarbetsgruppen för livslångvägledning är en arbetsgrupp som leds av ANM och UKM, arbetsgruppen har bland annat utarbetat fem strategiska målsättningar för livslång vägledning. Den nationella och regionala utvecklingen baserar sig på dessa målsättningar.

  • Vägledningstjänster är tillgängliga på ett jämlikt sätt och tillfredsställer de individuella behoven
  • Den individuella förmågan till karriärhantering stärks
  • De som utför vägledningsarbete innehar den kompetens som uppgifterna förutsätter
  • Kvalitetssystemet för vägledningen utvecklas
  • Vägledningen fungerar som en koordinerad helhet.

Utvecklingshelheten för ungdomstjänster är en helhet som ingår i ungdomsgarantin. Inom den här helheten utvecklar man vägledningstjänster för ungdomar.

 


Regionala sektioner för livslång vägledning (LIV)

Svenska enheten ansvarar för den regionala koordineringen av livslång vägledning för den svenskspråkiga befolkningen. Uppgiften sköts på olika sätt i de tvåspråkiga regionerna. I Nyland och Egentliga Finland finns skilda svenskspråkiga sektioner (LIV-sektionen) som ansvarar för koordineringen och som samarbetar med NTM-centralernas ELO-sektioner. I Österbotten finns en tvåspråkig LIV-sektion. 

LIV-sektionen i Nyland

LIV-sektionen i Egentliga Finland

LIV-sektionen i Österbotten

Tietoa alueelta

Det finns ingen ytterligare regional information om detta
Uppdaterad