Pressmeddelanden 2018

RFV om den nya lagen om djurs välbefinnande: lagen måste skydda djurens intressen – inte människans

Västra och Inre Finland

Den nya lagen om djurs välbefinnande har varit ute på remiss och regionförvaltningsverken har också gett utlåtanden om den. Remisstiden pågick fram till 28.2.2018, varefter lagutkastet gick tillbaka till jord- och skogsbruksministeriet för tjänstemannaberedning. Riksdagen väntas behandla lagen på hösten och den är tänkt att träda i kraft vid ingången av 2020, och ersätter då den nuvarande djurskyddslagen från 1996.

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland tar ställning till flera punkter som finns i lagutkastet, och som inte anses förbättra den nuvarande lagstiftningen, utan i vissa fall ha motsatt effekt. Regionförvaltningsverkets veterinärer som utför djurskyddstillsyn pekar på att lagförslaget helt saknar bl.a. paragrafer om hörande. Detta innebär att i exempelvis brådskande situationer skulle nödvändiga åtgärder inte kunna vidtas genast, utan man skulle först vara tvungen att höra djurägaren. I fall där djurägaren eller djurinnehavaren upprepade gånger och under en lång tid har förhållit sig likgiltigt till bestämmelser och förelägganden har det visat sig att lagstiftningen inte utgår från djurens långvariga lidande som en grund för åtgärder, utan utifrån den situation som råder för stunden. Veterinärerna vill få bättre verktyg för att få stopp på försummelser, vilket också skulle göra tillsynen effektivare. I brådskande djurskyddssituationer bör det fortfarande vara tillåtet att höra djurens ägare eller innehavare muntligen eller inte höra dem alls, om man inte genast kan få tag på dessa. Lagstiftarna bör komma med en tydlig signal om att den miniminivå som lagen anger inte får underskridas eftersom det har en avgörande inverkan på djurens välbefinnande.

Myndigheterna borde också ha möjlighet att sälja djuren eller skicka dem till slakt i ett så tidigt skede att djuren fortfarande är i ett sådant skick att de kan säljas. Myndigheten borde i sin prövning få stödja sig på tidigare tillsynshistorik och agera på det sätt som är ändamålsenligt med tanke på helheten. I sådana här fall är det i praktiken fråga om att djuren under en lång tid har skötts dåligt och därför är allvarligt underutvecklade eller lider av att skötseln är dålig och platserna där de hålls undermåliga och därför kommer deras tillstånd inte längre att förbättras även om förhållandena de lever i blir bättre. Också mindre allvarliga försummelser äventyrar allvarligt djurens välbefinnande om de får pågå under en lång tid.

Djurhållningsförbud bör alltid kunna meddelas då kriterierna för det uppfylls utan domstolens prövningsrätt. Att aktören inte längre håller djur eller just vid tidpunkten för rättegången inte har djur får inte påverka ärendet, vilket ofta är fallet idag. Djurhållningsförbudets roll som försiktighetsåtgärd är central. Detta bör vara huvudregeln, inte något som sker enligt prövning.

Det är mycket bra att den sista meningen har lagts till i motiveringsdelen till lagen: "Ett djurs smärta och lidande får inte förlängas av ekonomiska eller sociala orsaker". Regionförvaltningsverket anser också att det är bra att lagen fäster vikt vid avel och vid att förhindra att djur förökar sig okontrollerat.

 

Ytterligare information
länsveterinär Minna Lemettinen, tfn 0295 018 767
länsveterinär Taina Kingelin, tfn 0295 018 550
länsveterinär Anna Jeshoi, tfn 0295 018 542
fornamn.efternamn@rfv.fi

 

 


Uppdaterad

GENVÄGAR